Copa America 2016
2016-06-01 20:00
100 år med Copa América
Världens äldsta landslagsturnering fyller 100 år och här är en historisk tillbakablick på turneringens utveckling genom åren.
David Berg
david.berg@svenskafans.com
@_david_berg_
Den 2 juli 1916 spelades den första officiella mästerskapsmatchen någonsin för landslag när Uruguay besegrade Chile med 4-0 på Estadio G.E.B.A i den argentinska huvudstaden Buenos Aires. Sex år tidigare hade det argentinska förbundet organiserat en miniturnering med Chile och Uruguay i samband med 100-årsjubiléet av Majrevolutionen, som så småningom ledde till det argentinska frihetskriget. Detta mästerskap är dock inte officiellt erkänt av den Sydamerikanska konfederationen CONMEBOL.
Den första turneringen spelades i ett gruppspel och Uruguay vann sedan man lyckats hålla 0-0 mot Argentina i den sista matchen. I övrigt deltog även Brasilien och Chile. Med 15 titlar är det just Uruguay som har vunnit Copa América flest gånger genom åren och under den första hälften av 1900-talet dominerade man stort på den sydamerikanska scenen tillsammans med Argentina. Strax efter premiärturneringen bildades CONMEBOL av de fyra deltagande nationerna. Redan året därpå spelades nästa mästerskap på uruguayansk mark och värdnationen försvarade då sin titel. Ytterligare ett år senare fick mästerskapet i Brasilien ställas in på grund av ett stort influensautbrott.
År 1921 spelades Copa América, som då fortfarande kallades för "Sydamerikanska mästerskapet", för fjärde gången och nu fick man sällskap av en debutant i form av Paraguay. Dock blev det bara fyra lag även denna gång eftersom Chile var tvungna att dra sig ur. Som värdnation lyckades Argentina ta hem titeln framför näsan på de då regerande mästarna Brasilien. Även Bolivia (1926) och Peru (1927) fick debutera under de närmsta åren och man spelade det sydamerikanska mästerskapet årligen fram till 1929.
Med undantag från när Brasilien tog sin andra titel på hemmaplan 1922 var det en ständig duell mellan Argentina och Uruguay och de båda ärkerivalerna dominerade landslagsfotbollen totalt i hela världen just då. VM-finalen på Centenario i Montevideo, där Uruguay vann med 4-2, var en höjdpunkt under denna period. Det hela ledde dock till konflikter mellan förbunden och det dröjde ända till år 1935 då det sydamerikasnak mästerskapet kunde spelas igen. Den gången stod Peru som arrangör där Uruguay vann före (just det) Argentina efter en förkrossande 3-0-seger i den avslutande gruppspelsmatchen. Nu började man spela varannat år och Argentina tog revansch på hemmaplan 1937 innan Peru vann sitt första mästerskap sedan man fått förnyat förtroende som värdnation 1939. I den turneringen debuterade Ecuador.
Mitt under andra världskriget 1941 spelades en minnesvärd turnering i Chile till minnne av huvudstaden Santiagos 400-årsjubileum. Man hade renoverat Estadio Nacional och ökat kapaciteten från 30 000 till 70 000. Trots det stora hemmastödet och en premiärseger med hela 5-0 mot Ecuador kom chilenarna bara trea och Argentina blev mästare på nytt. Året därpå deltog hela sju lag, vilket var rekord, när Uruguay vann mästerskapet på hemmaplan.
Det var en hel del oreda kring hur ofta turneringen arrangerades under större delen av 1900-talet. Colombia debuterade i Chile 1945 och samma år påbörjade Argentina en svit på tre raka titlar fram till 1947, något som fortfarande är rekord. Ibland var det två år mellan mästerskapen och ibland fyra. År 1959 spelade man till och med två gånger då Argentina först vann på hemmaplan innan Uruguay knep titeln i Ecuador.
Bolivia vann sin första och hittills enda internationella titel när man blev mästare på hemmaplan 1963. Fyra år senare vann Uruguay som värdland när Venezuela debuterade. Det skulle sedan dröja hela åtta år innan det sydamerikanska mästerskapet spelades igen, och då under namnet Copa América. Då spelade man var fjärde år med samtliga tio landslag från konfederationen CONMEBOL och turneringen spelades utspridd över hela året på olika arenor runt om på kontinenten. Detta format behöll man till och med år 1983 sedan Peru, Paraguay och Uruguay tagit varsin titel.
1987 gick CONMEBOL tillbaka till systemet med en värdnation och turneringen blev återigen mer komprimerad och utan dubbelmöten i semifinaler och finaler. Detta gynnade TV-produktionen och Copa América fick spridning världen över. Man började även spela varannat år igen, något man gjorde ända fram till 2001 då man övergick till var fjärde år. Man började rotera värdskapet mellan de tio olika nationerna och tog sig för första gången igenom cykeln när Venezuela arrangerade Copa América 2007. År 2011 var det tänkt att värdskapet skulle börja roteras enligt alfabetisk ordning med start i Argentina, men detta sprack snart då Brasilien bytte bort år 2015 med Chile på grund av VM och OS, medan Bolivia inte hade möjlighet att stå som arrangör. Brasilien kommer stå värd för mästerskapet 2019 istället.
I år arrangeras Copa América för första gången av USA som förmodligen är ett av de mest lämpade länderna i världen just nu för att arrangera ett stort idrottsevenemang. Sedan 1993 spelas Copa América med tolv lag. Dels har man de tio nationerna från CONMEBOL och dels bjuder man in ytterligare två lag från andra konfederationer. För det mesta är det då lag från Nord- och Centralamerikanska CONCACAF som deltagit men ett undantag var när Japan var med i Paraguay 1999. Mexiko är det inbjudna laget som deltagit flest gånger (9) och man har nått final 1993 och 2001. För det mesta ställer dock inte de inbjudna lagen upp med sina bästa trupper eftersom man prioriterar sina egna mästerskap.
Årets Copa América blir det största någonsin sett till antalet deltagande länder och både Panama och Haiti deltar för första gången. Övriga nationer utanför Sydamerika är USA, Mexiko, Jamaica och Costa Rica. Även Brasilien har haft sin storhetstid i turneringen mellan åren 1997-2007 men på senaste tiden har de fått stor konkurrens, precis som Argentina, när Uruguay fått en renässans och lag som Chile, Paraguay och Colombia visat att de har kapacitet att gå långt. Nu kommer dessutom USA och Mexiko med riktigt starka trupper så det verkar bli ett mycket intressant mästerskap att följa denna månad. En titel ger dock inte plats i Confederations Cup i Ryssland nästa år dit Chile är kvalificerat efter att ha vunnit turneringen för första gången någonsin ifjol.
Den första turneringen spelades i ett gruppspel och Uruguay vann sedan man lyckats hålla 0-0 mot Argentina i den sista matchen. I övrigt deltog även Brasilien och Chile. Med 15 titlar är det just Uruguay som har vunnit Copa América flest gånger genom åren och under den första hälften av 1900-talet dominerade man stort på den sydamerikanska scenen tillsammans med Argentina. Strax efter premiärturneringen bildades CONMEBOL av de fyra deltagande nationerna. Redan året därpå spelades nästa mästerskap på uruguayansk mark och värdnationen försvarade då sin titel. Ytterligare ett år senare fick mästerskapet i Brasilien ställas in på grund av ett stort influensautbrott.
År 1921 spelades Copa América, som då fortfarande kallades för "Sydamerikanska mästerskapet", för fjärde gången och nu fick man sällskap av en debutant i form av Paraguay. Dock blev det bara fyra lag även denna gång eftersom Chile var tvungna att dra sig ur. Som värdnation lyckades Argentina ta hem titeln framför näsan på de då regerande mästarna Brasilien. Även Bolivia (1926) och Peru (1927) fick debutera under de närmsta åren och man spelade det sydamerikanska mästerskapet årligen fram till 1929.
Med undantag från när Brasilien tog sin andra titel på hemmaplan 1922 var det en ständig duell mellan Argentina och Uruguay och de båda ärkerivalerna dominerade landslagsfotbollen totalt i hela världen just då. VM-finalen på Centenario i Montevideo, där Uruguay vann med 4-2, var en höjdpunkt under denna period. Det hela ledde dock till konflikter mellan förbunden och det dröjde ända till år 1935 då det sydamerikasnak mästerskapet kunde spelas igen. Den gången stod Peru som arrangör där Uruguay vann före (just det) Argentina efter en förkrossande 3-0-seger i den avslutande gruppspelsmatchen. Nu började man spela varannat år och Argentina tog revansch på hemmaplan 1937 innan Peru vann sitt första mästerskap sedan man fått förnyat förtroende som värdnation 1939. I den turneringen debuterade Ecuador.
Mitt under andra världskriget 1941 spelades en minnesvärd turnering i Chile till minnne av huvudstaden Santiagos 400-årsjubileum. Man hade renoverat Estadio Nacional och ökat kapaciteten från 30 000 till 70 000. Trots det stora hemmastödet och en premiärseger med hela 5-0 mot Ecuador kom chilenarna bara trea och Argentina blev mästare på nytt. Året därpå deltog hela sju lag, vilket var rekord, när Uruguay vann mästerskapet på hemmaplan.
Det var en hel del oreda kring hur ofta turneringen arrangerades under större delen av 1900-talet. Colombia debuterade i Chile 1945 och samma år påbörjade Argentina en svit på tre raka titlar fram till 1947, något som fortfarande är rekord. Ibland var det två år mellan mästerskapen och ibland fyra. År 1959 spelade man till och med två gånger då Argentina först vann på hemmaplan innan Uruguay knep titeln i Ecuador.
Bolivia vann sin första och hittills enda internationella titel när man blev mästare på hemmaplan 1963. Fyra år senare vann Uruguay som värdland när Venezuela debuterade. Det skulle sedan dröja hela åtta år innan det sydamerikanska mästerskapet spelades igen, och då under namnet Copa América. Då spelade man var fjärde år med samtliga tio landslag från konfederationen CONMEBOL och turneringen spelades utspridd över hela året på olika arenor runt om på kontinenten. Detta format behöll man till och med år 1983 sedan Peru, Paraguay och Uruguay tagit varsin titel.
1987 gick CONMEBOL tillbaka till systemet med en värdnation och turneringen blev återigen mer komprimerad och utan dubbelmöten i semifinaler och finaler. Detta gynnade TV-produktionen och Copa América fick spridning världen över. Man började även spela varannat år igen, något man gjorde ända fram till 2001 då man övergick till var fjärde år. Man började rotera värdskapet mellan de tio olika nationerna och tog sig för första gången igenom cykeln när Venezuela arrangerade Copa América 2007. År 2011 var det tänkt att värdskapet skulle börja roteras enligt alfabetisk ordning med start i Argentina, men detta sprack snart då Brasilien bytte bort år 2015 med Chile på grund av VM och OS, medan Bolivia inte hade möjlighet att stå som arrangör. Brasilien kommer stå värd för mästerskapet 2019 istället.
I år arrangeras Copa América för första gången av USA som förmodligen är ett av de mest lämpade länderna i världen just nu för att arrangera ett stort idrottsevenemang. Sedan 1993 spelas Copa América med tolv lag. Dels har man de tio nationerna från CONMEBOL och dels bjuder man in ytterligare två lag från andra konfederationer. För det mesta är det då lag från Nord- och Centralamerikanska CONCACAF som deltagit men ett undantag var när Japan var med i Paraguay 1999. Mexiko är det inbjudna laget som deltagit flest gånger (9) och man har nått final 1993 och 2001. För det mesta ställer dock inte de inbjudna lagen upp med sina bästa trupper eftersom man prioriterar sina egna mästerskap.
Årets Copa América blir det största någonsin sett till antalet deltagande länder och både Panama och Haiti deltar för första gången. Övriga nationer utanför Sydamerika är USA, Mexiko, Jamaica och Costa Rica. Även Brasilien har haft sin storhetstid i turneringen mellan åren 1997-2007 men på senaste tiden har de fått stor konkurrens, precis som Argentina, när Uruguay fått en renässans och lag som Chile, Paraguay och Colombia visat att de har kapacitet att gå långt. Nu kommer dessutom USA och Mexiko med riktigt starka trupper så det verkar bli ett mycket intressant mästerskap att följa denna månad. En titel ger dock inte plats i Confederations Cup i Ryssland nästa år dit Chile är kvalificerat efter att ha vunnit turneringen för första gången någonsin ifjol.
