Jag är införstådd med att jag riskerar att få ta skit för det jag skriver, men det är jag beredd på. Jag längtar efter framgång för
Huddinge IF. Jag ställer många frågor, har inga svar. Jag har inte ens hela bilden klar för mig, men det jag ser skänker inte stort hopp. Bollarna måste upp i luften. Någonstans kanske en boll studsar ner på en plats där den väcker något positivt till liv.
Huddinge är så stor kommun att det borde gå att få fram stöd för ett lag högre upp i seriesystemet. Klubbar från åtskilligt mindre orter, i Småland, södra Skåne och centrala Jämtland, kan kliva upp och till och med etablera sig i den högsta serien.
”Det geografiska läget talar emot oss!”
Säger bara:
Brommapojkarna.
Dom har visat att det går.
Vem kommer med idéerna? Vem bidrar med pengarna som låter Huddinge IFs herrlag lyfta sig lite högre än bara överlevnad, med näsan knappt över vattenytan? Vem?
Vi har ett kansli som är sorgligt underbemannat. Det finns inte ens en telefonsvarare inkopplad vid de tillfällen när ingen på kansliet lyfter luren under telefontid. Ändå kan inte låta bli att imponeras av den energi och den vilja som ledarna visar för att hålla skeppet hjälpligt flytande. Det är ständiga brandkårsutryckningar.
Senast jag tittade i klubbens kassaskrin fann jag en skjortknapp, en tjugofemöring från 1972 och i ena hörnet lite svåridentifierbart klegg, påminde faktiskt ganska mycket om intorkade tårar av blod.
Hösten 2016 hade vi ett kanonlag. Vi hade nått semi i Stockholm Cup. De motståndarlag som stod mellan oss och triumfen skulle vi lätt leka bort. I semin ställde tränaren ett B-betonat lag på benen.
Bye, bye Stockholm Cup!
Bye, bye välbehövliga 40.000 kronor!
Spelartruppen hade visst fått vara med och bestämma att seriespelet var viktigare. Det beslutet ska vara tränarens! Ingen annan ska ta det beslutet. Serien var redan körd i det läget. En cupfinal är alltid en cupfinal, en erfarenhet att minnas för spelare, ledare och supporters. Det där får tränaren ta på sig. Undrar om han betalat in de där 40.000 …?
Utopi
Målet klubben strävar mot är att fostra tillräckligt många ungdomsspelare för att kunna försörja A-laget med spelare. Några pengar till spelare utifrån finns inte.
Låt säga att den vällovliga visionen slår in, om några år, ett decennium, eller två. Hur ska vi då kunna behålla våra egna produkter när de bara får spela vidare i Huddinge IF om de måste stå för fiolerna med medel ur egen ficka?
Hur ska klubben någonsin kunna sikta högre än till överlevnad i division 2 under dessa förutsättningar?
Boo FK såg över sin situation efter avslutad säsong 2017. Tog beslutet att klubben måste satsa på sina egna. Därav följde att de inte hade material för spel i division 2, valde självmant att backa ner i division 3. Är det dit Huddinge IF är på väg?
”Huddinge IF kommer aldrig att ha ett så bra lag som under hösten 2015!”
Assisterande tränaren Johan Ländins ord inför seriestart 2016.
Sug på dom.
Var glad om du fick se det laget i aktion. Bättre blir det aldrig.
2018 hoppas jag på överlevnad.
Helst med lite bättre marginal än förra året. Då räddade vi oss kvar tack vare ett mål i 84e minuten i sista matchen.
12 augusti 1912 var en måndag. Då samlades några idrottsintresserade Huddinge-ungdomar till möte och bildade Huddinge IF. Otto Hellkvist, patron på Fullersta herrgård, blir vald till klubbens förste ordförande.
Match i division 2 södra Svealand lördag 11 augusti. Direkt efter domarens paussignal rusar Newroz’ #62 Roy Sevgill rakt upp på Sätra IPs läktare, attackerar en åskådare med sparkar och slag. Inom ett par sekunder befinner sig större delen av Newroz-laget uppe på läktaren. Domaren Metin Yildirim är långt från händelsernas centrum, fortfarande kvar mitt ute på plan. När kalabaliken lagt sig kallar han till sig Sevgili som får stöttning av flera upphetsade lagkamrater. Domaren väljer gult kort!
För ett lag i motgång är det lätt att råka ut för fler motgångar. I 20 minuter håller Huddinge IF nollan mot topplaget Sylvia. Då kolliderar Gustav Sågänger och en hemmaspelare i vårt straffområde, domaren blåser och pekar på straffpunkten. Gurras förtvivlan är fullt förståelig. 0-1 på straffen och matchen utvecklar sig till en lektion i fotboll.
Strålande sol och sommarvärme på Enskede IP på lördagen – men inga poäng hem till Huddinge. Hemmalaget visar sig vara lite starkare och vinner välförtjänt med 3-2 i en match där vi ändå hyser hopp om poäng in i det sista.
En nick efter hörna, en omställning - i 87e!!! - blir det som fäller Huddinge IF i en torftig historia mellan två lag i tabellens bottenskikt. Vi har inget redskap att dyrka upp AFK Linköpings manstarka försvar. Två avslut på mål är alldeles för lite i en match där vi dominerar skeendet ute på plan. Yvan Ngabonziza stänker upp en retur i nättaket efter skott från Tshutshu Tshakasua men det räcker inte till poäng. Förlust 1-2 till slut.
Efter en ”typisk” 0-0-föreställning under första halvleken blir Huddinge IF överrumplade när Södertälje kommer ut med driv och glöd direkt i andra. Det tar dom 35 sekunder att göra 1-0. Tolv minuter senare står det 3-0 och vi spelar med reducerat manskap efter ett rött kort. Efter viss uppryckning lyckas vi kapa förlustmarginalen till två mål för andra matchen i rad när Gustav Sågänger nätar för första gången på 48 seriematcher, spikar slutresultatet till 3-1.
Hoppet om poäng i premiären lever nästan en hel halvlek. Så länge håller Huddinge IF under pressen från IF Sylvia. Två snabba mål före paus vänder vår 1-0-ledning till underläge. Båda målen gåvor av vårt försvar. I andra halvlek var vi hopplöst efter, får vara glada över att förlusten stannar vid 2-4.
Försäsongen med sen och långdragen vinter har inverkat på Huddinge IFs möjligheter att träna fotboll på helplan. Huvudtränare Jussi Kontinen är ändå förhoppningsfull inför seriestart, målsättningen är att hamna på övre tabellhalvan.
Huddinge IF saknar generösa sponsorer. Saknar pengar. Saknar publik. Saknar massmedialt intresse. Saknar substantiellt stöd från kommunen. Saknar resurser, kort sagt. Rena rama nollvisionen.
Inte lätt att odla några stora ambitioner under sådana premisser.
Lördag eftermiddag i solskenet på den 80-åriga arenan Örnsro IP utvecklar sig till en underhållande tillställning med en blandning av finlir, frustration, frisparkar och fighterhjärta. Slutet gott, allting gott, som det heter. Huddinge IF vinner med 3-2 mot Örebro Syrianska, tar andra raka trepoängaren. Är på gång!