Hockeybloggen: Går allt att mäta på spelare och lag?
Viktor Alner, Mathias Nilsson och Niclas Viberg om hockey i allmänhet och svensk hockey i synnerhet.
Jag kommer inte med svar, snarare fler frågor och kanske har du som läsare klokare tankar kring detta än vad jag har!
En tanke som på något filosofiskt tillvägagångssätt illustrerar hur komplicerade vi människor är och hur det påverkar idrotten. Inte minst ishockeyn.
Varje spelare, forward, back och målvakt blir ofta bedömda utifrån de siffrorna på protokollen man får på sitt namn. I den svenska idrottens värld, inte minst i hockeyvärlden, kan vi snabbt och enkelt hitta statistik om varje enskild spelare.
Vi kan se hur många mål, assister eller poäng en spelare gjort under hela sin karriär. Vi kan se hur många baklängesmål han/hon har gjort, vi kan se utvisningsminuterna i detalj och vi kan läsa av hur mycket istid varje individ får per match i sekundrar.
Med hjälp av siffror är vi duktiga att sätta en stämpel på om en spelare är bra eller dålig, om en spelare kommer kunna tillföra något i laget eller ej. Därför utgör det också att vem som helst kan uttala sig om vad som helst kring varje spelare. Det är inte svårt och det behövs ingen hockeykunskap eller idrottsvetenskap för att bemästra det.
Man skulle i en vetenskaplig mening säga i det sammanhanget att de flesta av oss är positivister. Det vill säga vi jagar den absoluta sanningen och söker gärna efter ett logiskt svar. Vi använder oss därför gärna av kvantitativa data och olika variabler (statistik) för att berätta siffrornas modifikation till sanningen.
Media, journalister och experter älskar kvantitativa data. Med siffror finns något man anser vara den absoluta sanningen, spelarens facit och CV, svart på vitt.
Farhågan i detta är att vi lätt glömmer bort att fundera över om allting verkligen går att mäta?
Kan vi så enkelt tyda kvaliteten hos en spelare med enbart siffror? Det är en risk att vi blir rationella i våra bedömningar, men är det negativt eller positivt? Finns inget svar på den frågan, men samtidigt något det är värt att tänka på. Är det så enkelt att vi glömmer bort samhällsvetenskapen för att den helt enkelt är svårare att förstå sig på och sätta ord på det?
Som exempel… om statistiken är den absoluta sanningen, hur kommer det sig då att en enskild spelare som är en toppspelare i sitt gamla lag plötsligt inte alls håller samma kvalitéer i sitt nya?
Kan vi mäta truppens förmåga att välkomna alla spelare till en tydlig plats i laget? Kan vi mäta kemin mellan enskilde spelare och den enskilde tränaren? Går det att ta handgrepp om validiteten när ett lag fastnar i en ond cirkel, och kan vi bedöma en spelare utifrån statistik över säsongen när vi inte ens vet om spelaren trivdes i sin nya ort eller inte?
Dessa är några frågor vi fans och/eller media väldigt lätt glömmer. Alla gör inte det, men många! Samtidigt är det dessa mer djupgående, psykologiska, sociologiska och kanske till med filosofiska frågor var och varannan sportchef ständigt brottas med varje säsong. Det är också därför man inte alltid söker sig efter toppspelare i sitt lag. I idrottspsykologin vet vi att lagkänslan, att trivas i staden, förening, truppen är en otrolig viktig faktor samtidigt som förmågan att få till så varje medlem i gruppen får sin position i laget, hitta sin roll.
Det här är diskussioner man förde för redan över 30 år sedan. Som ett klasssikt typexempel när USA slog Sovjet i OS 1980 med ett högst ifrågasatt lag och skrev hockeyhistoria. Collegegrabbar slog Sovjets stora stjärnor.
Visst, det finns modernare exempel också som står än mer närmare oss i svensk hockey. Vi behöver inte gå till landslagsklass eller historiska olympiska spel för att hitta detta. Varje lag i SHL möter dessa dilemman näst intill varje säsong och jag tvivlar inte en sekund på att du som läsare att rabbla upp flertal årgångar då ett lag har presterat över förväntningar- eller tvärtom när ett stjärnsmäckat lag kollapsar helt.
Som en klok man sade, "Det är skillnad på att begripa än på att förstå. Med siffror begriper du enkelt men förstår du frågorna varför och hur i sitt korrekta sammanhang?"
Laganda slår klass, eller?