Betsele IF
2009-07-01 19:18
Sammanfattning i halvtid
Huvudmålet inför vårdelen av säsongen var att ta en plats i Elitfyran och därmed vara ett av tolv lag som fortfarande har chans till div3-plats när serierna drar igång igen i slutet av juli. En målsättning som vi lyckades med till slut efter viss dramatik i de avslutande omgångarna och som nu gör att hösten kommer bli grymt intressant.
Spante
Men vi tar det kanske från början...
Försäsongen kändes sådär lite ovanligt bra det här året, många spelare visade sitt intresse för att vara med och kriga om en plats i truppen och ett par riktigt positiva träningsmatcher gjorde att förhoppningarna inför seriestarten var höga. Visst var spelet inte så bra som det skulle hela tiden, men ljuspunkterna fanns hela tiden där och med rätt finslipning inför säsongen kändes det som att vi skulle ha en hel del att hämta.
Tipsen inför säsongen gick isär en hel del, men där vi i varje fall var ett givet lag att nämna när man pratade om vilka som skulle ta platserna i Elitfyran.
VF:s och Nordicbets förhandtips av årets serie blev i varje fall helt...fel.
Det enda lilla positiva var VF:s tips som till slut lyckades få åtminstone oss rätt placerade som fyra, men i övrigt stämde inte mycket.
Lag rankades ner något enormt på vissa ställen i tipsen, (Malå till exempel vilket undertecknad inte förstod,) medan det på andra ställen hissades klubbar upp i skyarna och där man egentligen borde ha frågat, varför egentligen?
Hursomhelst så är vi ett av få lag som infriade (?) förväntningarna med att komma på/eller strax intill den placering vi blev förhandstippade på. Och det var väl också där vi själva hade målsättning att hamna, även om första plats alltid står överst på önskelistan.
Seriepremiären mot Mjövallen på bortaplan kändes på förhand som att det skulle bli rena rama räkmackan. Uppladdningen inför premiären hade känts kanon och nu skulle verkligen det där fina spelet som visats upp då och då i träningsmatcherna blomma ut för fullt och därmed skulle laget få börja skörda trepoängare.
Efter en dålig insats och slutresultatet 2-2 så var vi dock inte alltför glada när vi åkte hemåt. Det var långt ifrån den start på serien vi ville ha och premiäromgången skulle skörda fler favorittippade offer. Ett av seriens bottentippade lag, Medle SK, visade rätt inställning direkt när dom besegrade seriefavoriterna Rönnskär och att årets serie inte skulle bli som många tänkt sig kunde man ana redan i inledningen.
Efter krysset i premiären blev det sedan enkel seger mot just Medle i andra omgången för vår del. Årets första hemmamatch gav tre sköna pinnar och det var en seger som dels värmde gott efter bara en poäng mot Mjövallen men en seger som också lovade mera. Vi spelade riktigt fin fotboll och visade hemmapubliken på vilken halva av tabellen som vi hör hemma.
Efter den positiva segern trodde man att fler skulle komma i rask takt som det brukar kunna göra när allting flyter på, men bortamötet mot Malå omgången efter gick inte som planerat.
Efter att dom två senaste årens möten slutat oavgjort och Malå kvitterat i slutsekunderna båda gångerna så var det verkligen ett revanschsuget rödvitt gäng som åkte till Tjamstavallen. En tidig utvisning plus ett psykologiskt jobbigt mål i slutet av första halvlek för hemmalaget gör dock att vi inte orkar resa oss och fixa några poäng med hem utan förlorar i stället med 4-1.
Helt klart en missräkning och grus i maskineriet för vårt rödvita gäng. Vi följde sedan upp detta med att knappt besegra seriens sämsta lag, Boliden, och helt klart satte Malåförlusten en del griller i huvudet hos oss. Spelet som tidigare funnits där var som bortblåst och även om vi ordnade tre poäng så kändes det inte riktigt bra.
Därför var det oerhört skönt att höra att Bureå besegrades på enkelt och bra vis i omgången efter. Spelet var mycket bättre och detta blev en match som gav självförtroendet ett kliv framåt och detta var definitivt en bra uppladdning inför dunderderbyt den 3:e juni.
Derbyt ja, jag ryser fortfarande…
Allt snack inför hade gett fotbollsfeber i stan och hundratals människor strömmade till Ågläntan för att se ”slaget om staden”.
Det blev ju som många redan vet en helt perfekt dag från början till slut där vi vann rättvist med 2-1 och Misbah blev stor hjälte med sina två mål.
Jublet visste inga gränser när domaren blåste av matchen och segerropen ekar fortfarande på Ågläntan efter den kvällen. Magiskt.
Två riktiga positiva insatser i rad brukar kunna följas upp av ytterligare bra matcher, men i vårat fall så blev det precis tvärtom.
Vi åker på tre raka förluster efter derbyt.
Vi tar noll poäng på tre matcher där vi sett till spelet åtminstone skall ta sju, och där vi gör två mål i stället för femton om man ser till chanserna vi hade under dessa matcher.
Detta är till stor del det största problemet vi haft under vårdelen av säsongen. Dessvärre presterade vi inte bra två matcher i rad särskilt ofta utan var enormt ojämna.
Rena plattmatcher blandades med riktiga bragdinsatser och det håller inte om man skall vara med allra högst upp i serien och fightas till hösten. Visserligen var det en del oflyt med i bilden några gånger, men skärpan och inställningen var inte den samma som efter derbyvinsten och då är det lätt att förlusterna kommer.
Förhoppningsvis har vi bättre fokus hela vägen i Elitfyran och att framförallt målskyttet lossnar för oss. Det är en viktig del som normalt alltid varit vår starka sida, men som hittills inte fungerat problemfritt.
Med dessa tre raka matcher där vi absolut inte hade turen med oss och framförallt där vi inte spelade lika bra som vi kan så blev de två avslutande omgångarna av serien riktiga måstematcher för oss.
Bergsbyn besegrades utan att vi imponerade i omgång tio, men då resultaten den omgången inte gick våran väg innebar det att vi troligen skulle behöva vinna matchen mot Blattnicksele/Sorsele i sista omgången också för att inte missa Elitfyran.
Med två lag bakom oss med bara två poäng skulle avslutningen kunnat bli en riktig rysare. Vi hade ju dock trots allt allting i egna händer och det var full fokus på vinst från början till slut. 1-0 ledningen kändes stabil hela tiden, men är ju som alltid sårbar i slutet, så när Thomas sedan gör 2-0 med kvarten kvar av matchen så var Elitfyran säkrad.
Gästerna kunde ha spelat bort oss genom en kvittering, men skapade alldeles för lite, närmare bestämt ingenting, i andra halvlek och tre poäng gjorde att vi höll undan för jagande Bastuträsk och Rönnskär.
Vi klättrade skönt nog också förbi Lycksele i sista omgången och slutade som bekant fyra efter elva omgångar i serien och nu väntar alltså Elitfyran efter sommaruppehållet.
Det kommer bli väldigt spännande och förhoppningsvis också en rolig höst för oss rödvita. Nu får vi mäta krafterna med lag från södra serien också och det skall bli intressant. När säsongen summeras finns det förhoppningsvis mycket roligt att se tillbaka på i Elitfyran, där vi så klart hoppas att Betsele finns i topp!
Säsongens + i halvtid:
Derbyvinsten. Givetvis det man minns bäst hittills. En helt oförglömlig och underbar kväll på Ågläntan. Tack för showen grabbar!
Viktiga omgång 10 och 11. Det såg lite småjobbigt ut mot slutet, men vi nådde målet att ta en plats bland topp sex och nu kan det bara bli bättre. Det strulade för oss i några matcher som gjorde att det blev lite väl spännande, men vi löste det på bästa möjliga sätt och hamnade till slut på fjärdeplats. Starkt jobbat att ordna upp det.
Det fina spelet. När det stämmer fullt ut för oss går inget lag säker. Det vackra spelet vi presterar när vi är på topp är underbart att se och om dessa ljusglimtar kommer oftare i Elitfyran kommer det här bli riktigt roligt!
Säsongens - i halvtid:
Målskyttet. Vi var sämst av lagen som nu gått vidare till Elitfyran vad gäller antalet gjorda mål och detta hör inte tillvanligheterna. Målen som så ofta brukar komma gjorde det inte vissa matcher när det behövdes och därför blev det lite stolpe ut här och där. Tur och otur jämnar dock alltid ut sig och troligen kommer bollarna dundra in bakom målvakterna hos motståndarna efter sommaruppehållet!
Försvara ledning. Vi tappar fokus i ett par matcher och spelar aning farligt emellanåt när vi leder. Ibland har vi en tendens att ösa på full fart framåt när vi inte riktigt behöver och ger på så sätt motståndarna bättre möjligheter när dom får ställa om och anfalla, då vi i dessa fall saknar en del gubbar hemåt. Vi straffades för detta mot Bastuträsk och det fanns även andra omgångar där vi gav motståndarna chansen att komma tillbaka in i matcherna när vi leder. Ta´t lite lugnare och spela aningen säkrare, då vinner vi!
Inställning. Här finns det en hel del saker man skulle kunna nämna, men där vi generellt bör förbättra oss ett par snäpp allihopa. Lägg framförallt fokus på rätt saker, sköt om ditt eget hus innan du gnäller på andra, och sen att vi går in till varje match helladdade 90 minuter rakt igenom tror jag är ett par saker som ifall vi förbättrar dom, i kombination med det fina spel vi kan, gör oss till ett topplag i Elitfyran.
Säsongens, kort och gott, hittills mest förvånande ögonblick:
Straffsituationen mot Rönnskär i omgång sju. Thomas blir solklart fälld och årets klaraste straff är given för alla spelare, ledare samt dom i publiken som är där. Utom domaren som otroligt nog friar! Tror fortfarande att det var en dröm.
”Ni måste vinna ikväll för Bastuträsk leder med fem noll mot Sunnanå efter femtio minuter” Trodde knappt det var sant när jag fick dom rapporterna i telefonen. Efter nio raka vinster i serien åkte seriedominanterna Sunnanå på stryk. Starkt jobbat Bastuträsk, vilket välförtjänt också belönades med en plats i elitfyran!
Ledningsmålet i derbyt. Avspark, boll ut till inkast, nickduell, hopslag, skott på mål, retur – och 1-0. Allt på bara ett par sekunder, delar av publiken hann inte ens bänka sig på Ågläntan! Det är alltid lika förvånande med såna här snabba mål. Minns det knappt. Bara jublade!
TAGGA FÖR ELITFYRAN NU GUBBAR!
OCH HA EN SKÖN LEDIGHET TILLS DESS ATT VI DRAR IGÅNG IGEN!
FORZA BIF!
/Spante
Försäsongen kändes sådär lite ovanligt bra det här året, många spelare visade sitt intresse för att vara med och kriga om en plats i truppen och ett par riktigt positiva träningsmatcher gjorde att förhoppningarna inför seriestarten var höga. Visst var spelet inte så bra som det skulle hela tiden, men ljuspunkterna fanns hela tiden där och med rätt finslipning inför säsongen kändes det som att vi skulle ha en hel del att hämta.
Tipsen inför säsongen gick isär en hel del, men där vi i varje fall var ett givet lag att nämna när man pratade om vilka som skulle ta platserna i Elitfyran.
VF:s och Nordicbets förhandtips av årets serie blev i varje fall helt...fel.
Det enda lilla positiva var VF:s tips som till slut lyckades få åtminstone oss rätt placerade som fyra, men i övrigt stämde inte mycket.
Lag rankades ner något enormt på vissa ställen i tipsen, (Malå till exempel vilket undertecknad inte förstod,) medan det på andra ställen hissades klubbar upp i skyarna och där man egentligen borde ha frågat, varför egentligen?
Hursomhelst så är vi ett av få lag som infriade (?) förväntningarna med att komma på/eller strax intill den placering vi blev förhandstippade på. Och det var väl också där vi själva hade målsättning att hamna, även om första plats alltid står överst på önskelistan.
Seriepremiären mot Mjövallen på bortaplan kändes på förhand som att det skulle bli rena rama räkmackan. Uppladdningen inför premiären hade känts kanon och nu skulle verkligen det där fina spelet som visats upp då och då i träningsmatcherna blomma ut för fullt och därmed skulle laget få börja skörda trepoängare.
Efter en dålig insats och slutresultatet 2-2 så var vi dock inte alltför glada när vi åkte hemåt. Det var långt ifrån den start på serien vi ville ha och premiäromgången skulle skörda fler favorittippade offer. Ett av seriens bottentippade lag, Medle SK, visade rätt inställning direkt när dom besegrade seriefavoriterna Rönnskär och att årets serie inte skulle bli som många tänkt sig kunde man ana redan i inledningen.
Efter krysset i premiären blev det sedan enkel seger mot just Medle i andra omgången för vår del. Årets första hemmamatch gav tre sköna pinnar och det var en seger som dels värmde gott efter bara en poäng mot Mjövallen men en seger som också lovade mera. Vi spelade riktigt fin fotboll och visade hemmapubliken på vilken halva av tabellen som vi hör hemma.
Efter den positiva segern trodde man att fler skulle komma i rask takt som det brukar kunna göra när allting flyter på, men bortamötet mot Malå omgången efter gick inte som planerat.
Efter att dom två senaste årens möten slutat oavgjort och Malå kvitterat i slutsekunderna båda gångerna så var det verkligen ett revanschsuget rödvitt gäng som åkte till Tjamstavallen. En tidig utvisning plus ett psykologiskt jobbigt mål i slutet av första halvlek för hemmalaget gör dock att vi inte orkar resa oss och fixa några poäng med hem utan förlorar i stället med 4-1.
Helt klart en missräkning och grus i maskineriet för vårt rödvita gäng. Vi följde sedan upp detta med att knappt besegra seriens sämsta lag, Boliden, och helt klart satte Malåförlusten en del griller i huvudet hos oss. Spelet som tidigare funnits där var som bortblåst och även om vi ordnade tre poäng så kändes det inte riktigt bra.
Därför var det oerhört skönt att höra att Bureå besegrades på enkelt och bra vis i omgången efter. Spelet var mycket bättre och detta blev en match som gav självförtroendet ett kliv framåt och detta var definitivt en bra uppladdning inför dunderderbyt den 3:e juni.
Derbyt ja, jag ryser fortfarande…
Allt snack inför hade gett fotbollsfeber i stan och hundratals människor strömmade till Ågläntan för att se ”slaget om staden”.
Det blev ju som många redan vet en helt perfekt dag från början till slut där vi vann rättvist med 2-1 och Misbah blev stor hjälte med sina två mål.
Jublet visste inga gränser när domaren blåste av matchen och segerropen ekar fortfarande på Ågläntan efter den kvällen. Magiskt.
Två riktiga positiva insatser i rad brukar kunna följas upp av ytterligare bra matcher, men i vårat fall så blev det precis tvärtom.
Vi åker på tre raka förluster efter derbyt.
Vi tar noll poäng på tre matcher där vi sett till spelet åtminstone skall ta sju, och där vi gör två mål i stället för femton om man ser till chanserna vi hade under dessa matcher.
Detta är till stor del det största problemet vi haft under vårdelen av säsongen. Dessvärre presterade vi inte bra två matcher i rad särskilt ofta utan var enormt ojämna.
Rena plattmatcher blandades med riktiga bragdinsatser och det håller inte om man skall vara med allra högst upp i serien och fightas till hösten. Visserligen var det en del oflyt med i bilden några gånger, men skärpan och inställningen var inte den samma som efter derbyvinsten och då är det lätt att förlusterna kommer.
Förhoppningsvis har vi bättre fokus hela vägen i Elitfyran och att framförallt målskyttet lossnar för oss. Det är en viktig del som normalt alltid varit vår starka sida, men som hittills inte fungerat problemfritt.
Med dessa tre raka matcher där vi absolut inte hade turen med oss och framförallt där vi inte spelade lika bra som vi kan så blev de två avslutande omgångarna av serien riktiga måstematcher för oss.
Bergsbyn besegrades utan att vi imponerade i omgång tio, men då resultaten den omgången inte gick våran väg innebar det att vi troligen skulle behöva vinna matchen mot Blattnicksele/Sorsele i sista omgången också för att inte missa Elitfyran.
Med två lag bakom oss med bara två poäng skulle avslutningen kunnat bli en riktig rysare. Vi hade ju dock trots allt allting i egna händer och det var full fokus på vinst från början till slut. 1-0 ledningen kändes stabil hela tiden, men är ju som alltid sårbar i slutet, så när Thomas sedan gör 2-0 med kvarten kvar av matchen så var Elitfyran säkrad.
Gästerna kunde ha spelat bort oss genom en kvittering, men skapade alldeles för lite, närmare bestämt ingenting, i andra halvlek och tre poäng gjorde att vi höll undan för jagande Bastuträsk och Rönnskär.
Vi klättrade skönt nog också förbi Lycksele i sista omgången och slutade som bekant fyra efter elva omgångar i serien och nu väntar alltså Elitfyran efter sommaruppehållet.
Det kommer bli väldigt spännande och förhoppningsvis också en rolig höst för oss rödvita. Nu får vi mäta krafterna med lag från södra serien också och det skall bli intressant. När säsongen summeras finns det förhoppningsvis mycket roligt att se tillbaka på i Elitfyran, där vi så klart hoppas att Betsele finns i topp!
Säsongens + i halvtid:
Derbyvinsten. Givetvis det man minns bäst hittills. En helt oförglömlig och underbar kväll på Ågläntan. Tack för showen grabbar!
Viktiga omgång 10 och 11. Det såg lite småjobbigt ut mot slutet, men vi nådde målet att ta en plats bland topp sex och nu kan det bara bli bättre. Det strulade för oss i några matcher som gjorde att det blev lite väl spännande, men vi löste det på bästa möjliga sätt och hamnade till slut på fjärdeplats. Starkt jobbat att ordna upp det.
Det fina spelet. När det stämmer fullt ut för oss går inget lag säker. Det vackra spelet vi presterar när vi är på topp är underbart att se och om dessa ljusglimtar kommer oftare i Elitfyran kommer det här bli riktigt roligt!
Säsongens - i halvtid:
Målskyttet. Vi var sämst av lagen som nu gått vidare till Elitfyran vad gäller antalet gjorda mål och detta hör inte tillvanligheterna. Målen som så ofta brukar komma gjorde det inte vissa matcher när det behövdes och därför blev det lite stolpe ut här och där. Tur och otur jämnar dock alltid ut sig och troligen kommer bollarna dundra in bakom målvakterna hos motståndarna efter sommaruppehållet!
Försvara ledning. Vi tappar fokus i ett par matcher och spelar aning farligt emellanåt när vi leder. Ibland har vi en tendens att ösa på full fart framåt när vi inte riktigt behöver och ger på så sätt motståndarna bättre möjligheter när dom får ställa om och anfalla, då vi i dessa fall saknar en del gubbar hemåt. Vi straffades för detta mot Bastuträsk och det fanns även andra omgångar där vi gav motståndarna chansen att komma tillbaka in i matcherna när vi leder. Ta´t lite lugnare och spela aningen säkrare, då vinner vi!
Inställning. Här finns det en hel del saker man skulle kunna nämna, men där vi generellt bör förbättra oss ett par snäpp allihopa. Lägg framförallt fokus på rätt saker, sköt om ditt eget hus innan du gnäller på andra, och sen att vi går in till varje match helladdade 90 minuter rakt igenom tror jag är ett par saker som ifall vi förbättrar dom, i kombination med det fina spel vi kan, gör oss till ett topplag i Elitfyran.
Säsongens, kort och gott, hittills mest förvånande ögonblick:
Straffsituationen mot Rönnskär i omgång sju. Thomas blir solklart fälld och årets klaraste straff är given för alla spelare, ledare samt dom i publiken som är där. Utom domaren som otroligt nog friar! Tror fortfarande att det var en dröm.
”Ni måste vinna ikväll för Bastuträsk leder med fem noll mot Sunnanå efter femtio minuter” Trodde knappt det var sant när jag fick dom rapporterna i telefonen. Efter nio raka vinster i serien åkte seriedominanterna Sunnanå på stryk. Starkt jobbat Bastuträsk, vilket välförtjänt också belönades med en plats i elitfyran!
Ledningsmålet i derbyt. Avspark, boll ut till inkast, nickduell, hopslag, skott på mål, retur – och 1-0. Allt på bara ett par sekunder, delar av publiken hann inte ens bänka sig på Ågläntan! Det är alltid lika förvånande med såna här snabba mål. Minns det knappt. Bara jublade!
TAGGA FÖR ELITFYRAN NU GUBBAR!
OCH HA EN SKÖN LEDIGHET TILLS DESS ATT VI DRAR IGÅNG IGEN!
FORZA BIF!
/Spante
