Lindholmens BK
2007-08-10 00:17
LBK slarvade bort poängen
Efter sju raka matcher utan förlust för LBK väntade bortamatch ikväll mot Ramberget. Med mötet i våras i färskt minne, då Ramberget segrade, kändes det som att revansch var ordet för dagen.
Mangan
I stort sätt alla kända Lindholmensupportrar kunde ses kanta Sälöfjordsplan idag och publiksiffran uppskattas till ca 40. Alla förväntade sig seger och en åttonde match i rad utan förlust.
En oväntad person dök upp i publikhavet då Krille fått reda på samlingen innan matchen att han var avstängd. Något som ingen hade koll på förutom Larry som turligt nog upptäckte detta. Det innebar att Lindholmen fick klara sig utan tre av sina bästa spelare som alla var avstängda. Sedan tidigare var det klart att Jimmie och Lars inte var tillgängliga på grund av detta.
Matchen började väldigt avvaktande och nästan lite lojt. Tempot var helt klart till Rambergets fördel och det dröjde innan någon farlighet noterades. En straffsituation noterades efter 7 minuter när Pierre höll på att tvåfota sig förbi två försvarare men klämdes hårt mellan dem. Domaren friade dock och det efterföljdes inte av några vilda protester.
Efter bara 10 minuters spel hände det som inte fick hända. En långboll från Rambergets backlinje damp ner framför fötterna på Peter Krook. Han lyckades dock inte rensa undan bollen och Rickard i målet kom på mellanhand. Målet stod öppet och Rambergets anfallare lade enkelt in 1-0.
Samma scenario som i hemmamatchen rullade säkert i de flestas hjärnor. Precis som då fick Ramberget ett tidigt ledningsmål och alla i Lindholmen visste därmed att det skulle bli spel mot en köttmur av spelare resten av halvleken.
Det var just det som nu skedde men Ramberget kontrade även livsfarligt då och då. Rickard fick bl.a. göra en kanonräddning på ett friläge kort efter målet.
LBK:s första riktiga chans i matchen kom efter ca 20 minuter då en vänsterhörna gick rakt igenom flera spelare fram till Fidde som hittade Pierre på bortre stolpen. Tyvärr hamnade Pierres skott i burgaveln.
Eftersom solen lyst med sin frånvaro tidigare i år så spelades dagens match i tropisk hetta verkade domaren mena och blåste till vattenpaus efter halva tiden. LBK snackade ihop sig under denna konstpaus och började efter hand ta över spelet. Ett par halvchanser skapades men inte mycket mer. Tony fick en smäll i en närkamp och började halta vilket föranledde ett byte i den 30:e minuten då Tony gick ut och Magnus kom in på mittfältet.
Strax därefter fick LBK utdelning då Martin petade fram bollen till Pierre som mötte en utrusande målvakt. Keepern hann före Pierre men rensade bollen rakt på honom och in i mål. Ett något turligt mål men förspelet var bra och det kändes rättvist med oavgjort i det läget.
Ett par minuter senare var vi beredda att notera ännu ett mål för Lindholmen. Björn dribblade sig ner till kortlinjen och serverade bollen på silverfat till Ali som tyvärr fick hela foten under bollen och den seglade högt över ett näst intill övergivet mål.
I den 40:e minuten fick Rickard en rejäl smäll på knäet när en Rambergetspelare satsade allt för att hinna först på bollen. Istället träffade han alltså Rickard och nog hade ett kort varit befogat där men så blev inte fallet. Rickard kunde efter ganska lång behandling resa sig och spela vidare.
I halvtid gjordes det ett byte som innebar många positionsförändringar i laget. Håkan gick ut från sin mittbacksposition och Friberg kom in på vänsterkanten. Det gjorde så att Pierre gick upp på topp, Martin gick ner på innermittfältet och att Björn gick ner som mittback.
Just Björns ovana position som siste man kan ha varit skälet till katastrofstarten i andra halvlek. Det hade gått knappt två minuter av densamma när Björn sattes under hård press från Rambergets anfallare. Björn tappade bollen och behärskat placerades den in i bortre hörnet.
Det var nu vi väntade på att Lindholmens klassiska moral och stolthet skulle träda i kraft men kraften var som bortblåst. Det slarvades både i passningsspelet och i positionsspelet. Var fanns löpviljan? Var fanns viljan att ha bollen? Var fanns viljan att vinna? Visst skapades en del halvchanser varvat med en del vassare lägen men däremellan, ingenting.
När dessutom Ramberget tilldelades en straff i den 70:e minuten trodde nog de flesta att matchen var förlorad. Rickard lämnades ensam och övergiven med en anfallare som rundade honom och då fick öppet mål. Rickard slängde ut ett ben och straffen var lika solklar som det röda kortet han borde fått. Domaren tyckte däremot annorlunda och inte ens ett gult kort delades ut. Ingen förstod någonting. Men Rickard gav hoppet en ny chans genom att läsa straffläggaren och gå rätt, en mycket snygg räddning.
I slutet matades bollar in mot straffområdet men precis som innan så var viljan att vara först på bollarna och viljan att göra mål frånvarande. Ramberget kunde enkelt rensa bort varje försök och spiken i kistan kom med fyra minuter kvar då ett förvirrat LBK-försvar inte kunde rensa bort bollen trots flera försök. 3-1 placerades in säkert utan chans för Rickard och matchen var över. Lindholmen hade missat chansen att haka på topplagen och den förlustfria sviten stannade vid sju matcher.
Som tidigare nämnt var lojheten och tafattheten påtaglig bland de svartvita, matchen igenom. Bland de enda som får ett någorlunda godkänt betyg var Erik som slet i backlinjen som vanligt och som var den enda som visade känslor, även om de mest riktades mot domaren. Dessutom kan Rickard inte lastas för något av målen och dessutom med en räddad straff och friläge, trots sitt sargade knä, får han utnämnas till Lindholmens bästa spelare i kväll.
Nu krävs det verkligen seger i resterande matcher om vi ska få någon som helst tätkänning men framför allt krävs det mer vilja redan till nästa match, annars blir det en tung höst.
Vi vill tacka den månghövdade publiken som slöt upp ikväll och hoppas att den vill komma tillbaka trots det låga underhållningsvärdet, för Lindholmen behöver ert stöd!
En oväntad person dök upp i publikhavet då Krille fått reda på samlingen innan matchen att han var avstängd. Något som ingen hade koll på förutom Larry som turligt nog upptäckte detta. Det innebar att Lindholmen fick klara sig utan tre av sina bästa spelare som alla var avstängda. Sedan tidigare var det klart att Jimmie och Lars inte var tillgängliga på grund av detta.
Matchen började väldigt avvaktande och nästan lite lojt. Tempot var helt klart till Rambergets fördel och det dröjde innan någon farlighet noterades. En straffsituation noterades efter 7 minuter när Pierre höll på att tvåfota sig förbi två försvarare men klämdes hårt mellan dem. Domaren friade dock och det efterföljdes inte av några vilda protester.
Efter bara 10 minuters spel hände det som inte fick hända. En långboll från Rambergets backlinje damp ner framför fötterna på Peter Krook. Han lyckades dock inte rensa undan bollen och Rickard i målet kom på mellanhand. Målet stod öppet och Rambergets anfallare lade enkelt in 1-0.
Samma scenario som i hemmamatchen rullade säkert i de flestas hjärnor. Precis som då fick Ramberget ett tidigt ledningsmål och alla i Lindholmen visste därmed att det skulle bli spel mot en köttmur av spelare resten av halvleken.
Det var just det som nu skedde men Ramberget kontrade även livsfarligt då och då. Rickard fick bl.a. göra en kanonräddning på ett friläge kort efter målet.
LBK:s första riktiga chans i matchen kom efter ca 20 minuter då en vänsterhörna gick rakt igenom flera spelare fram till Fidde som hittade Pierre på bortre stolpen. Tyvärr hamnade Pierres skott i burgaveln.
Eftersom solen lyst med sin frånvaro tidigare i år så spelades dagens match i tropisk hetta verkade domaren mena och blåste till vattenpaus efter halva tiden. LBK snackade ihop sig under denna konstpaus och började efter hand ta över spelet. Ett par halvchanser skapades men inte mycket mer. Tony fick en smäll i en närkamp och började halta vilket föranledde ett byte i den 30:e minuten då Tony gick ut och Magnus kom in på mittfältet.
Strax därefter fick LBK utdelning då Martin petade fram bollen till Pierre som mötte en utrusande målvakt. Keepern hann före Pierre men rensade bollen rakt på honom och in i mål. Ett något turligt mål men förspelet var bra och det kändes rättvist med oavgjort i det läget.
Ett par minuter senare var vi beredda att notera ännu ett mål för Lindholmen. Björn dribblade sig ner till kortlinjen och serverade bollen på silverfat till Ali som tyvärr fick hela foten under bollen och den seglade högt över ett näst intill övergivet mål.
I den 40:e minuten fick Rickard en rejäl smäll på knäet när en Rambergetspelare satsade allt för att hinna först på bollen. Istället träffade han alltså Rickard och nog hade ett kort varit befogat där men så blev inte fallet. Rickard kunde efter ganska lång behandling resa sig och spela vidare.
I halvtid gjordes det ett byte som innebar många positionsförändringar i laget. Håkan gick ut från sin mittbacksposition och Friberg kom in på vänsterkanten. Det gjorde så att Pierre gick upp på topp, Martin gick ner på innermittfältet och att Björn gick ner som mittback.
Just Björns ovana position som siste man kan ha varit skälet till katastrofstarten i andra halvlek. Det hade gått knappt två minuter av densamma när Björn sattes under hård press från Rambergets anfallare. Björn tappade bollen och behärskat placerades den in i bortre hörnet.
Det var nu vi väntade på att Lindholmens klassiska moral och stolthet skulle träda i kraft men kraften var som bortblåst. Det slarvades både i passningsspelet och i positionsspelet. Var fanns löpviljan? Var fanns viljan att ha bollen? Var fanns viljan att vinna? Visst skapades en del halvchanser varvat med en del vassare lägen men däremellan, ingenting.
När dessutom Ramberget tilldelades en straff i den 70:e minuten trodde nog de flesta att matchen var förlorad. Rickard lämnades ensam och övergiven med en anfallare som rundade honom och då fick öppet mål. Rickard slängde ut ett ben och straffen var lika solklar som det röda kortet han borde fått. Domaren tyckte däremot annorlunda och inte ens ett gult kort delades ut. Ingen förstod någonting. Men Rickard gav hoppet en ny chans genom att läsa straffläggaren och gå rätt, en mycket snygg räddning.
I slutet matades bollar in mot straffområdet men precis som innan så var viljan att vara först på bollarna och viljan att göra mål frånvarande. Ramberget kunde enkelt rensa bort varje försök och spiken i kistan kom med fyra minuter kvar då ett förvirrat LBK-försvar inte kunde rensa bort bollen trots flera försök. 3-1 placerades in säkert utan chans för Rickard och matchen var över. Lindholmen hade missat chansen att haka på topplagen och den förlustfria sviten stannade vid sju matcher.
Som tidigare nämnt var lojheten och tafattheten påtaglig bland de svartvita, matchen igenom. Bland de enda som får ett någorlunda godkänt betyg var Erik som slet i backlinjen som vanligt och som var den enda som visade känslor, även om de mest riktades mot domaren. Dessutom kan Rickard inte lastas för något av målen och dessutom med en räddad straff och friläge, trots sitt sargade knä, får han utnämnas till Lindholmens bästa spelare i kväll.
Nu krävs det verkligen seger i resterande matcher om vi ska få någon som helst tätkänning men framför allt krävs det mer vilja redan till nästa match, annars blir det en tung höst.
Vi vill tacka den månghövdade publiken som slöt upp ikväll och hoppas att den vill komma tillbaka trots det låga underhållningsvärdet, för Lindholmen behöver ert stöd!
