FC Björnligan
2008-04-28 10:45
U-laget - klubbens vinstmaskin
Två matcher - två vinster, det talar sitt tydliga språk.
Tobias Allard
En härlig söndageftermiddag visade 18 grader på termometern och Björnligans förväntningar var högre än pollenhalten. Det var dags för hemmapremiär och vi ställde upp med 12 rutinerade pelare och sen Chricke förstås. Kallhäll ställde upp med raka motsatsen - 13 pojkar som troligtvis låg i mammas mage medans vi andra såg Sverige bedrövliga match mot Costa Rica. Sen hade dom även en mittback som fick PA att se ung ut, och han visade sig vara deras bästa spelare.
Vi ställde upp med PA i mål, Karwan, Tobbe, Chricke och Biljard som backar. Jimmy, Peter Hartwig (veteranen), Anders G och Navid på mitten. Daniel "super Mac" H och Mats på topp. Ted och gammel-Peter började som avbytare,
Vi körde samma spelsystem som A-laget och efter en solklar genomgång av den assisterande coachen (Tobbe) åt den assisterande coachen (edlund) fanns det inte ett enda frågetecken. Dagen i ära hade prövade vi våra tre nyinköpta Adidasbollar som kändes grymt bra. Dessutom fick Chricke äran att vara lagkapten och leda U-lagets kamp mot tonåringarna
Matchen börjar lite ostadigt och vi har svårt att hitta positionerna, men ju mer backarna snackade med mittfältet desto bättre blev det. Kallhäll hade egentligen inte några klara chanser utan det närmsta var en välslagen frispark som PA dök på och räddade till hörna. En klassräddning! Vi spelade kyligt och effektivt försvarspel som tvingade dom slå långa bollar som vi istort sett alltid vann. Det öppnade upp för "vårat" anfallspel och det tog inte lång tid förrän Daniel H bränt sitt första friläge. Men tillslut fick vi in både 1-0 och 2-0 innan halvtid. Chricke fick dessutom en rejäl spark på näsan i en nickduell. Det resulterade i både gula och röda färger. Ett gult kort till kallhäll och en himla massa blod på planen, men Chricke bet ihop och körde efter två toarullar stoppats in i näsan. Här märker man även Kallhälls frustration och dom börjar ge fula efterslängar och jiddra lite, men även här är vi större än dom och låter allt rinna av oss så domarn kan koncentrera sig på att dela ut kort till dom.
I andra halvlek blir vi mer och mer trötta och orkar inte ta samma löpningar som förut, det ger lite andrum åt Kallhäll som försöker få in en reducering. Vårt försvarspel fungerar faktiskt riktigt bra och dom kommer i stort sett aldrig igenom. Istället kund både Mats och Ted näta så vi dödar matchen. Här borde vi kunnat spela runt bollen inom laget lite bättre men vi blev lite heta på att få in en boll till så anfallen blev inte så långa.
Sammantaget gör vi en riktigt bra match eftersom motståndarna spelade precis som vi ville, vi gjorde vad vi behövde och det resulterade i 4 mål men kunde lika gärna blivit det dubbla om vi orkat och haft lite flyt.
i slutskedet på matchen sköt Jimmy en skott som hamnade lite bakom löparbanan och där höll ju ett gäng undar på att leka med sin schäfer. Självklart trodde hunden att bollen var en leksak och gick bärsärkagång . Det resulterade i att vår boll blev halvt uppäten så efter slutsignalen fick surgubbe-Tobbe gå fram till tjejerna (8 och 12 år gamla typ). Efter lite pedagogiskt snack fick dom en lapp med mitt telefonnummer så deras mamma eller pappa kunde ringa och ersätta bollen. Två timmar senare ringer polisen hem till mig och undrar om det var mitt telefonnummer på lappen. Ett tag undrade jag om man skulle bli offer för nån häxjakt på alla som pratara med små flickor, men det visade sig att hunden var en polishund och att dom skulle snacka med sin chef för att lösa ersättningsfrågan. Så det verkar ju lösa sig... najs...
Vi ställde upp med PA i mål, Karwan, Tobbe, Chricke och Biljard som backar. Jimmy, Peter Hartwig (veteranen), Anders G och Navid på mitten. Daniel "super Mac" H och Mats på topp. Ted och gammel-Peter började som avbytare,
Vi körde samma spelsystem som A-laget och efter en solklar genomgång av den assisterande coachen (Tobbe) åt den assisterande coachen (edlund) fanns det inte ett enda frågetecken. Dagen i ära hade prövade vi våra tre nyinköpta Adidasbollar som kändes grymt bra. Dessutom fick Chricke äran att vara lagkapten och leda U-lagets kamp mot tonåringarna
Matchen börjar lite ostadigt och vi har svårt att hitta positionerna, men ju mer backarna snackade med mittfältet desto bättre blev det. Kallhäll hade egentligen inte några klara chanser utan det närmsta var en välslagen frispark som PA dök på och räddade till hörna. En klassräddning! Vi spelade kyligt och effektivt försvarspel som tvingade dom slå långa bollar som vi istort sett alltid vann. Det öppnade upp för "vårat" anfallspel och det tog inte lång tid förrän Daniel H bränt sitt första friläge. Men tillslut fick vi in både 1-0 och 2-0 innan halvtid. Chricke fick dessutom en rejäl spark på näsan i en nickduell. Det resulterade i både gula och röda färger. Ett gult kort till kallhäll och en himla massa blod på planen, men Chricke bet ihop och körde efter två toarullar stoppats in i näsan. Här märker man även Kallhälls frustration och dom börjar ge fula efterslängar och jiddra lite, men även här är vi större än dom och låter allt rinna av oss så domarn kan koncentrera sig på att dela ut kort till dom.
I andra halvlek blir vi mer och mer trötta och orkar inte ta samma löpningar som förut, det ger lite andrum åt Kallhäll som försöker få in en reducering. Vårt försvarspel fungerar faktiskt riktigt bra och dom kommer i stort sett aldrig igenom. Istället kund både Mats och Ted näta så vi dödar matchen. Här borde vi kunnat spela runt bollen inom laget lite bättre men vi blev lite heta på att få in en boll till så anfallen blev inte så långa.
Sammantaget gör vi en riktigt bra match eftersom motståndarna spelade precis som vi ville, vi gjorde vad vi behövde och det resulterade i 4 mål men kunde lika gärna blivit det dubbla om vi orkat och haft lite flyt.
i slutskedet på matchen sköt Jimmy en skott som hamnade lite bakom löparbanan och där höll ju ett gäng undar på att leka med sin schäfer. Självklart trodde hunden att bollen var en leksak och gick bärsärkagång . Det resulterade i att vår boll blev halvt uppäten så efter slutsignalen fick surgubbe-Tobbe gå fram till tjejerna (8 och 12 år gamla typ). Efter lite pedagogiskt snack fick dom en lapp med mitt telefonnummer så deras mamma eller pappa kunde ringa och ersätta bollen. Två timmar senare ringer polisen hem till mig och undrar om det var mitt telefonnummer på lappen. Ett tag undrade jag om man skulle bli offer för nån häxjakt på alla som pratara med små flickor, men det visade sig att hunden var en polishund och att dom skulle snacka med sin chef för att lösa ersättningsfrågan. Så det verkar ju lösa sig... najs...
