FC Björnligan
2008-06-09 01:58
U-laget - Olympiacos Vällingby
Ge hit 3 poäng och er värdighet, tack.
Tobias Allard
Ännu en match där temperaturen ligger runt 30 grader och man undrar om vaktmästaren glömt att stänga av golvvärmen på Stora mossen. Det var dags att möte serieledarna som inte förlorat en match snittat över 5 mål per match. Efter mailförvirring och några återbud var det iaf 12 solbrända gossar som lugnt värmde upp. Domaren förklarade snabbt att han skulle hem till EM så det blev ingen vattenpaus var aktuell. Bra, tänkte coach, då springer vi sönder dom...
Taktiken för dagen var att forsätta vår vanliga taktik och gärna spela som vi gjort tidigare, men att inte göra onödiga löpningar utan att locka upp motståndaren och få större ytor. Taktiken mottogs med ett leende och vi kände oss på bra humör och ordentligt taggade.
Efter 7 minuter fick PA hämta ut bollen ur målet efter att domaren tyckt att den offsidespringande killen var onside. Luften gick ur oss direkt och jag kan inte förneka tanken som slog mig, "hoppas det inte blir tvåsiffrigt". Spelarna var ordentligt tekniska och många var både snabba och konditionsstarka. Det kändes ett tag som kattens lek med råttan. Det enda vi kunde göra var att krympa ytorna på vår planhalva och försöka stå pall. Hubinette och Hök var giganter framför backlinjen och störde deras uppspel. Sedan städade backlinjen upp det mesta och PA var en Kondor i luften. När det återstod en kvart av första halvlek fick vi en frispark på höger sida utanför straffområdet. Karwan sköt ett stenhårt inlägg längs med marken som Marc dundrade in i bortre gaveln och 1-1 var ett faktum. Olympiacos blev frustrerade och försökte få till några avslut men skapade inget speciellt. Ligan hade däremot inget vidare spel utan försvarade sig mest. Karwan, som för dagen spelade på topp, stressade fram många idiotpass och felpass från motståndaren samtidigt som han bjöd på en och annan frispark. Kungligt! Vi gick till pausvila med 1-1.
Vi beslutade oss för att bara inrikta oss på kontringar och göra det trångt för motståndaren. Olympiacos var nog bättre på allt utom två punkter. Vi hade störra hjärta och tålamod. Mycket riktigt stressade motståndaren upp sig och vi försvarade oss helt enligt konstens alla regler. Även om man blev tunnlad och överspelad kämpade man sig tillbaka och störde motståndaren in i det sista. Efter en snabb kontring bjöd Karwan på lite slalomåkning. En löpning på 60 meter och slalomåkning mellan backar avslutades med ett kliniskt skott i bortre gaveln och vi tog ledningen. Kort därefter fick vi en frispark som Hubinette drog stenhårt på mål och Swende tryckte in returen. Vi ledde alltså med 3-1 när det var 10 minuter kvar. Hela laget inriktade sig på försvar och Olympiacos började käfta med oss, håna domaren och skälla på varandra. Redan då var matchen vunnen!
Det U-laget visade idag var enormt hjärta. Det är verkligen skitkul att lira när man ser att inte bara ett fåtal spelare gör det lilla extra utan att alla gör det. En match som denna, "David möter Goliat", slutar med en vinst. De flesta analytiker skulle kalla det slump och tur. Jag kallar det fullständigt logiskt.
Taktiken för dagen var att forsätta vår vanliga taktik och gärna spela som vi gjort tidigare, men att inte göra onödiga löpningar utan att locka upp motståndaren och få större ytor. Taktiken mottogs med ett leende och vi kände oss på bra humör och ordentligt taggade.
Efter 7 minuter fick PA hämta ut bollen ur målet efter att domaren tyckt att den offsidespringande killen var onside. Luften gick ur oss direkt och jag kan inte förneka tanken som slog mig, "hoppas det inte blir tvåsiffrigt". Spelarna var ordentligt tekniska och många var både snabba och konditionsstarka. Det kändes ett tag som kattens lek med råttan. Det enda vi kunde göra var att krympa ytorna på vår planhalva och försöka stå pall. Hubinette och Hök var giganter framför backlinjen och störde deras uppspel. Sedan städade backlinjen upp det mesta och PA var en Kondor i luften. När det återstod en kvart av första halvlek fick vi en frispark på höger sida utanför straffområdet. Karwan sköt ett stenhårt inlägg längs med marken som Marc dundrade in i bortre gaveln och 1-1 var ett faktum. Olympiacos blev frustrerade och försökte få till några avslut men skapade inget speciellt. Ligan hade däremot inget vidare spel utan försvarade sig mest. Karwan, som för dagen spelade på topp, stressade fram många idiotpass och felpass från motståndaren samtidigt som han bjöd på en och annan frispark. Kungligt! Vi gick till pausvila med 1-1.
Vi beslutade oss för att bara inrikta oss på kontringar och göra det trångt för motståndaren. Olympiacos var nog bättre på allt utom två punkter. Vi hade störra hjärta och tålamod. Mycket riktigt stressade motståndaren upp sig och vi försvarade oss helt enligt konstens alla regler. Även om man blev tunnlad och överspelad kämpade man sig tillbaka och störde motståndaren in i det sista. Efter en snabb kontring bjöd Karwan på lite slalomåkning. En löpning på 60 meter och slalomåkning mellan backar avslutades med ett kliniskt skott i bortre gaveln och vi tog ledningen. Kort därefter fick vi en frispark som Hubinette drog stenhårt på mål och Swende tryckte in returen. Vi ledde alltså med 3-1 när det var 10 minuter kvar. Hela laget inriktade sig på försvar och Olympiacos började käfta med oss, håna domaren och skälla på varandra. Redan då var matchen vunnen!
Det U-laget visade idag var enormt hjärta. Det är verkligen skitkul att lira när man ser att inte bara ett fåtal spelare gör det lilla extra utan att alla gör det. En match som denna, "David möter Goliat", slutar med en vinst. De flesta analytiker skulle kalla det slump och tur. Jag kallar det fullständigt logiskt.
