Sviterna av denna drabbning tog hårt på Lakrits. Med tunga luftrör och klagande flickvänner var det många som ville med när Coach viftade med skadelistan. Handsome klarade cutten. Drömmarna om sydligare breddgrader hade också blivit påtagliga, och vips hade feriefirandet skördat sina offer i laguppställningen.
Härligt var det då att se C-A, fulladdad med amerikanska kalorier, återigen dra på sig den lilla svarta och som en frisk fläkt svepa in över Vällingbys sanddyner.
Efter att Coach fått ta sitt ansvar, ignorera damens mordhot rörande nattfridsstörande torrhosta, och tvinga inte bara sig själv utan även Konen av skadelistan kunde till slut sju små negerpojkar räknas in till matchstart. Varav hälften ville vakta buren. Ur denna uppgörelse gick Konen segrande, och efter att ha tvingat ut en stackars Nick på planen skötte han sig bättre än sist (Årets tavla säsongen 2008). Motståndarna, för dagen i mysbrunt, hade förvisso cirka två skott på mål, och gjorde heller inte fler mål än så. Att dessa farligheter båda blixtrade till från klar himmel och var för serien och underlaget så osportsligt distinkta att det var två ganska otacksamma situationer att vakta stolparna i bör kanske vägas in, men man undrar ju ändå vad Nicken med sina patenterade TV-räddningar hade kunnat hitta på för Trolleri.
Innan dessa missöden hade Lakrits, genom Totti, tidigt fått en ny medlem i skytteligan, hunnit konstatera att detta var en match som borde vinnas med ett krökt lillfinger, slagit av på tempot och slutat rulla boll, allt inom matchens första fem minuter.
Samtidigt hade motståndarmålvakten gått från ett lite halvberusat första intryck till att spika igen de mest osannolika avslut. Vi minns bland annat Shake’n’Jakes distinkta volley-nummer och minst två rediga kanoner från Coach’s bössa som alla förtjänade ett bättre öde vilken dag som helst.
Coach försökte förgäves mana på slumrande Troll, och fick även medhåll från en Arpe-liknande moståndare om att det borde finnas en växel till i detta lag. Växeln hade dock hakat sig i neutral, och Arpe-lookaliken fick i sitt mysbruna ställ osedvanligt mycket Lakritspuckar i brist på en egen Arpe att servera på plan.
Tiden började ta slut.
Man låg under och gick mot ett oacceptabelt slut.
C-A började lossa på stora kanonen.
Totti passade otippat på att klaga på domaren om den allt lägre tid det tog att hämta kanonkulorna.
Coach började hämta kanonkulorna istället och fastnade i en taggbuske.
Det sparkades och sprang.
Sedan, med någon minut kvar på uret, började Lakrits rulla boll igen.
Så dags.
Plötsligt händer det.
Till slut börjar även hörnor utdömas, som kontrast till de eviga insparkarna.
Ett ess i ärmen.
Ett beprövat koncept, välpraktiserat under Lakrits stolta återtåg i Hjulsta på 2007-talet.
Lite luft.
Coach’s panna.
Mål.
Att det ska vara så j-a svårt.
Målet tilldöms alltså enväldigt Coach, som svarade för luftakrobatiken och fick bollen ursprungligt tydligt över mållinjen, men ett hedersomnämnande är även på sin plats till Doktor Totti som vis av ’linjeproblematiken’ följde upp och köttade tills det rasslade ordentligt i maskorna och alla ’frågetecken’ kunde undanröjas.
Cirka två sekunder återstod då av kvällens drabbning.
Det tar emot i tangenterna, men detta får nog klassas som en vunnen oavgjord.
Onödigt.
Men ingen blev utvisad iallafall!
Och det står fortfarande Lakrits på översta raden i tabellen.
Vi är obesegrade.
Dessutom var det faktiskt, även om så inte känns såhär i soffan om aftonen, stundtals fina tendenser, bollbehandling, serveringar och samspel. Något att hitta tillbaka till. Denna serie ska vi ta!
Troll of the match: Totti, alltid på rätt plats och Trollar lite extra, följer upp och köttar på.
Önskemål of the match: Avbytare. Att man ska behöva ta en kanon i det heliga för att få pusta ut någon minut känns inte som ett framtidskoncept.
Härligt var det då att se C-A, fulladdad med amerikanska kalorier, återigen dra på sig den lilla svarta och som en frisk fläkt svepa in över Vällingbys sanddyner.
Efter att Coach fått ta sitt ansvar, ignorera damens mordhot rörande nattfridsstörande torrhosta, och tvinga inte bara sig själv utan även Konen av skadelistan kunde till slut sju små negerpojkar räknas in till matchstart. Varav hälften ville vakta buren. Ur denna uppgörelse gick Konen segrande, och efter att ha tvingat ut en stackars Nick på planen skötte han sig bättre än sist (Årets tavla säsongen 2008). Motståndarna, för dagen i mysbrunt, hade förvisso cirka två skott på mål, och gjorde heller inte fler mål än så. Att dessa farligheter båda blixtrade till från klar himmel och var för serien och underlaget så osportsligt distinkta att det var två ganska otacksamma situationer att vakta stolparna i bör kanske vägas in, men man undrar ju ändå vad Nicken med sina patenterade TV-räddningar hade kunnat hitta på för Trolleri.
Innan dessa missöden hade Lakrits, genom Totti, tidigt fått en ny medlem i skytteligan, hunnit konstatera att detta var en match som borde vinnas med ett krökt lillfinger, slagit av på tempot och slutat rulla boll, allt inom matchens första fem minuter.
Samtidigt hade motståndarmålvakten gått från ett lite halvberusat första intryck till att spika igen de mest osannolika avslut. Vi minns bland annat Shake’n’Jakes distinkta volley-nummer och minst två rediga kanoner från Coach’s bössa som alla förtjänade ett bättre öde vilken dag som helst.
Coach försökte förgäves mana på slumrande Troll, och fick även medhåll från en Arpe-liknande moståndare om att det borde finnas en växel till i detta lag. Växeln hade dock hakat sig i neutral, och Arpe-lookaliken fick i sitt mysbruna ställ osedvanligt mycket Lakritspuckar i brist på en egen Arpe att servera på plan.
Tiden började ta slut.
Man låg under och gick mot ett oacceptabelt slut.
C-A började lossa på stora kanonen.
Totti passade otippat på att klaga på domaren om den allt lägre tid det tog att hämta kanonkulorna.
Coach började hämta kanonkulorna istället och fastnade i en taggbuske.
Det sparkades och sprang.
Sedan, med någon minut kvar på uret, började Lakrits rulla boll igen.
Så dags.
Plötsligt händer det.
Till slut börjar även hörnor utdömas, som kontrast till de eviga insparkarna.
Ett ess i ärmen.
Ett beprövat koncept, välpraktiserat under Lakrits stolta återtåg i Hjulsta på 2007-talet.
Lite luft.
Coach’s panna.
Mål.
Att det ska vara så j-a svårt.
Målet tilldöms alltså enväldigt Coach, som svarade för luftakrobatiken och fick bollen ursprungligt tydligt över mållinjen, men ett hedersomnämnande är även på sin plats till Doktor Totti som vis av ’linjeproblematiken’ följde upp och köttade tills det rasslade ordentligt i maskorna och alla ’frågetecken’ kunde undanröjas.
Cirka två sekunder återstod då av kvällens drabbning.
Det tar emot i tangenterna, men detta får nog klassas som en vunnen oavgjord.
Onödigt.
Men ingen blev utvisad iallafall!
Och det står fortfarande Lakrits på översta raden i tabellen.
Vi är obesegrade.
Dessutom var det faktiskt, även om så inte känns såhär i soffan om aftonen, stundtals fina tendenser, bollbehandling, serveringar och samspel. Något att hitta tillbaka till. Denna serie ska vi ta!
Troll of the match: Totti, alltid på rätt plats och Trollar lite extra, följer upp och köttar på.
Önskemål of the match: Avbytare. Att man ska behöva ta en kanon i det heliga för att få pusta ut någon minut känns inte som ett framtidskoncept.
