Lakritstrollen
2010-06-21 21:48
Ur en betraktares ögon
Efter att ha beskådat tunnbrödsrullen länge så satte den fart nedför strupen och lade sig som en skön mjuk kudde i magen. Det var då känslan kom fram, det var match och energin var just påfylld till en perfekt nivå.
Bobby
I bilen på väg mot fotbollsstadion/grusplanen ekade tanken konstant: Skulle vinsten i förra matchen bara visa sig vara en ren tillfällighet i och med Coach frånvaro, eller skulle vi klara av att upprätthålla den perfekta taktiken återigen?!!
Väl på plats kliver jag ur bilen och det mina ögon får skåda är som varm honung för Nalle Puh! Vad jag ser är ett hav av sju sugna lakritstroll som fyllda av total energi och energiskhet hoppar och skuttar upp och ner oavbrutet, precis som antiloperna gör när de visar leoparderna att det inte är någon idé att jaga dem, de är helt enkelt för snabba.
Visselpipan ger skri ifrån sig och matchen är igång. Det är lakritstroll hit och det är lakritstroll dit, det är ett högt tempo som redan i matchens första minut sätter ribban för hela matchen. Som målvakt under den första halvleken kunde jag skåda detta skönspel vilket var att betrakta som en riktigt välgjord bearnaisesås med mycket smak för smaklökarna!
UTSÖKT!
Under den första halvleken var det speciellt en av våra spelare som hade extra mycket spring i benen, närmare bestämt Jake!! Vad jag som betraktare från mållinjen kunde utläsa av hans snabbt trippande löpsteg var två möjliga slutsatser:
1) Jake hade tidigare under dagen fått rejält med påökt av chefen och befann sig i ett lyckorus.
2) Jake visste vad som väntade honom när han kom hem till sin bättre hälft.
Oavsett vilken av dessa som stämmer så visade Jake under flera löpfrekvenser att han borde vara i Sydafrika och spela fotboll i stället.
Minuterna gick och vi rent av spelade skjortan av våra motståndare och gjorde fyra riktigt fina mål där kärleken till fotbollen som sport visade sig i passningsspelet.
Jake och Nisse, som jag också misstänker hade nåt på G på hemmafronten av hans spela att döma, delade på målskörden med sina två mål vardera.
Matchens spelare utser jag Jake till som med sina lätta steg och sin hårda kropp bemästrade en total kontroll i alla lägen och ingav skräck och trevsamhet i våra motståndares ögon!!!! BRA JAKE!
Något jag dock lade märke till var Arpes flyt och sedvanliga spelfinesser som verkar försvagas av Coach frånvaro. De verkar leva som i en symbios och behöver varandra för att kunna optimera sitt spel och fintfrekvenser. Så min sista tanke inför lakritstrollens nästa match:
Kommer Arpe, nu när Coach är tillbaks och kan stötta honom, att lyfta sig tillbaka in i det rampljus han är van att spela i och kommer det då från hans sida att återigen produceras mål som tar honom till den ohotade platsen där skyttekungar befinner sig??
Den som lever får se!
Väl på plats kliver jag ur bilen och det mina ögon får skåda är som varm honung för Nalle Puh! Vad jag ser är ett hav av sju sugna lakritstroll som fyllda av total energi och energiskhet hoppar och skuttar upp och ner oavbrutet, precis som antiloperna gör när de visar leoparderna att det inte är någon idé att jaga dem, de är helt enkelt för snabba.
Visselpipan ger skri ifrån sig och matchen är igång. Det är lakritstroll hit och det är lakritstroll dit, det är ett högt tempo som redan i matchens första minut sätter ribban för hela matchen. Som målvakt under den första halvleken kunde jag skåda detta skönspel vilket var att betrakta som en riktigt välgjord bearnaisesås med mycket smak för smaklökarna!
UTSÖKT!
Under den första halvleken var det speciellt en av våra spelare som hade extra mycket spring i benen, närmare bestämt Jake!! Vad jag som betraktare från mållinjen kunde utläsa av hans snabbt trippande löpsteg var två möjliga slutsatser:
1) Jake hade tidigare under dagen fått rejält med påökt av chefen och befann sig i ett lyckorus.
2) Jake visste vad som väntade honom när han kom hem till sin bättre hälft.
Oavsett vilken av dessa som stämmer så visade Jake under flera löpfrekvenser att han borde vara i Sydafrika och spela fotboll i stället.
Minuterna gick och vi rent av spelade skjortan av våra motståndare och gjorde fyra riktigt fina mål där kärleken till fotbollen som sport visade sig i passningsspelet.
Jake och Nisse, som jag också misstänker hade nåt på G på hemmafronten av hans spela att döma, delade på målskörden med sina två mål vardera.
Matchens spelare utser jag Jake till som med sina lätta steg och sin hårda kropp bemästrade en total kontroll i alla lägen och ingav skräck och trevsamhet i våra motståndares ögon!!!! BRA JAKE!
Något jag dock lade märke till var Arpes flyt och sedvanliga spelfinesser som verkar försvagas av Coach frånvaro. De verkar leva som i en symbios och behöver varandra för att kunna optimera sitt spel och fintfrekvenser. Så min sista tanke inför lakritstrollens nästa match:
Kommer Arpe, nu när Coach är tillbaks och kan stötta honom, att lyfta sig tillbaka in i det rampljus han är van att spela i och kommer det då från hans sida att återigen produceras mål som tar honom till den ohotade platsen där skyttekungar befinner sig??
Den som lever får se!
