Lakritstrollen
2011-09-08 21:05
Det var bättre än sex
Tisdag morgon den 6:e september: Shit också, håller jag på att försova mig…nej justeja jag jobbar ju inte, MEN något som inte fick hända var att jag på något sätt skulle skada mig inför den ödesdigra matchen mot serieledarna Real Estate. Hela dagen gick som smort tills jag efter att ha jonglerat med bollen ca 13-14 gånger ca 4 minuter innan matchstart och kände en rejäl smäll i mitt snart 30 år gamla vadben, och tanken som sköljde över mig var: DET É KÖRT!
Mr Bobby
Dock skulle denna oturliga sträckning komma att bli en av det bästa sakerna som hänt i mitt liv, jo det é faktiskt sant! Vad mina ögon på första parkett fick beskåda denna ljumna sensommardag kommer jag aldrig att glömma, det var t.o.m. bättre än SEX! =)
Matchen drar igång och det är ett ganska böljande spel där dock Lakrits har övertaget i bollinnehav. Fram och tillbaka, upp och ner, sida till sida….det är som man brukar säga, en rätt vanlig öppning på en match där de två kämpande lagen klämmer och känner på varandra i den inledande matchöppningen. De två inhoppande räddarna i nöden, Stewe och David, spelade stabilt på mittfältet, och Stewe med sin ofta otroliga teknik fintade och passade som en gud på de 3 världshaven.
Det här ser riktigt bra ut, tänkte jag.
Tiden gick och, även om vi i stort sett hade koll på läget, hanterade bollen klokt och hade ett högt bollinnehav så var det ändå någonting som fattades, en udd som inte fanns där ... hmm ... vad kunde det vara?
Jo självklart Coach fruktade stämma i bakkant av spelarlinjen! Vart var ropen, de taggade skriken, de pådrivande kommentarerna, vart var dem!!?
Efter att som vattenpojke på sidan av planen analyserat läget kom jag fram till att det var just det bristande snacket, tugget och kommunikationen mellan spelarna som inte riktigt hade kommit igång som så brukar.
Då gjorde jag mitt första och enda ryck längs sidan av planen och skrek: ”Grabbar snacka med varandra nu, kom igen”.
Efter den kommentaren var det som om en dominoeffekt satte igång i Lakrits spelarhjärta, det var som att se dem födas på nytt! Snacket, ropen och kommentarerna sprutade ut ur alla lakritsmunnar, tempot höjdes och chanserna blev fler. Just när det kändes så bra får Konen bollen på högra yttermittfältsidan och passar vidare bollen just som han i samma ögonblick får en rejäl smäll över knäet utdelat av en i motståndarlaget. Konen är bara 3 meter ifrån avbytarbänken och jag skriker: Byt Konen, byt!!
MEN som i ett mjukt och omtumlande slowmotion bet Konen ihop, efter att ha sett ut att behöva läkarvård, och tog sig snabbt men något haltande upp genom planen. Bollen gick efter Konen till Stewe som i sin tur passade den vidare till Arpe, som drev fram på vänsterkanten och såg den något skadade Konen smyga sig upp på målområdets högra sida, och lade en smörpass mellan två motståndarspelare som nådde Konen som inte gjorde några misstag utan satte dit den säkert i nätet bakom målvakten.
The rest is history!!!
P.S. Justeja, Arpe gjorde också ett fint mål där han fintade bort sista backen upp på läktaren. D.S. =)
Slutresultat: 2-1 i Lakrits favör!
Tack för de bästa 40 minuterna av mitt liv!
Er evigt tacksam
Matchen drar igång och det är ett ganska böljande spel där dock Lakrits har övertaget i bollinnehav. Fram och tillbaka, upp och ner, sida till sida….det är som man brukar säga, en rätt vanlig öppning på en match där de två kämpande lagen klämmer och känner på varandra i den inledande matchöppningen. De två inhoppande räddarna i nöden, Stewe och David, spelade stabilt på mittfältet, och Stewe med sin ofta otroliga teknik fintade och passade som en gud på de 3 världshaven.
Det här ser riktigt bra ut, tänkte jag.
Tiden gick och, även om vi i stort sett hade koll på läget, hanterade bollen klokt och hade ett högt bollinnehav så var det ändå någonting som fattades, en udd som inte fanns där ... hmm ... vad kunde det vara?
Jo självklart Coach fruktade stämma i bakkant av spelarlinjen! Vart var ropen, de taggade skriken, de pådrivande kommentarerna, vart var dem!!?
Efter att som vattenpojke på sidan av planen analyserat läget kom jag fram till att det var just det bristande snacket, tugget och kommunikationen mellan spelarna som inte riktigt hade kommit igång som så brukar.
Då gjorde jag mitt första och enda ryck längs sidan av planen och skrek: ”Grabbar snacka med varandra nu, kom igen”.
Efter den kommentaren var det som om en dominoeffekt satte igång i Lakrits spelarhjärta, det var som att se dem födas på nytt! Snacket, ropen och kommentarerna sprutade ut ur alla lakritsmunnar, tempot höjdes och chanserna blev fler. Just när det kändes så bra får Konen bollen på högra yttermittfältsidan och passar vidare bollen just som han i samma ögonblick får en rejäl smäll över knäet utdelat av en i motståndarlaget. Konen är bara 3 meter ifrån avbytarbänken och jag skriker: Byt Konen, byt!!
MEN som i ett mjukt och omtumlande slowmotion bet Konen ihop, efter att ha sett ut att behöva läkarvård, och tog sig snabbt men något haltande upp genom planen. Bollen gick efter Konen till Stewe som i sin tur passade den vidare till Arpe, som drev fram på vänsterkanten och såg den något skadade Konen smyga sig upp på målområdets högra sida, och lade en smörpass mellan två motståndarspelare som nådde Konen som inte gjorde några misstag utan satte dit den säkert i nätet bakom målvakten.
The rest is history!!!
P.S. Justeja, Arpe gjorde också ett fint mål där han fintade bort sista backen upp på läktaren. D.S. =)
Slutresultat: 2-1 i Lakrits favör!
Tack för de bästa 40 minuterna av mitt liv!
Er evigt tacksam
