NHL Allmänt
2021-05-05 00:33
Krönika: NHL vill ha tillbaka råskinnen
NHL och Department of Player Safety fortsätter att vara för slappa.
Niclas Viberg
niclas.viberg@svenskafans.com
@NiclasViberg
1 kommentarer
Tom Wilson har varit i farten igen. Ännu en gång har han varit våldsam, vårdslös och ett hot inte bara mot spelares säkerhet – utan faktiskt mot deras hälsa och liv.
Och än en gång har NHL valt att inte bry sig.
Att NHL inte tar våld mot huvudet på allvar vet vi sedan tidigare. De har ju till och med velat få det till att våld mot huvudet inte är farligt.
Man borde ju inse det naiva i att tro att sådana personer skulle ta våldsamheter på allvar.
---
En Tom Wilson i fullaste grottmänniskomentalitet gick efter såväl Pavel Buchnevich som Artemi Panarin i nattens match mellan Washington och New York Rangers. En liggande Buchnevich fick Wilson över sig – och Wilson gick givetvis efter Buchnevichs huvud. Tätt därefter bodyslammar han en hjälmlös Panarin ner i isen.
Med oflyt har vi en krossad skalle och ett dödsfall.
Och det är fair game enligt ligan.
Det borde inte spela någon roll vem offret är. Men när offret är en av ligans bästa spelare i ett av ligans största lag trodde man att ligan inte skulle kunna sopa även det här under mattan.
Det är alltså viktigare att skydda ligans överlägset farligaste spelare än ett av sina största affischnamn.
---
Tom Wilson lär sig inte. Han förändras inte. Efter situationen står han och flexar i värsta macho-tramset.
Han kommer att fortsätta vara en fara för motståndarna. Är det inte en vårdslös tackling så är det våldsamma aktioner i samband med bråk på isen.
När Matt Cooke spårade ur i Pittsburgh så plockade ledningen honom åt sidan för att prata allvar med honom. Washington målar dels upp Wilson som ett offer, dels försöker man göra sig lustiga över situationen på sina sociala medier.
Sean Avery skickades till anger management. Tom Wilson frias – ett bötesbelopp på $5000 är ju jämförbart med att frias – trots att han är en repeat offender och var avstängd så sent som i mars.
---
NHL:s Department of Player Safety har bara blivit värre och värre sedan Brendan Shanahans dagar. När Shanahan försökte ta krafttag möttes han av protester från lagen och de lika korta som meningslösa avstängningarna – i bästa fall – har oftast varit ett faktum sedan dess.
Den ena klåparen efter den andra har figurerat där och några framsteg har vi sannerligen inte sett. Så fort vi kommer upp i en handfull matcher gnälls det mer från NHLPA:s håll över för långa avstängningar än vad man bryr sig om att skydda offren.
Att George Parros är fel man för att leda DoPS har varit uppenbart länge. Den senaste Wilson-hanteringen gjorde det intrycket övertydligt.
---
Den farligaste effekten med dagens icke-beslut är signalerna som NHL skickar. Vad man gör efter avblåsning betyder inte längre någonting. Gå efter en liggande spelares huvud? Fair game? Bodyslamma en hjälmlös spelare och fortsätta gå efter honom? Fair game. Båda sakerna inom några sekunder? Fair game.
Allting verkar vara tillåtet.
Det är också alldeles uppenbart att NHL vill ha tillbaka råskinnen, slagskämparna och överfallen. För det är vad man indirekt kommunicerar när man inte skyddar sina spelare.
När ligan inte skyddar sina spelare är det upp till lagen och spelarna själva att ta tag i saken. Är det så att vi behöver få tillbaka Donald Brashears, Chris Simons och Marty McSorleys när ligan inte bryr sig om att få bukt med galningar som Tom Wilson?
Det är givetvis också så att Rangers behöver hämnas när lagen möts igen redan under onsdagsnatten. När ligan inte skyddar sina spelare behöver man kort och gott tillämpa öga-för-öga-principen. Men det är så klart inte Tom Wilson man ska gå efter. Det är Alexander Ovechkin, Nicklas Bäckström eller John Carlson.
För det är uppenbarligen vad ligan vill se. Och det är uppenbarligen helt ok enligt ligan.
---
Slutligen sa John Scott det bäst:
Och än en gång har NHL valt att inte bry sig.
Att NHL inte tar våld mot huvudet på allvar vet vi sedan tidigare. De har ju till och med velat få det till att våld mot huvudet inte är farligt.
Man borde ju inse det naiva i att tro att sådana personer skulle ta våldsamheter på allvar.
---
En Tom Wilson i fullaste grottmänniskomentalitet gick efter såväl Pavel Buchnevich som Artemi Panarin i nattens match mellan Washington och New York Rangers. En liggande Buchnevich fick Wilson över sig – och Wilson gick givetvis efter Buchnevichs huvud. Tätt därefter bodyslammar han en hjälmlös Panarin ner i isen.
Med oflyt har vi en krossad skalle och ett dödsfall.
Och det är fair game enligt ligan.
Det borde inte spela någon roll vem offret är. Men när offret är en av ligans bästa spelare i ett av ligans största lag trodde man att ligan inte skulle kunna sopa även det här under mattan.
Det är alltså viktigare att skydda ligans överlägset farligaste spelare än ett av sina största affischnamn.
---
Tom Wilson lär sig inte. Han förändras inte. Efter situationen står han och flexar i värsta macho-tramset.
Han kommer att fortsätta vara en fara för motståndarna. Är det inte en vårdslös tackling så är det våldsamma aktioner i samband med bråk på isen.
När Matt Cooke spårade ur i Pittsburgh så plockade ledningen honom åt sidan för att prata allvar med honom. Washington målar dels upp Wilson som ett offer, dels försöker man göra sig lustiga över situationen på sina sociala medier.
Sean Avery skickades till anger management. Tom Wilson frias – ett bötesbelopp på $5000 är ju jämförbart med att frias – trots att han är en repeat offender och var avstängd så sent som i mars.
---
NHL:s Department of Player Safety har bara blivit värre och värre sedan Brendan Shanahans dagar. När Shanahan försökte ta krafttag möttes han av protester från lagen och de lika korta som meningslösa avstängningarna – i bästa fall – har oftast varit ett faktum sedan dess.
Den ena klåparen efter den andra har figurerat där och några framsteg har vi sannerligen inte sett. Så fort vi kommer upp i en handfull matcher gnälls det mer från NHLPA:s håll över för långa avstängningar än vad man bryr sig om att skydda offren.
Att George Parros är fel man för att leda DoPS har varit uppenbart länge. Den senaste Wilson-hanteringen gjorde det intrycket övertydligt.
---
Den farligaste effekten med dagens icke-beslut är signalerna som NHL skickar. Vad man gör efter avblåsning betyder inte längre någonting. Gå efter en liggande spelares huvud? Fair game? Bodyslamma en hjälmlös spelare och fortsätta gå efter honom? Fair game. Båda sakerna inom några sekunder? Fair game.
Allting verkar vara tillåtet.
Det är också alldeles uppenbart att NHL vill ha tillbaka råskinnen, slagskämparna och överfallen. För det är vad man indirekt kommunicerar när man inte skyddar sina spelare.
När ligan inte skyddar sina spelare är det upp till lagen och spelarna själva att ta tag i saken. Är det så att vi behöver få tillbaka Donald Brashears, Chris Simons och Marty McSorleys när ligan inte bryr sig om att få bukt med galningar som Tom Wilson?
Det är givetvis också så att Rangers behöver hämnas när lagen möts igen redan under onsdagsnatten. När ligan inte skyddar sina spelare behöver man kort och gott tillämpa öga-för-öga-principen. Men det är så klart inte Tom Wilson man ska gå efter. Det är Alexander Ovechkin, Nicklas Bäckström eller John Carlson.
För det är uppenbarligen vad ligan vill se. Och det är uppenbarligen helt ok enligt ligan.
---
Slutligen sa John Scott det bäst:
My thoughts on the Tom Wilson situation pic.twitter.com/GUbNfgV963
— John Scott (@johnscott_32) May 4, 2021
