Levide IF
2007-05-21 00:19
Torsk igen
Idag skulle Vikingarna från söder få sin heder tillbaka
Carl Barks
Idag var dagen då det skulle ske, dom stolta vikingarna från söder skulle återfå sin heder, sedan den tråkiga förlusten mot Dalhem. Dom gamla krigsherrarna från Visby IBK skulle få känna på vreden från 11 vrålande sudergutar. Och allt kändes så bra alla var laddade, så som nästan bara Öhman kan.
Efter den långa färden till den stora staden så var humöret på topp, i bilen hördes Antons stereo på full volym. Vi skulle bara gå därifrån med 3 poäng. In på p18s gamla kaserngård strövade efter den långa färden land och rike kring 16 stolta vikingar från söder, redo för den stora striden.
Sedan fortsatte färden vidare ut på slagfältet där allt skulle ske. Den fortsatta inställningen fick nästan poängen att åka med oss hem innan matchen hade börjat. Domaren blåser till strid, allt börjar precis som vi hade bestämt. Rulla boll och spring tills dom inte orkar längre, vi skulle visa dom gamla att dom inte har på en fotbollsplan att göra längre, utan att det är dags att släppa från sig tronen till dom yngre.
Men så från ingenstans kom ett frustande odjur springande helt fri. Odjuret stoppades men brutalt. Domaren tycktes inte gilla sättet. Och den första straffen var kommen. Visby IBKs stora ledare Tenny Ringvall klev fram för att slå den, enkelt tänkte han. Men vad han inte räknade med, var att Källunges egen Pepe Reina stod i målet. Pajen tog enkelt straffen och 0-0 stod sig halvleken ut.
Tillbaka efter den behövliga pausen, stormade alla Levides vikingar framåt och bjöd på sån propaganda fotboll att självaste Pelé skulle ha blivit avundsjuk. Och så var det dags. Anton for in i straffområdet, fast bestämd att göra slut på motståndet. Men på vägen blir han hindrad, nedgjord av en frustrerad IBKare. Våran lugnaste viking Björn Nyman slår straffen som straffar skall slås, otagbart för målvakten, straff nummer 2 avklarad men ställningen förändrad, vi har ledningen i matchen.
Men sen av någon anledning tappas glöden i dag igen, tempos slås av och vi ger dem möjligheten att komma tillbaka, och efter ett inlägg i klass med Erik Edman, är kvitteringen ett faktum. Sedan löper spelet bara på, en chans hit och en chans dit. Men dom stolta vikingarna från söder ville ha mer än så. En av dom som kämpar så att blodet nästan flyter är Wabbe. Men är man 20 kilo större än alla andra är det lätt att man får kort. Och efter att ha blivit påsprungen och ståt kvar får han sitt andra gula och Wabbe får lämna matchen.
Men mitt i ruset i slutminuterna får dom en sista chans, ett skott hörs och en projektil flyger genom luften. Pajen har inte en möjlighet. Men där står Edlund, som en räddande ängel. Armen flyger upp och ändrar projektilens bana. Men så i all oro blåser domaren, straff nr 3. Edlund får lämna planen efter sin heroiska insatts med armen. Och nu står allt hopp på Pajen ”Pepe” Lind. Men straffen är otagbar, ledningen var nu deras, sekunderna bara försvinner. Matchen är slut. Vi hade torskat än en gång.
In till stan färdades 16 taggade vikingar, men hem var det 16 förbannade och sårade. Inte alls vad vi hade hoppats på…..
Efter den långa färden till den stora staden så var humöret på topp, i bilen hördes Antons stereo på full volym. Vi skulle bara gå därifrån med 3 poäng. In på p18s gamla kaserngård strövade efter den långa färden land och rike kring 16 stolta vikingar från söder, redo för den stora striden.
Sedan fortsatte färden vidare ut på slagfältet där allt skulle ske. Den fortsatta inställningen fick nästan poängen att åka med oss hem innan matchen hade börjat. Domaren blåser till strid, allt börjar precis som vi hade bestämt. Rulla boll och spring tills dom inte orkar längre, vi skulle visa dom gamla att dom inte har på en fotbollsplan att göra längre, utan att det är dags att släppa från sig tronen till dom yngre.
Men så från ingenstans kom ett frustande odjur springande helt fri. Odjuret stoppades men brutalt. Domaren tycktes inte gilla sättet. Och den första straffen var kommen. Visby IBKs stora ledare Tenny Ringvall klev fram för att slå den, enkelt tänkte han. Men vad han inte räknade med, var att Källunges egen Pepe Reina stod i målet. Pajen tog enkelt straffen och 0-0 stod sig halvleken ut.
Tillbaka efter den behövliga pausen, stormade alla Levides vikingar framåt och bjöd på sån propaganda fotboll att självaste Pelé skulle ha blivit avundsjuk. Och så var det dags. Anton for in i straffområdet, fast bestämd att göra slut på motståndet. Men på vägen blir han hindrad, nedgjord av en frustrerad IBKare. Våran lugnaste viking Björn Nyman slår straffen som straffar skall slås, otagbart för målvakten, straff nummer 2 avklarad men ställningen förändrad, vi har ledningen i matchen.
Men sen av någon anledning tappas glöden i dag igen, tempos slås av och vi ger dem möjligheten att komma tillbaka, och efter ett inlägg i klass med Erik Edman, är kvitteringen ett faktum. Sedan löper spelet bara på, en chans hit och en chans dit. Men dom stolta vikingarna från söder ville ha mer än så. En av dom som kämpar så att blodet nästan flyter är Wabbe. Men är man 20 kilo större än alla andra är det lätt att man får kort. Och efter att ha blivit påsprungen och ståt kvar får han sitt andra gula och Wabbe får lämna matchen.
Men mitt i ruset i slutminuterna får dom en sista chans, ett skott hörs och en projektil flyger genom luften. Pajen har inte en möjlighet. Men där står Edlund, som en räddande ängel. Armen flyger upp och ändrar projektilens bana. Men så i all oro blåser domaren, straff nr 3. Edlund får lämna planen efter sin heroiska insatts med armen. Och nu står allt hopp på Pajen ”Pepe” Lind. Men straffen är otagbar, ledningen var nu deras, sekunderna bara försvinner. Matchen är slut. Vi hade torskat än en gång.
In till stan färdades 16 taggade vikingar, men hem var det 16 förbannade och sårade. Inte alls vad vi hade hoppats på…..
