Uddamålsförlust i premiären

Det var inget fel på tändningen innan och FFF mönstrade i den stämningsfulla kvällssolen en ovanligt bred trupp med 11 friska mannar i stiliga, enhetliga gulddräkter. Däremot kom vi inte alls upp i normal standard utan blev ganska fastlåsta och orörliga under stora delar av matchen. Defensivt såg det bra ut och Utposten skapade inte mycket mer än målen och en del skott från distans. Offensivt var det lite för dålig rörelse hos oss, vilket gjorde att anfallen ofta blev ganska fantasilösa och utan udd. Utposten låg oftast rätt i sina positioner och gjorde det trångt för oss nära straffområdet. 0-0 i paus borde nog dock varit åtminstone ett mål upp för oss, men vi är ju inte kända för mördande effektivitet framför mål.

Det var under andra halvleks första tio minuter som vi släppte in två ganska snabba baklängesmål. Hyfsat enkla upprullningar av Utposten och otagbara avslut för Alex som gjorde en klanderfri insats mellan stolparna. Jag får ta på mig det andra målet då mitt missade uppspel föranledde deras spelvändning. Viss revansch fick jag vid reduceringen då jag ryckte mig loss på högerkanten och spelade fram Anders till öppet mål. Skönt för vårt nyförvärv att vinna fansens gunst redan i första matchen.

De sista tio minuterna lyckades vi skapa ett hyfsat tryck mot Utpostens mål, men kom aldrig riktigt till de supervassa chanserna. Jag tror faktiskt att domarens extremt tillåtande attityd (det skummaste exempel på detta jag varit med om i Korpen) fick oss lite ur balans. Vid åtminstone 4-5 tillfällen skulle vi haft sjukt uppenbara frisparkar i bra lägen efter riktigt hårda tacklingar (vilket även Utposten-spelare var schyssta att uppmärksamma efteråt). Domaren var inte på något vis partisk, men Fältabacken har aldrig varit kända för att spela muskelfotboll, så vi blev absolut mest lidande av den höga nivån.

Det var såklart besvikna miner efteråt och nu har vi redan, efter en omgång, lika många förluster som under hela förra säsongen. Slutsats: skönt att ha förlusten avklarad!