I andra matchen lossnade det

Brinner det? Är det ett helt scoutläger som grillar korv? Är det SVT som rekonstruerar slaget vid Lützen för en ny dokumentärserie?   Nej, det är korpmatch på grus. Som jag hoppas ni förstår av mina dassiga paralleller till diverse klassisk rökutveckling så var det minst sagt dammigt i luften över den snustorra grusplanen på Västergårds IP. Emellanåt, när dammet tillfälligt la sig, kunde den ganska vältaliga publiken skönja ett guldfärgat och ett blått lag som jagade en dammvit boll.

Matchen började böljande och kanske hade vi lite väl stor respekt för laget som marscherade in i samlad trupp och dessutom hade slimmade tröjor a la Italien. De var dessutom inte korpen-lönnfeta, vilket vi fick förklaringen till ganska snabbt. Real Resurs Bank har tydligen precis bildats och hamnat rakt i hetluften i division 1 då Billy Boys kastat in handduken. Om ett par år kommer magarna vara större och benen tyngre. Ett tidigt ledningsmål, en fantastisk nick av Tobbe på James väl avvägda hörna (tänk Janne Eriksson i EM 92), gav oss lugn och dem det motsatta. Deras målvakt var minst sagt darrig (de bytte i paus) och mitt 2-0 var en lobb från nästan halva planen. Jag såg att han var långt ute och hade tänkt göra samma sak i spelsekvensen innan, men inte fått utrymme då.

Efter dessa två ganska snabba mål kontrollerade vi matchen hyfsat bra fram till paus. Vid ett par tillfällen tappade vi dock markeringen och Alex fick göra några riktigt, riktigt svettiga räddningar på ett par närskott. Vid ett tillfälle såg det ut som ett så givet mål att Real började jubla och det var efter den räddningen som det började viskas i publiken att det var synd att EM-truppen   togs ut igår. Hade reduceringen kommit där hade vi säkert fått bryta mer svett (smaka på den anglicismen) i andra halvlek.

Nu blev det en ganska behaglig tur fram till slutsignalen även om jag tycker att vi tappade våra positioner rejält och onödigt under en femminutersperiod i början av andra, då det fortfarande bara stod 2-0, och de kom i flera fyra mot tre- och fyra mot två-lägen. Mitt i denna oorganisation tryckte dock Anders i 3-0 på egen retur och matchen kändes stängd. De två sista målen gjordes av Anders (skyttekung med tre mål på två matcher) efter att jag hittat Telly som i sin tur fri med målvakten spelade fram en helt ren Anders och Kalle som i sista minuten dundrade upp bollen i nättaket från straffområdesgränsen. Idel läckerbitar alltså.
Noterbart är också att tränare Truls masat sig upp för att granska sitt manskap. Han valde vid presskonferensen efteråt att lyfta fram Alex som han under hela andra halvlek ville prata med (OBS, allvar – han satt på Cornelias axlar och sa ”prata med Alex” i en kvart).

Sist men inte minst en tanke och krya på er-hälsning till Tellys morföräldrar som på grund av sjukdom missade sin första match på hur många år vet jag inte.