Eriksfälts FF
2009-02-11 23:07
Punktmarkering del 4: Magnus Olsson
I den här delen av Punktmarkering får vi möta Magnus Olsson vars fotbollshjärta är lika rött som färgen på Eriksfälts hemmaställ.
Martin Nerbring
2 kommentarer
Han var 5 år och kunde inte låta bli att springa runt med en boll vid fötterna. Då bestämde hans föräldrar sig för att låta ”Mange” börja i Eriksfälts fotbollsskola. Sedan dess har han alltid haft Lindeborgs IP som hemmaplan.
Det bästa minnet hämtar Magnus från juniorlaget då laget tog en meriterande seger i Rexam Cup.
-Det var häftigt. En turnering med Malmös bästa juniorlag och vi vann den på ett rätt övertygande sätt, säger han
Och övertygande var det. Efter att ha gått obesegrade och vunnit det första gruppspelet väntade en slutspelsgrupp där Eriksfält förlorade en match (mot Lunds BK) men ändå lyckades vinna gruppen på bättre målskillnad. Imponerande 16-6 på 4 matcher och semifinal mot Kirseberg väntade. En semifinal där Kirseberg aldrig utgjorde något hot och resultatet skrevs till 5-2. I finalen väntade Lunds BK som slogs tillbaka med övertygande 5-1.
- Vi hade ett riktigt bra lag då, menar Magnus.
Trots framgångarna med Juniorlaget var det inte förrän något år senare som han kände att han verkligen utvecklades som fotbollsspelare. Han menar att första året med Benny som tränare gav honom mycket. Det var hans första riktiga säsong i A-truppen och han lärde sig mycket. Innan flytten upp tyckte ”Mange” att han kunde allt och han hade ingenting att lära sig av de äldre i laget. Snabbt upptäckte han dock att så var inte fallet. Det gick mycket fortare och närkamperna var mycket hårdare. Så det tog ett tag men till slut gick det att anpassa sig till tempot och framförallt tycker Magnus att han mognade. Han lyssnade på de äldre tog åt sig av den konstruktiva kritiken som kom och märkte då att allt gick mycket lättare.
Själv skulle ”Mange” beskriva sig som en snabb och stark anfallare. Stabil men inte med så jättemycket teknik men får ändå ofta bollen med sig. De senaste åren har han spelat just anfallare men är inte helt oäven som mittfältare.
- Det är roligt att spela som innermittfältare eftersom man har mycket boll då. Kanske hade jag till och med kunnat tänka mig att spela som yttermittfältare för att jag hade kunnat använda min snabbhet och komma runt och utmana längs kanten. Det negativa är bara att man har så långt hem när man ska tillbaka, säger Mange.
2008 var inget roligt år för någon Eriksfältare. Laget degraderades och vistelsen i 4 blev ”bara” tvåårig. Detta förklarar Magnus med att laget förlorade för många så kallade ”lätta” matcher. I matcherna mot de bästa motstånden spelade laget bra men när det kom till de säkra trepoängarna sviktade laget. ”Mange” menar fortsättningsvis att laget saknade den där ledartypen som kunde dra med sig hela laget upp ur svackorna och pusha på hela laget.
Han nämner också sitt eget målskytte, eller bristen på det, som en av orsakerna till att det inte gick så bra. Lägena skapade han men målen uteblev. Totalt under seriespelet gjorde han 6 mål.
Just Magnus Olssons målskytte har diskuterats flitigt runt om i klubben och den sortens uppmärksamhet har inte hjälpt honom att komma på rätt köl igen. Allt skämtande om missarna sätter sig i huvudet.
- Jag menar, jag vet själv när jag missat. Det behöver inte alla andra påpeka för mig, menar han.
När en anfallare missar mycket kan det bero på många saker och Mange själv tror att det beror på brist på självförtroende i de avgörande lägena.
Han tycker dock att det känns mycket bättre nu och ”Robban” (Ekholm) påpekar hela tiden att han ska våga mer och även om det inte blir mål så kommer det alltid något positivt ur det.
Att Robert Ekholm har kommit in som ny tränare har bara varit positivt hittills. Intrycket är att han är noggrann av sig och har bra koll på läget. Enligt Olsson känns det som att hela laget har höjt sig sedan ”Robban” kom och han är hård och tuff men kan nog få ordning på det disciplinära i laget.
”Mange” själv tror att han under säsongen 2009 kan utvecklas ännu mer och nu är han nog glad att han inte gick till någon annan klubb.
Han provade i några andra klubbar men eftersom han känner sig hemma i Fältet och lagen han gick till var inte tillräckligt bra för att lämna klubben i sitt hjärta så bestämde han sig för att stanna kvar.
Det är många i Eriksfält som ser fram emot säsongen 2009 och många som tror det kommer gå bra. Men det finns några pusselbitar som måste läggas för att lagbygget ska bli komplett.
Eftersom laget saknar en etablerad seniormålvakt tycker Magnus att det är prioritet nummet ett. Sen nämner han också att det hade varit bra med ännu mer konkurrens på mittfälts och anfallssidan.
- Den spelare vi nog behöver mest tror jag är ”Mackan” (Nilsson) som hade förstärkt försvaret men också som är viktig för hela laget. Han är den ledare vi saknade förra säsongen!
Trots att laget inte är helt färdigt än så har ”Mange” siktet inställt:
- Vi ska till fyran! Så är det bara!
Det bästa minnet hämtar Magnus från juniorlaget då laget tog en meriterande seger i Rexam Cup.
-Det var häftigt. En turnering med Malmös bästa juniorlag och vi vann den på ett rätt övertygande sätt, säger han
Och övertygande var det. Efter att ha gått obesegrade och vunnit det första gruppspelet väntade en slutspelsgrupp där Eriksfält förlorade en match (mot Lunds BK) men ändå lyckades vinna gruppen på bättre målskillnad. Imponerande 16-6 på 4 matcher och semifinal mot Kirseberg väntade. En semifinal där Kirseberg aldrig utgjorde något hot och resultatet skrevs till 5-2. I finalen väntade Lunds BK som slogs tillbaka med övertygande 5-1.
- Vi hade ett riktigt bra lag då, menar Magnus.
Trots framgångarna med Juniorlaget var det inte förrän något år senare som han kände att han verkligen utvecklades som fotbollsspelare. Han menar att första året med Benny som tränare gav honom mycket. Det var hans första riktiga säsong i A-truppen och han lärde sig mycket. Innan flytten upp tyckte ”Mange” att han kunde allt och han hade ingenting att lära sig av de äldre i laget. Snabbt upptäckte han dock att så var inte fallet. Det gick mycket fortare och närkamperna var mycket hårdare. Så det tog ett tag men till slut gick det att anpassa sig till tempot och framförallt tycker Magnus att han mognade. Han lyssnade på de äldre tog åt sig av den konstruktiva kritiken som kom och märkte då att allt gick mycket lättare.
Själv skulle ”Mange” beskriva sig som en snabb och stark anfallare. Stabil men inte med så jättemycket teknik men får ändå ofta bollen med sig. De senaste åren har han spelat just anfallare men är inte helt oäven som mittfältare.
- Det är roligt att spela som innermittfältare eftersom man har mycket boll då. Kanske hade jag till och med kunnat tänka mig att spela som yttermittfältare för att jag hade kunnat använda min snabbhet och komma runt och utmana längs kanten. Det negativa är bara att man har så långt hem när man ska tillbaka, säger Mange.
2008 var inget roligt år för någon Eriksfältare. Laget degraderades och vistelsen i 4 blev ”bara” tvåårig. Detta förklarar Magnus med att laget förlorade för många så kallade ”lätta” matcher. I matcherna mot de bästa motstånden spelade laget bra men när det kom till de säkra trepoängarna sviktade laget. ”Mange” menar fortsättningsvis att laget saknade den där ledartypen som kunde dra med sig hela laget upp ur svackorna och pusha på hela laget.
Han nämner också sitt eget målskytte, eller bristen på det, som en av orsakerna till att det inte gick så bra. Lägena skapade han men målen uteblev. Totalt under seriespelet gjorde han 6 mål.
Just Magnus Olssons målskytte har diskuterats flitigt runt om i klubben och den sortens uppmärksamhet har inte hjälpt honom att komma på rätt köl igen. Allt skämtande om missarna sätter sig i huvudet.
- Jag menar, jag vet själv när jag missat. Det behöver inte alla andra påpeka för mig, menar han.
När en anfallare missar mycket kan det bero på många saker och Mange själv tror att det beror på brist på självförtroende i de avgörande lägena.
Han tycker dock att det känns mycket bättre nu och ”Robban” (Ekholm) påpekar hela tiden att han ska våga mer och även om det inte blir mål så kommer det alltid något positivt ur det.
Att Robert Ekholm har kommit in som ny tränare har bara varit positivt hittills. Intrycket är att han är noggrann av sig och har bra koll på läget. Enligt Olsson känns det som att hela laget har höjt sig sedan ”Robban” kom och han är hård och tuff men kan nog få ordning på det disciplinära i laget.
”Mange” själv tror att han under säsongen 2009 kan utvecklas ännu mer och nu är han nog glad att han inte gick till någon annan klubb.
Han provade i några andra klubbar men eftersom han känner sig hemma i Fältet och lagen han gick till var inte tillräckligt bra för att lämna klubben i sitt hjärta så bestämde han sig för att stanna kvar.
Det är många i Eriksfält som ser fram emot säsongen 2009 och många som tror det kommer gå bra. Men det finns några pusselbitar som måste läggas för att lagbygget ska bli komplett.
Eftersom laget saknar en etablerad seniormålvakt tycker Magnus att det är prioritet nummet ett. Sen nämner han också att det hade varit bra med ännu mer konkurrens på mittfälts och anfallssidan.
- Den spelare vi nog behöver mest tror jag är ”Mackan” (Nilsson) som hade förstärkt försvaret men också som är viktig för hela laget. Han är den ledare vi saknade förra säsongen!
Trots att laget inte är helt färdigt än så har ”Mange” siktet inställt:
- Vi ska till fyran! Så är det bara!
