Den alternativa fotbollsgalan 2008

Årets ”Elm” (Tvilling)
Med Jimmy och Patric putts väck från denna utnämning då de tidigt lämnade oss finns det nu endast en kvar av de ”berömda” Kvarnbytvillingarna ( = Jimmy+Patric och Andy+Robban). Med brorsan fast gjuten på bänken i Lunds BK likt broder David Elm i Kalmar får du gestalta stjärnan Viktor Elm, en roll som du fyller ut väl. Årets ”Elm” Andre ”Andy” Andersson.

Årets “Tobias Grahn” (den som alltid gör på sitt eget vis)
I motgång är du inte den som knyter näven i den klassiska byxfickan och i medgång känns det som om du alltid hittar på något för att försvinna där ifrån. Är det inte jobb som är i vägen så är det resor som hindrar. När det sen inte går som du vill tröttnar du alltid lika snabbt och väljer då din egen väg. Oavsett om vägen är krokig eller rak, för att på något sätt försöka hitta till den där ständiga medgången som var så svår att hålla kvar. Klubbhora kallar man såna som dig i dagens samhälle, (haha). Fast vi ska inte glömma att nämna, att i dina bästa stunder så innehar du egenskaper på planen som ofta är väldigt sällsynta oavsett vilken klubb det är du tillhör. Teknik, finess och genombrott blandas med uppgivenhet, sura minner och ”vilka jävla usla tränare jag har”. Årets ”Tobias Grahn” är Andreas Dalen Dahlgren.

Årets ”Kaká” (den givna stjärnan)
En av grundpelarna i laget som verkligen saknas när han är borta. Oavsett matchtränad eller inte så är platsen i startelvan lika given som Kakás i Milan. Uppehåll på någon vecka gör det samma för alla vet ju att ingen kan fylla luckan efter dig bättre än vad du själv kan göra. Två veckors träningsuppehåll (pga. jobb) mitt under slutspurten kunde kvitta, för när det sen vankades match till helgen så var du redo för spel precis som den givne stjärnspelare du är. Årets Kaká Jonas Linne Lindskog.

Årets ”David Beckham” (modeikonen)
Någon så stylad och uppklädd spelare på ingång till omklädningsrummet har jag aldrig någonsin tidigare skådat. Jag blir nästan lika förvånad var gång ”braten” i laget gör entré eller lämnar omklädningsrummet. Nu har jag inte sett din bil men med dessa kläder måste det väl vara något i stil med en Hummer eller Bentley som står där ute på parkeringen. I England har dom David Beckham och i Sverige har vi Fredrik Ljungberg. Men även Kvarnby har sin egen modeikon med kaptensbindeln runt armen, årets ”David Beckham” är Johan ”Braten” Jönsson.

Årets ”Jesper Blomqvist” (gästspel)
Precis som Jesper Blomqvist blev det ett plötsligt men dock efterlängtat gästspel i somras när han dök upp. Blomqvist hann med att briljera ett par matcher i superettan och under tiden var du tillbaka i träning hos oss under uppehållet som du hade i Sverige i några veckor. Alla var väl medvetna om att detta bara var ett kortare gästspel och vi var därför inte speciellt förvånade när du så tidigt gav dig av igen för att uträtta andra ting. Årets ”Jesper Blomqvist” Johan ”Johnny” Jönsson. (OBS "Johnny" och "Braten" är inte samma man!)

Årets ”Henke Larsson” (återkomst)
Återkomsten till landslaget växte sig efterhand mer och mer självklar. Det var rätt läge för Henke att komma tillbaka och när endast nummer 17 var kvar på Lars Lagerbäcks presentation av EM-truppen var allt upplagt för Henke, så blev också fallet och årets återkomst inom svensk idrott var ett faktum. I Kvarnby växte sig årets återkomst också sakteligen fram redan förra hösten. Samtidigt som vi ångade fram i division fem och av bara farten klarade av kvalet så gick det sämre för ditt nygamla lag i serien ovanför. När serierna tillslut var summerade hade Kvarnby gått upp till division fyra och Arlöv gjort den motsatta resan. Återkomsten kändes nära och under vintern blev den också sann. Årets återkomst Robin ”skruva den som Beckham” Palmqvist.

Årets ”Marco Materazzi” (varning)
Han filmar, han kapar spelare och han drar på sig massvis av kort år efter år. Det heta temperamenten som Marco Materazzi innehar kan jag väl i och för sig inte riktigt känna igen i Kvarnbys egna ”Marco Materazzi” men huvudkriterierna filmningar, kapningar och varningar är en perfekt förklaring med tre ord för Jonas ”Linne” Lindskog. 


Årets ”Raul” (petning)
Aragones ansåg att Rauls dagar i Spaniens landslag var över. Det spelade ingen roll hur bra han presterade, Raul kom inte med i alla fall. I slutändan visade det sig att Aragones fått rätt. Spanien gick hela vägen till EM-guld utan Raul i laget. Årets petning i Kvarnby är inte riktigt lika stark men för mig lika förvånande. Given och ordinarie under alla matcherna under serien men när första kvalmatchen var framme var det bänken som gällde. Förlusten där kunde ha blivit ödesdigern men allt lyckades ordna upp sig och även för spelaren som blev petad men dock på en lite mer ovan position. Årets ”Raul” Patrick ”Padda” Lundqvist.

Årets ”Gerard Pique” (hemvändare)
Den förlorade sonen Gerard Pique vände inför den här säsongen (08/09) hem till Barcelona igen dock i skymundan av två av de större värvningarna av Alexander Hleb och Dani Alves. Precis likadant var det i Kvarnby. Han smög liksom sig in i truppen igen utan att någon riktigt visste ordet av det. Prestigevärvningarna av Johan ”modeikonen” Jönsson och Robin ”återkomsten” Palmqvist var värvningar som direkt syntes i startelvan medan hemåtvändaren valde en roll mer i skymundan och klev inte riktigt fram förrän till hösten. Årets ”Gerard Pique” Joel Berglund.

Årets ”Jari Litmanen” (skadeförföljde)
Det kändes som om skadorna duggade tätt hela hösten för Kvarnbys egna Jari Litmanen i år. När sjukgymnast Jesper Robertsson till en träning hade med sig någon typ av laserbehandling utan att finna vad felet egentligen var så nåddes likheterna med MR Litmanen sin absolut högsta punkt. Nästan hela hösten blev spolierad för Kvarnbys egen actionhjälte och Baywatchstjärna utan att någon riktigt kunde begripa hur det gick till. Årets ”Litmanen” är ingen mindre än Niklas ”Nille” Sjölin.

Årets ”Rajalakso” (den-männskliga-berg-och-dalbanan)
Säsongen har nästan varit identisk med Sebastian Rajalaksos i Djurgården. I början av säsongen poppade han fram från ingenstans och tog en plats i laget som ingen någonsin hade kunnat tro. Sen var det precis som om pressen smög sig på. Mycket av det spel som gjorde att han kom med försvann ngt pga. ett ofrivilligt uppehåll. I Rajalaksos fall var det en längre avstängning samt EM-uppehållet och för Kvarnbys motsvarighet var det en skada som satte käppar i hjulet. Men lagom till sluttampen var han så tillbaka igen. Lika plötsligt som i början av säsongen, en riktig berg-och-dalbane säsong har nu nått sitt slut. Årets Rajalakso Stefan ”Stiffe” Söndergaard.

Årets ”Pato” (nykomling)
Till en början var han väldigt blyg och tog inte för sig speciellt som nyss nyuppflyttad spelare i A-truppen. Han fick lugnt och sansat glida med ända tills turen i oturen var framme då förra årets stora stjärna Simon ”del Piero” Jacobsson skadade sig relativt tidigt på säsongen. Det skulle snabbt visa sig att han skulle lyckas fylla luckan efter den skadade storstjärnan mer än väl. Nästan med precis likadant dunder och brak som Pato slog igenom, i den europeiska toppfotbollen, gjorde Kvarnbys nya påläggskalv. Därefter har titeln som årets nykomling varit hel vikt åt Mohammed ”Moha” Ramadan.

Årets Zlatan (den älskade…och den hatade)
Känner ni igen det här: När spelet stämmer och målen sitter är han världens bästa spelare, folkkär och en supertillgång för vilket lag som helst. När han gör en sämre match så klankas det ner på honom att han måste ta och spela bättre, spela mer "svenskt" och inte spela så svårt. "Gör några mål för fan!!!" I Kvarnby har vi vår egen ”Zlatan”. När formen är där och spelet stämmer löper han rätt, spelar bollen i rätt tillfälle och producerar på löpande band. Alla i laget applåderar och vill gratulera honom. När det inte stämmer för honom, när han spelar lojt eller när han missar en chans då hörs det från vissa lagkamrater på lång väg vad de tycker och tänker. Den hatade… och den älskade i Kvarnby IK är Edvin ”Edoo” Kanlic.

Årets ”Adriano” (festare)
De lugna kvällarna med fester utspridda lite då och då försvann all världens väg, de förbyttes mot hårt festande varenda gång kalendern visade dag 6 i veckans almanacka. Tillskillnad från Adriano anno 2008 gick det inte ut över fotbollen. Alla gånger förutom en gång. Helgen var så dåligt planerad att han la en festkväll dagen innan match. Tabubelagt för flertalet spelare men inte för Kvarnbys egna Adriano. Han stod på sig. Krökade, gick hem i tid, kom för sent till samlingen och gjorde en skral insats. Vissa säger att det var i samband med det här som han fick utnämningen årets ”Raul”. Om ni inte listat ut det nu, årets ”Adriano” Patrick ”Padda” Lundqvist. 

Årets "Andrei Arshavin" (genombrott)
Redan förra säsongen slog han igenom stort i division fem, men i år har hans spel växt något enormt. Han har blivit ännu mer stabil. Tar ännu större ansvar och briljerar ännu mer i år än vad han tidigare har gjort. Arshavin slog igenom på den europeiska fotbollshimlen stort under sommarens EM-slutspel. Kvarnbys stora genombrott i år har briljerat ända från start till det nyss avslutade kvalet. För mig är det utan tvekan som årets "Arshavin" ges till Michael "Micke" Johnsson.

Årets "Cristiano Ronaldo" (silly season rykte)
I början av säsongen var det mycket bänknötande. Så mycket att han gick ut med rykten till sina nära vänner att en återkomst var nära. Skulle verkligen kungen vara på väg tillbaka? Så inför en match när han fick chansen i en ordinaries frånvaro gav han ett klart besked. "Spelar jag dåligt idag så kommer jag vara petad resten av säsongen och då kommer jag tillbaka" ungefär i den stilen säger ryktena att han har sagt. Nu blev det inte så utan han briljerade istället matchen igenom, tog en fast plats i laget och stannade kvar i den högre serien division två. Årets silly season rykte tillskrivs Marcus "Mackis" Westerlund, Kvarnbys enda man-of-match i landslaget någonsin. (OBS ta Silly Season för just vad det är; påhitt, skämt och skröner...)

Årets bortglömda-magicmoment-i-omklädningsrummet
På en träning i somras när humöret var glatt. Vi hade haft en lagom slapp träning eftersom det var uppehåll från serien. Per var hemma igen från allt hans resande och det var en sån där varm och skön sommarkväll. Radion var i fullgång som alltid i omklädningsrummet efter träningen. Rätt som det var spelades Fergies "superhit" Big girls don't cry. Folk nynnade med lite men när väl refrängen kom så var det precis som om det var förut bestämt. Det lät som om hela laget tog i från tårna och sjöng verkligen ut: "AND BIG GIRLS DONT CRY!!!!!!!!!!!!!!!" Hahha alltså det var så jävla fint ögonblick så att man blir tårögd och helt klart årets bortglömda magicmoment i omklädningsrummet.

Årets "Lionel Messi" (Le ballon d'OR = bästa spelare)
I mina ögon har han växt något enormt mycket i år. Han har varit planens gigant många gånger och blivit en bättre spelare både på och utanför planen. Han tar ett riktigt stort ansvar och han producerar nästan alltid. I år var året då han verkligen var tillbaka som bästa spelaren. Han var briljant på träningarna och dominerade matcherna. Blev utsedd till vicekapten och vann den interna skytteligan. När storstjärnan från förra året, Simme "del Piero", blev skadad tog han hand om årets nykomling, Moha, på ett strålande sätt. Jag är väldigt glad att kunde säga att min gode vän och Kvarnbys sötaste spelare André "Andy" Andersson är årets bästa spelare 2008!!!!