Matchkrönika Libertad - Beth Nahrin

Samling i parkeringen innan match och sanningen slår oss som en Tyson på steroider rakt i ansiktet. Vi får knappt ihop elva man till match!
Gabriel och Daniel är bortresta. 
Volkan tvingas agera vuxen och seriös när svärföräldrarna har kommit på inspektion av den nya altanen. 
Grishka är fortfarande spårlöst försvunnen (antagligen någon zigenar fejd som ligger bakom och inte olaglig fildelning är det senaste ryktet).
Mittfältstanken Simon, målvakts succen Daye och Nikotin kungen Tuz kommer inte ifrån sina jobb.
Skadehelvetet har slagit till hårt mot laget och listan är lång med frånvarande tunga pjäser som Ruben, Samir och Aho.

Ahos frånvaro visar sig dubbelt ödesdiger då även lagets många kvinnliga supportrar inte infinner sig när de har fått höra att det inte vankas något vackert att vila ögonen på.
Vi försökte locka med dom med ett "men Efialtes kommer ju iallafall att spela.." , på flygbladen som delas ut inför varje match på Drottninggatan, men detta visade sig som väntat inte dra några karavaner av kvinnor till Järfällavallen.

Medans Libertad värmde upp sina chilenska ben så var det tomma blickar och uppgivna suckar i Beth Nahrins omklädningsrum när man började inse att man inte skulle bli tillräckligt många för att kunna fullfölja match.

Walk over lyckades tack och lov undvikas genom att David "Jesus Gil Y Gil" Gutierrez plockade fram lagets gedigna och välfyllda reserv lista och blixtinkallade några högst kompetenta ersättare.

Entre: Rafi "Phil Collins" Shamoun, Enki "The Butch" Rodriguez, Afrem "Very Nazik" Alpmush och sist men inte minst Erkan "Tarkan" Yasar!

Ångesten lättade och Coachs blytunga släppte. Medans han formaterade sin startelva och försökte göra sig hörd i hönshuset så skedde något som de flesta av Beth Nahrins alla hundratusentals supportrar för längesedan hade gett upp hoppet om.
NINISHCUS IN DA HOUSE!!
Den mytomspunne och legendariske hjälten från fornstora dagar, division åttas all time målkung, Ninib Öner var tillbaks!!
De yngre spelarna tittade storögt på mannen, myten, legenden, som dom har hört om sen barnsben.

Matchen höll på att ställas in då Ruben glömt spelarlicenserna. Detta lyckades dock avstyras med lite smörande för våran eminenta iranska domare som till en början sa " jaag käään ente estarta ematchen åm änte spelaarlicenserna er häär" , samt att Ruben fick testa sin nya bils max kapacitet för att hinna hämta dom itid.

Dags för match och startelvan är följande:
Målvakt : Enki
Backlinje: Elias - Erkan - Majdi - Acar
Mittfält : Jacko - Sepehr - Aziz - Erik
Anfall : David - Ninib

Matchen börjar och det blir alltmer tydligt att backlinjen kommer att få en mycket tung kväll utan Volkans ledaregenskaper och Samirs offervilja.
Coach byter in Afrem som nästan genast lyckas förvalta en underbar yttersida från Ninib genom att tvåfots finta sig förbi en spelare på vänsterkanten och med en kylig och enkel bredsida rulla in dagens första mål.
Jublet vet inga gränser på sidlinjen.

Matchen fortsätter och Libertad tar trots Aziz fantastiska spel allt mer över matchen.
Målen börjar hagla in bakom en backlinje som inte är sampelta och där Magdi tyvärr inte lyckades fylla Volkans ledaregenskaper och Erkan spelade mer mittfältare än mittback.

Efter att Libertad lyckades få in en sex mål och coach Sepehr visat sig handlingsförlamad att bryta dödläget så fick allas vår Elias "Matrix" Gawrieh spelet och tvingade till sig en mittbacksplats. Detta visade sig förvånande nog fungera mycket bra då han hör och häpna fick backlinjen att börja hålla sina positioner och täppa till.

Den allt mer stabila backlinjen samt Sepehrs spelavbrott pga risig mage och toalettpaus gav laget tillräckligt med spelövertag för att börja komma till backa. 
Toalettbesöket verkar ha gjort coach Sepehr tio kilo lättare och han dribblar sig igenom halva Libertad för att servera Erik en smörpassning till lagets andra mål.

Afrem flyttar in som central anfallare och får en utsökt genomskärare på foten av David som resulterar i mål nr 3.
Upphämtningen kom lite för sent och matchen slutar 8-3.

Detta var en match som kunde och borde ha vunnits.
Första halvleks svaga backlinje samt vissa tveksamma taktiska dispositioner som att ha Efrim ute på vänsterkanten nästan hela matchen och Erkan i mittlåset av Coach fäller avgörandet och vi inkasserar förlust nr 3.

Revansch på onsdag! Då vi tar oss an ännu ett chilenarlag (hur många finns det egentligen?) på Knutbybollplan kl 20.00

Forza Beth Nahrin!