På tredje dagen (inte) uppstånden

Förutsättningarna var ganska goda med tanke på att samtliga sju som tränade senast då gav klartecken för kvällens träning plus att man rent statistiskt borde kunnat ha räkna med ytterligare några fotbollssugna. När Telly och jag efter en svettig cykeltur punktligt rullade in på Maria Park klockan 18.00 såg det dock skrämmande tomt ut och det enda som liknade en fotbollsspelare (och också visade sig vara en) på den väl tilltagna gräsmattan var Jocke som stod och drog i en lårmuskel vid sin lila mountainbike. Strax anslöt Pontus L, men sedan blev vi inte fler.

Vi förlikade oss med situationen och efter lite passningar och allmänt fotbollssnack drog vi igång småmålsspel två mot två. Det skulle väl vara lögn att påstå att kvällens träning kommer att bli ihågkommen som någon av mitt livs stora fotbollsupplevelser, men vi gjorde det bästa av situationen och hade i alla fall kul. Inte minst det hala och leriga underlaget bidrog till nöjet. Lyftas fram bör också de fina småmålen med riktiga nät som inbjöd till sträckta vristskott.

Efter en timmes lerskridskor gav vi upp och bestämde ny tid på måndag om en vecka. Samma tid (18.00), samma plats (Maria Park). Blir vi inte fler då satsar jag nog helhjärtat på pingisen denna säsong istället. Där är nämligen fyra personer två hela lag…