VM-bloggen: Det är över nu

Står i en incheckningskö. Det är totalt kaos. Flera hundra personer som ska checka in i tre diskar. Afrika gör sitt sista intryck...
Flyger mot Adis Adeba, Stockholm och till sist Göteborg. Hemma ett dygn. Sen mot London och ledighet.

Elva matcher. En uppsjö träningar, presskonferenser och hundratals mil i bilen. Ändå var detta bara gruppspelet. Hade jag från början vetat om att jag skulle köra slutspelet hade det inte varit några problem. Men nu har jag hela tiden varit inställd på att åka hem efter gruppspelet och det känns därför kanon att nu slutligen bege sig hemåt.

VM i Sydafrika kommer inte gå till historien som det mest välordnade. Snarare ett stort svajande öastbilsflak. Ett kaos under kontroll som hela tiden är på väg att tippa åt sidan. Det höll sig på rätt sida. I alla fall så länge jag var här. Jag hoppas resten också förflyter fint. Det skulle vara så tråkigt annars.

Nu är kön nästan uppäten av de tre tappra incheckarna.
Jag bugar mig och säger tack.
Tack Bardell för du varit min vapendragare.
Tack Anders för att du inhyst mig.
Tack Maradona för din karisma.
Tack Lars Lagerbäck för din dito.
Tack alla läsare på bloggen även om ni är totalt odugliga att kommentera. Men det är ju jag på andras bloggar också så 1-1.
Tack Ayanda för din hjälp (Thanks a lot Ayanda for all your help)
Tack Flinck, Bank, Andrell, Jönsson och Nicklasson för sammarbetet.
Tack Sydafrika för upplevelserna.
Tack Gud för Åsa.