När han kom vintern 2018 var han tredjevalet bland mittbackarna. Inte blev konkurrens mindre av att Djurgården plockade in Erik Berg (då Johansson) förra sommaren. Men Danielson har verkligen blommat ut till den naturlige ledaren i laget och är just nu allsvenskans bäste mittback. Har tidigare i en krönika argumenterat för Une Larsson som lagkapten, men inser att Kim & Tolle har gjort helt rätt val i Marcus Danielson.
2) Ring, Ring, Ring
Kom som Bosman-fall med rätt låga förväntningar på sig. Men efter 1,5 år har Jonathan Ring äntligen hittat självförtroendet och är en poängmaskin med sitt rakare spel. Där han tidigare tvekade och stannade upp rusar Ring nu respektlöst mot mål. Låg bakom det mesta mot Östersund. Förväntningarna på hans höstsäsong har höjts.
3) Astrit har hittat sin roll?
Stod för 2-3 passningar mot Östersund som höll hög, hög allsvensk klass. Fick också en rätt fri roll på mittfältet när Djurgården testade 3-5-2. Kom inte heller så långt ner i banan eftersom våra tre mittbackar med Erik Berg i spetsen tryckte upp vid tillfälle. Kanske blev priset att Ulvestad och Karlström fick mer anonyma roller. Förhoppningen är att alla tre kan hitta rätt. Glädjande i alla fall att Ajdarevic fick visa sin kvalité.
4) Nya spelsystemet
3-5-2 eller 4-3-3? Mot Östersund visar Kim & Tolle att vi kan alternera beroende på motstånd och vilka spelare som är skadefria. Om vi har allsvenskans tre bästa mittbackar är det dumt att sätta någon på bänken. 3-5-2 ställer dock högre krav på ytterbackarna som blir wingers. Elliot Käck visade att han klarade uppgiften galant, Augustinsson hade det lite tuffare. Ser fram emot att testa formationen igen när Witry är tillbaka. Kan bli hur bra som helst.
5) Publiksiffran
Tjatigt, jag vet. Men att vi är under 10 000 personer på plats kan man varken skylla veckodag, regn eller derbyfacit på. Det är för dåligt helt enkelt. Speciellt när vi huserar i tabelltoppen och har tre raka segrar. Skärpning i höst!
Djurgårdens IF - Östersunds FK
