Allsvenskt vimmel omgång åtta
Den allsvenska säsongen är åtta omgångar gammal men vad har hänt? Vad har vi lärt oss som vi inte redan visste? Det känns som att försäsongen bara fortsatte. “Svenska Cupen omgång elva”. Malmö är nästan så bra som man trodde, flera lag är besvikna, kvaliteten är ojämn och Värnamo testar runt med att spela hemmamatcher på olika tomma arenor. Det är väl, förvisso, precis vad vi hade förväntat.
Det började just i den änden när Sirius besökte Nationalarenan i Solna. Efter 6-2 hemma mot Norrköping för Gnaget i förra omgången så visste vi ju var AIK stod i år. Det var det tunga AIK som var tillbaka med en anfallare som vet var målet står och tydliga positioner i defensiven. Den tanken är några år gammal nu. Sirius spelade som AIK och vann, med en anfallare som visste var målet stod och med en disciplinerad defensiv. Sirius lämnade botten efter två raka mållösa matcher och fem raka utan förlust. För Gnaget blir det att börja om.
Det är en märklig start på säsongen som sagt. För den som inte betalat mobilräkningen på ett tag och slog på text-tv under lördagskvällen väntade en överraskning. GAIS låg tvåa i tabellen bakom Malmö efter seger mot Västerås. Matchen avgjordes redan efter fyra minuter när hemmalaget tog ledningen. Förbundet skrev då in tre poäng till atleterna eftersom Västerås, ja mål gör de bara inte. GAIS riskerade derbybaksmälla och behandlade den med resorb. Årets bästa nykomling är, poängmässigt, från Göteborg.
GAIS höll den andraplatsen tills det var dags för söndagens matcher och både Djurgården och Häcken tog sig förbi. Häcken har mängder av alternativ i sitt anfall. De senaste matcherna har hisingelaget spelat med en ordentlig anfallare. En sådan anfallare som inte alltid används längre, som inte alltid är attraktivt för den nya tidens tränare men den typen av anfallare som nästan alltid gör mål. Mot Kalmar gjorde Hristic två. Elsborg hade gärna haft den typen av central anfallare med längd. Eller en central anfallare utan längd. Eller en anfallare över huvud taget. Skador gör att Thelin får tänka annorlunda och det blir tydligt svårare att göra mål. I matchen mot Djurgården var det jämnt spelmässigt men ojämnt resultatmässigt när Djurgården gjorde mål, utan att imponera direkt. När ska de göra det?
Och detsamma gäller väl även Malmö FF. Rundans matchmässiga kronjuvel var även den sista. Stormötet på Gamla Ullevi slutade som många trott på förhand men möjligen inte på det sätt som många förväntat sig. Malmö gjorde som Djurgården och stod för målen men Göteborg gjorde som Elfsborg och imponerade i spelet. Det är klen tröst. Men när ska Malmö visa det spel som truppen ska vara kapabla till och hur presterar laget då? Malmö vinner sina matcher och behöver inte köra över sina motståndare så hur blir det när laget gör det. En retorisk fråga som på torsdag kan bli praktisk. Då väntar GAIS på hemmaplan.
Omgångens omtalade
Lite slitet, men möjligen ändå med empirisk bakgrund, brukar det talas om att det ofta är svårt att ladda om från en urladdning. Som för GAIS efter derbyt med Göteborg. Som för Alexander Ahl Holmström efter målet i sagda derby. Ruset har runnit av den reslige anfallaren och med kristallklart sinne kunde han göra omgångens snyggaste mål. En halvsned cykelspark och det var svårt att vara ödmjuk i intervju men han gjorde ett försök, Ahl Holmström, det tror jag man kan kalla det.
Det är, eller har i alla fall varit, vidöppet om andraplatsen så här långt i Allsvenskan. Halmstad hade den ett tag, GAIS en stund under den gångna omgången. Mjällby är någonstans där bakom och lurar. Varje match som spelas blir ett nytt rekord i “mjällbyhet” för Listerlandets kungar. Fasta situationer, inlägg och vackert fulspel. Mjällby är sig själva och den här säsongen sitt bästa jag. I flera andra europeiska ligor hade det varit omöjligt med ett lag som Mjällby. I Allsvenskan är det en självklarhet.
Det är en säsong med stora utmaningar. Flera lag är sämre än de borde. Flera lag hade hoppats på mer med en fjärdedel av säsongen spelad. Norrköping och Hammarby mötte varandra och den här gången gick Bajen vinnande. Men orosmolnet är kvar och blir inte ljusare. Flera lag väntar på nederbörd.
Tre stjärnor
Alexander Ahl Holmströms cirkuskonster sticker ut i ett lag som sticker ut. I GAIS-led är det en lucka i tideräkningen där det ges tillfälle att njuta. Ta den.
Elliot Stroud var för två somrar sedan en lovande, ung spelare i Oddevold som förde sig framåt i Ettan. I år är han ett färgglatt inslag i Mjällbys kollektiv. Om ytterligare någon sommar kan han vara på en helt annan plats än i Hällevik men det tar vi då.
Srdjan Hrstic kan inte gå limbo under låga höjder. Han är inte lätt att gömma i små rum men han har hittat målet igen och Häcken kan skatta sig lyckliga med flera spelartyper med spetsegenskaper. Hrstic är ovanligt uppenbara.
