Blodig Simovic förintade Högaborgsspöket

Efter sex omgångar så är IFK Klagshamn fortfarande obesegerade i södertvåan och är tillsammans med Eskilstuna och Enskede det bästa division 2-laget i riket. 
Igår tog man äntligen sin första seger (och poäng för den delen) mot Högaborgs BK som agerat spöke för Klagshamn ända sedan en DM-seger i början av decenniet. 

Det började dramatiskt redan innan matchen. Robin Simovic skar sönder munnen på en trasig fönsterruta (!?) och blödde ymnigt under stora delar av kvällen. 
Håkan Wängström gjorde emellertid ett ypperligt jobb med att tejpa ihop skadan och Robin skulle spela huvudrollen i matchen.

Inför ögonen på bland andra Henke Larsson så utspelades en väldigt bra fotbollsmatch mellan vad som kan vara seriens två bästa lag. 
Högaborg överraskade med ett riktigt bra försvarsspel för dagen och matchen gick i ett högt tempo. 

Klagshamn, som hade en tunn trupp med sig efter sjukdomar undr veckan, styrdes som vanligt med bravur av rutinerade Darko Marasovic som gjorde livet surt för Högaborgs vassa anfallare under i synnerhet första halvleken. 
Klagshamn hade ett större bollinnehav men så fort det fanns en chans så stack Högaborg upp och lagen bytte ett par enklare målchanser utan att för den sakens skull komma nära ett ledningsmål. 
Bästa chansen hade Mario Petric som hade ett kanonskott som målvakten med nöd och näppe fick fingrarna på och tippade till hörna.

Andra halvlek fortsatte som första och med en kvart kvar anade man ett oavgjort resultat. Minutrarna innan så byter Klagshamn ut Armin Pasagic och in kommer Richard Rosdahl som ställt upp trots en rejäl förkylning. 
Rosdahl har inte varit på planen under många minuter när han kommer på högerkanten och mottar ett inlägg mot Simovic som hyfsat ostört kan nicka in 0-1 via målvaktens händer. 

Högaborg öser på för en kvittering och Robin Olsén står för två enorma räddningar och är vig som en panter när han räddar ett stenhårt skott nere vid högra stolpen.
De som klagar över en dyr spelartrupp har totalt missat att se vilka spelare vi har i truppen och de potentiella intäkter vidareförsäljningar kan ge. Jag kan tänka mig att både Olséns och Simovic insatser i matchen drog till sig Henke Larssons blickar i under matchen.

När hemmalaget satsar allt framåt så blir det givetvis ytor bakåt. Helsingborgs Dagblad hävdar att en Klagshamnare skall ha tagit bollen med handen och att  Högaborgsförsvaret stannat upp i väntan på avblåsing vid Klagshamns andra mål. Sanningen är att Simovic tar ner bollen fläckfrtitt,, får med sig Henrik Ewald som tar en löpning åt höger medan Robin väljer vänster och man kommer i ett två mot ett läge. Alla väntar sig att Robin skall lägga över bollen till Ewald men han avslutar istället distinkt för 0-2. 

Högaborg skall emellertid ha en straff när bollen träffar Niklas Kronströms hand i straffområdet och kan därför med viss rätt anse sig förfördelade av den för kvällen väldigt svaga domartrion. 
HBK tillåts dock reducera på en övertid som ej borde existerat om domaren hade följt sin egen klocka och i diskussionerna efter målet hittar domarna sedan en svårmotiverad utvisning på en Högaborgare. Målet som först verkade ha underkänts och som istället borde blivit frispark för Klagshamn godkänns också. 

Klagshamn vinner alltså igen men denna gången hade nog ingen varit besviken över oavgjort även om jag anser att Klagshamn är ett tyngre och bättre lag över 90 minuter. 

Hela laget gör en ny bra insats men extra plus går givetvis till Simovic och Olsén samt Mario Petric som slet rejält på mitten. 

Anders Grimberg sken ikapp med en nedgående solen på Harlyckans IP och gav laget träningsledigt under helgen även om han erkände att det sved i själen. 

Nästa helg väntar VMA på Malmö Stadion.