Djurgården tog emot Öster på Stockholmsarenan efter en minst sagt skakig inledning på Allsvenskan. Hemmalaget hade, parallellt med Europasuccén, bara mäktat med att insamla fyra poäng på lika många matcher. Gästerna hade å sin sida poängen mindre, bland annat efter en ganska fin insats mot AIK i föregående omgång som slutade i en bitter förlust.

Sawo äntligen i sin naturliga position
Efter en bra tid mellan stolparna av Jacob Rinne valde Jani Honkavaara istället att starta Filip Manojlovic i dagens match. Framför sig hade serben Miro Tenho och Marcus Danielsson i mittförsvaret. Den tidigare har haft svårt att få speltid från start efter en stark säsongsinledning av kapten Jacob Une, idag på bänken vid avspark. Adam Ståhl inledde som högerback, med Keita Kosugi på motsvarande sida. 

Den unge finländaren Matias Siltanen startade på innermittfältet intill Daniel Stensson, vilket inte kan ses som särskilt chockerande. Desto mer oväntat var att August Priske inledde som tia på pappret, istället för på en av kanterna. Där skulle istället Santeri Haarala inleda till höger, med den norska guldklimpen Tobias Gulliksen till vänster. Zakaria Sawo fick äntligen inleda på sin naturliga position som nia i Djurgårdens anfall. 

Ofokuserat blårandigt passningsspel
Djurgården inledde matchen ungefär som väntat, med ett stort bollinnehav samtidigt som Öster fokuserade på att stå rätt i positionerna. Man skapade en del under halvlekens första kvart, främst genom Haarala som inte fick rätt på varken passningar eller avslut när dessa chanser gavs. Å andra sidan var man inte helt påkopplade i det egna passnings- och försvarsspelet, vilket föranledde flera farliga situationer i det egna straffområdet. Det blev aldrig särskilt nära ett bortamål, men Djurgården kändes ofokuserat och det var minst lika mycket Östers förtjänst som hemmalagets att den blårandiga nollan hölls. 

Farligare blev det när Priske, som tidigare sett ut att springa i många intressanta ytor utan att få bollen, slog en frispark tätt utanför straffområdet. Det hårda skottet tog i muren men var ändå inte långt över ribban när den passerade kortlinjen. Därefter följde en lång period av… absolut ingenting alls egentligen. Djurgården slog bort passningar mest hela tiden, och lade sig dessutom mycket lägre i positionerna än vanligt. Först halvvägs in i halvleken började man skapa lägen igen. Då var det återigen en mycket påkopplad Priske som kom till ett bra skottläge som föranledde ett antal hörnor i samma anfall. Gulliksen kom riktigt nära på en av dessa med ett lågt skott som kunde ha fått ett bättre öde.

Djurgården skapade chanser - utan att övertyga
Med knappa halvtimmen spelad kom Sawo till matchens dittills bästa läge efter att Kosugi tagit sig förbi sin gubbe på kanten med en gubbafint. Inlägget var kanske lite halvlågt men anfallaren var helt ohotad och nickade ganska högt över mål. Generellt kom dock Djurgården att skjuta i konstiga lägen, som när Tenho valde att dra till med ett långt långskott ett antal meter över mål. Öster skapade närmast ingenting alls, så defensiven hade visserligen blivit markant bättre. Däremot var det helt omöjligt att bortse från den enorma mängden missade passningar hos hemmalaget.

Mot slutet av halvleken kom Öster upp sig igen och hotade med farliga inspel flera anfall i rad. Det där osynkade försvarsspelet var tillbaka och återigen hade man gästerna med sin ineffektivitet att tacka för att man undvek baklängesmål. Nog skulle också Öster ha kunnat få ett rött kort i samma period, då en redan varnad Chris-Albin Mörfelt toksatsade in i Kosugi utan att se ut att träffa boll i någon nämnvärd utsträckning. Istället valde domaren att inte bestraffa över huvud taget. Halvleken avslutades med att Siltanen, med bara sekunder kvar, träffade stolpen på en retur efter en hörna. Djurgården skapade alltså en del intressanta chanser, men övertygade inte nämnvärt med spelet i endera riktning totalt sett. 

Hockeytackling signerad Priske
Den andra halvleken inleddes ungefär som den första med en del missade passningar från Djurgården, som också direkt satte Öster i bra position två gånger om. Först satte Manojlovic vänsterbacken Kosugi i ett knepigt läge där gästerna snodde åt sig bollen. Siltanen kunde blockera passningen, men slog direkt tillbaka den till en motståndare. Framåt kom hemmalaget fortfarande till avslut, som däremot inte oroade bortakeepern. Defensiven stabiliserades under en period, men det dröjde innan Djurgården började bli farliga framåt.

Men så efter en kvart av den andra halvleken kom Stensson först till ett ruskigt tungt avslut tätt utanför straffområdet. Målvakten fick dock en touch på bollen som annars såg ut att gå på mål precis intill ribban. Bara någon minut senare missade Sawo ett nytt bra läge då han fick bollen spelad längs marken och försökte slänga sig fram för att få en fot på bollen tätt framför mål. Snart därefter tryckte Priske till en Österförsvarare ordentligt längs kortlinjen, vilket skickade den senare rätt in i reklamskyltarna med stor kraft. Lite för hårt, tyckte Öster. Vackert, eller kanske snarare härligt, tyckte jag själv. 

Nya chanser trots dåliga passningar
Passningsspelet såg ut att bli allt bättre för hemmalaget allt eftersom den andra halvleken fortled. Sett till defensiven klarade inte Öster av att etablera sig på offensiv planhalva, vilket får ses som positivt utifrån hemmalagets försvarsprestation. I den 65:e minuten byttes Tokmac Nguen in mot Sawo och tog den senares position som nia. Det skulle nästan ge utdelning några minuter senare då norrmannen fick ett riktigt bra skottläge inne i boxen efter fint inspel från Ståhl. Avslutet blockerades däremot av en uppoffrande bortaförsvarare. Snart därpå kom även Kosugi till skott från svår vinkel, om än nära mål.

Känslan var att Djurgården närmade sig ett ledningsmål, men man hade fortfarande ofantligt svårt att sätta dit bollen samtidigt som Haarala och Siltanen fortsatte att slå bort typ varenda passning de slog. Sawo hade visserligen inte varit bra han heller, men att de båda finländarna fortsatt befann sig på planen måste ha höjt på många ögonbryn hos hemmapubliken. När klockan började ticka upp mot den 80:e minuten var åtminstone frustrationen hos densamma påtaglig. 

Förlösande ledningsmål i slutet
I den 81:a minuten skulle också Haarala bytas ut jämte Gulliksen, in kom istället Isak Alemayehu och Theo Bergvall. Precis därefter höll Alemayehu på att få till ett avslut inne i boxen efter en hörna, men tog en touch för mycket. En stund senare fick Stensson ett utmärkt frisparksläge precis utanför straffområdet, men sköt en bra bit utanför. Mot slutet av matchen lade sig Österspelarna ner för minsta, ibland också till synes obefintlig, kontakt med djurgårdare. Gästerna såg mycket trötta ut och såg ut att vilja maska vid varje tillfälle man fick. 

När Djurgården höll på att trycka upp laget för att få ett ledningsmål kom man i ett intressant läge genom Tokmac som tog emot bollen inne i straffområdet. Han väntade in rätt läge och fick till ett riktigt svagt avslut, som en bortaförsvarare slog in i eget mål på ett närmast obegripligt sätt. Målet var knappast orättvist, men det var slående hur man mer eller mindre behövde en motståndare för att göra mål efter alla sumpade möjligheter. 

Svängig avslutning när Öster tryckte på
Öster hade dock försvarat sig på ett väldigt fint sätt i egen box och det måste ha känts helt otroligt surt att släppa in det där målet sent i matchen ännu en gång. Gästerna skulle också tappert försöka trycka upp bollen för en kvittering under tilläggstiden, och det hade faktiskt kunnat lyckas under matchens sista minut. Då kom ett nytt farligt inlägg längs marken, och nya dåliga rensningar som föranledde att Öster kunde positionera sig i offensiv tredjedel. Efter en avslutande hörna kom också en sista chans för hemmalaget efter att Tokmac fått bollen av en Österspelare, till ett friläge där norrmannen sköt precis utanför närmsta kryss.

Varken hemma- eller bortalag skulle dock göra något ytterligare mål. Det fanns mycket att säga om Djurgårdens insats idag, inte minst att den var klart sämre än sist mot GAIS utifrån en rad parametrar. Men det viktigaste för Blåränderna idag var trots allt att få med sig samtliga tre poäng hem till Kaknäs - vilket man också lyckades med. Djurgården lyckades till sist skapa sig lite andrum i Allsvenskan, och nu väntar en veckas vila innan Chelsea ska äntra badrumsmattan på Stockholmsarenan.