För tre veckor sedan klubbade Svenska Fotbollförbundet igenom en ny regel rörande klorföreningar. På sikt ska svensk fotboll verka för att avveckla dem – men det kan dröja flera år innan ett nytt system är på plats. Frågan om reservlag i seriesystemet kvarstår dock, och ska fortsätta utredas.
Axel Fägerhall, utredare vid SvFF, betonade frågan som ”den enskilt viktigaste för svensk fotboll på extremt länge” och SFSU:s Tryggve Pederby höll med honom. När SvenskaFans kontaktar Anders Almgren, verksamhetsansvarig på Enable Sverige, är han bekymrad över debatten om klonföreningar och multiklubbsägande.
– Det är en utmaning för hela den svenska fotbollen. Frågorna representerar en logik inom den internationella fotbollen som vi brukar angripa stenhårt här i Sverige. Vi på Enable Sverige anser att svenska fotbollsledare behöver visa att de är medvetna om och stolta över vad den svenska fotbollen representerar och utifrån det peka ut en vision, en riktning säger han och fortsätter:
– En del i det är att definiera vad svensk fotboll är, våga adressera samtidens brännande frågor och positionera oss i dem. Multiklubbsdiskussionen och vad den innebär för tävlingsetik och underhållningsvärde är en sådan fråga.
Vad har supportrarna för ansvar i debatten?
Enable Sverige
Enable Sverige är en oberoende organisation som arbetar kunskapsbaserat för svensk elitfotboll. Fokus ligger på att samla alla aktörer för dialog och kunskapsutbyten – med det övergripande målet att utveckla säkerhet, trygghet och hållbarhet på svenska fotbollsläktare.
Debatten om klonföreningar tog ordentlig fart i höstas när Hammarby TFF hade chans att kvala sig till en plats i elitfotbollen. Senare blev det också klart att FC Rosengård bolagiseras, efter att danska FC Köpenhamn öppnat upp för att köpa in sig i klubben. Sedan tidigare är även Häckens båda damlag en del av diskussionen.
Almgren medger att Enable Sverige ännu inte har en klar uppfattning om vilka beslut som bör fattas kring klonföreningar och andralag inom den svenska fotbollens seriesystem. Men han betonar skarpt att både fotbollens makthavare och supporterrörelsen måste vara medvetna i frågan, diskutera den och våga ta ställning trots att det skaver.
– Jag är inte säker på hur det som HTFF, Häckens damlag eller FC Rosengård representerar ska hanteras. Men just multiklubbsnätverk är någonting som vi i svensk debatt i regel avfärdar som ett av de värsta uttrycken för den moderna, internationella fotbollens hyperkommersialisering. Då måste vi åtminstone kunna se parallellerna i det vi gör här hemma när vi skapar liknande strukturer i våra egna seriesystem, säger han och tar vid:
– Är det rimligt att skapa en tävlingsstruktur där det kan bli så att man i division 1 eller rent av i Superettan har lag som inte är till för att vinna – de är talangfabriker åt Allsvenska klubbar? Vill vi på sikt ha ett läge där vi i Superettan i praktiken kan ha ett Hammarby B, IFK Göteborg B eller Malmö FF B? Om det inte är okej – varför ska det vara okej i exempelvis division 1? Det kommer till ett pris för föreningarna och dess anhängare längre ner i systemet.
Simon Åström, SvFF, meddelade att de kan komma att se över sitt regelverk när FCK:s planer blev kända.
Almgren menar också att det inte går att gnälla på hur det ser ut i Europa utan att själva göra någonting åt rådande system i Sverige.
– Om det är vad vi vill stå för får det vara så – men då kan vi sluta gnälla på multiklubbsnäterverken ute i Europa. Eller så konstaterar vi att vi inte ska ha det så här och börjar titta på hur man kan reglera det. Då får alla, både förbundet, klubbarna och medlemmarna, stå upp för att det inte har med en rimlig tävlingsstruktur att göra. Isåfall får vi hitta andra sätt att utveckla talanger, säger Almgren.
”Typiskt för debattkulturen i samhället”
Trots att klonföreringar funnits under lång tid har debatten aktualiserats först på senare år, och skruvat upp rejält hösten 2025. AIK hade redan under tidigt 2000-tal ett djupt samarbete med Väsby United och det har snart gått fem år sedan IK Frej bytte namn till Stockholm Talangfotbollsförening (senare HTFF).
Almgren förstår att det dröjt innan frågan blossat upp ordentligt. Han menar att det är en förlängning av samhället i stort.
– Jag tycker det är rätt typiskt för hur debattkulturen i samhället ser ut. Vi kan se problem tidigt, men det är först när de står vid dörren som det blir på riktigt. Men man ska vara försiktig med att skuldbelägga den svenska fotbollsrörelsens medlemsbas – det finns för mycket information i samhället för att man ska orka med allt. Jag är en del av det själv och kan ibland känna att jag borde ha varit mer på frågan om hur min egen klubb, IFK Göteborg, utformade samarbetet med Frölunda, säger han.
Men trots att de sena reaktionerna var väntade riktar Almgren visst kritik mot de svenska supportrarna.
– Vi är otroligt medvetna om när andra gör våld på idrottsliga kärnvärden utanför våra gränser, men det sopas under mattan här från supportrar som borde veta bättre. Är det här den tävlingsetiska miljön vi vill ha – där det finns lag i högstaligor som inte är till för att vinna? Personligen tycker jag att det är skamligt, även om jag inte vet hur jag tycker det ska hanteras.
– Men i svensk supporterdebatt strandar frågan i laglojalitet: ”När min förening gör det så är det okej”. Vi ska vara bättre än så, avslutar Almgren.
Läs också: SFSU i debatten om klonföreningar: ”Så som det är nu kan vi inte ha det”
