Tokmac tillbaka på kanten - gav frukt direkt
I matchens 15:e minut flyttade Djurgården via Keita Kosugi upp bollen på vänsterkanten, en vänsterkant där Tokmac Nguen i afton ofta befann sig. Norrmannen fick bollen av Siltanen för att sedan spela den vidare till sin centralt placerade landsman Tobias Gulliksen, han tvekade ett par sekunder innan han spelade ut till en helt ensam Theo Bergvall på högerkanten som kunde få in den till August Priske som på ett måltjuvigt sätt glidtacklar in bollen precis intill stolpen. Målet var danskens första i Allsvenskan. Summan av kardemumman är att det bara tog knappa kvarten på en fotbollsplan där Nguen och Priske fick spela på sina lite mer ordinarie positioner innan det gav effekt i form av mål. Kommer Honkavaara fortsätta spela herrarna på dessa utgångspositioner framåt och utnyttja det som på pappret är deras spetskompetenser?

Allsvenskan behöver fler räddningar på mållinjen
I den första halvlekens absoluta slutskede blir Miro Tenho omsprungen i en kontring av sin gulklädde landsman Timo Stavitski, något som resulterade i att Stavitski kom helt fri med Djurgårdsslipsen Jacob Rinne som stod för en av sina vassare aktioner sedan ankomsten till Djurgården när han räddar. Situationen resulterar i en retur och en passning längs med mållinjen, och endast en flygande Miro Tenho kan stoppa Mjällby från att ta ledningen. Glädjen, lättnaden och kärleken som uppstår mellan Rinne och Tenho när de firar sin defensiva insats är fantastisk. En liggande Tenho knyter båda nävarna på ett sätt som skulle få vem som helst att dra på smilbanden. Glädjen och lättnaden på hemmaläktaren bakom var lika stor. Dramatiska räddningar på mållinjen är lika vackra som målen, om inte än vackrare - Allsvenskan behöver mer sådana.

Ytterbacksmaskineriet rullar vidare
Listan på ytterbackar som utvecklats till excellenta allsvenska fotbollsspelare de senaste åren är lång - Samuel Dahl, Elias Andersson och Keita Kosugi är några exempel, Theo Bergvall lär bli nästa. Bergvall har en bit kvar till Allsvensk toppklass, han kladdar lite med bollen offensivt och det går att hävda att 20:åringen inte skulle förlorat nickduellen så tydligt i situationen innan Mjällbys kvittering. Men det mesta av säsongen hittills tyder på att han har framtiden för sig. Med högerbackspositionen nu som sin egen efter skadade konkurrenter kommer speltiden antagligen vara markant, och storebror Bergvall känns redo. Självförtroendet verkar vara på väg uppåt och dagens assist lär hjälpa till än mer, även om det inte räckte till några poäng denna gång. Den unge mannen vinner dueller både på kanten och i mitten och följer med upp i anfallet likt båda sina kollegor Keita Kosugi och Adam Ståhl, får han till inläggsfoten och blir lite snabbare i beslutsfattandet kan han verkligen bli en bärande spelare i "Blåränderna".

Ingen Gulliksen mot Elfsborg
I matchens 59:e minut drog Djurgårdens nummer 7 på sig en varning när han stoppade en gul kontring. Varningen var norrmannens tredje för säsongen och är således avstängd nästa omgång. En omgång han nog hade behövts. På måndag reser Djurgården sydväst med slutdestination Borås för att ta sig an Elfsborg, en på förhand enorm utmaning med tanke på vilka Blåränder som finns tillgängliga. I den relativt sparsamma offensiv som Djurgården visat upp den senaste tiden är Gulliksen en helt vital del. Han har varit spindeln i nätet både i kontringspelet och i det mer organiserade anfallet. Det är även Gulliksen som vågar ta avslut och stå i centrum. 

Frågan är vem som ska göra det i hans frånvaro? Nguen har inte kommit upp i nivå under våren och även om Priske och Haarala har svagt uppåtgående formkurvor är det mycket begärt att de ska styra och ställa på Borås Arena mot ett starkt Elfsborg. Startplatsen kan antas hamna hos Alemayehu - är det ungtuppen som verkligen ska ta tillvara på möjligheten och lyfta en sovande Djurgårdsoffensiv?

Blåränderna behöver bli farligare
Innan Mjällby och Elliot Stroud gjorde sitt ledningsmål var det en lång period av högt blårandigt tryck på den offensiva tredjedelen. Det haglade hörnor, det haglade inlägg och det var även en straffsituation som inte gick Djurgårdens väg. Men speciellt farligt mot Noel Törnqvists mål var det egentligen aldrig. De riktigt nära lägena dök aldrig upp. Vill man använda sig av statistikverktyg kan man se att Djurgården hade ett xG på endast 0,8 - kontra Mjällbys 3,02. Under den andra halvlekens första del låg det verkligen ett Djurgårdsmål i luften, men det fanns ingen spets att dra det hela vägen till farlig målchans, något som varit ett problem hela den Allsvenska säsongen - och något som säkerligen inte kommer bli bättre med en än färre offensiva alternativ både i startelva och på bänken.

Djurgården hade möjligheten att slå ett topplag och befästa att man vänt på den Allsvenska skutan, visa att man trotts skadorna lagt Europa bakom sig och åter landat på svensk mark för att tävla på riktigt. Ikväll visade Djurgården att man inte riktigt är där, inte ännu.

***

Har du någon egen spaning från matchen? Kommentera gärna, men tänk på att hålla god ton.