Vad är fotboll egentligen? Jo, ibland är det en logisk och ganska så förutsägbar historia. Men så finns Allsvenskan – och i synnerhet allsvenska premiärer...
Tungt avbräck för hemmalaget
Styvt 5 000 djurgårdare hade trotsat stormbyarna och tagit sig ned till Göteborg för att vara med och sjunga fram sitt lag i bortapremiären på Gamla Ullevi.
GAIS förfogar över kanske Allsvenskans bästa spelare i Gustav Lundgren – mittfältaren som så sent som härom veckan var med och skickade Sverige till VM. Det gick förstås en våg av besvikelse genom hemmapubliken när Lundgren oväntat haltade av planen under uppvärmningen (och då visste ändå ingen hur illa det var: hälsenan var av).
Göteborgslaget har samtidigt på senare år växt ut till en väloljad lagmaskin som kanske mer än något annat lag i Sverige lever efter ledorden ”ingen är större än laget”. Man har alltid en stor trupp till förfogande och rullar gärna runt på olika namn i startelvan, allt utifrån form och matchplan. Ett GAIS utan Gustav Lundgren är förstås försvagat, men fjolårstrean är ändå en tuff nöt att knäcka för vilket lag som helst – inte minst på bortaplan.
Bytt ut en halv startelva
Och den nöten såg ut att bli för tuff, till en början. Det är ingen hemlighet att det varit en turbulent vinter för Djurgården Fotboll. Få lag kan i år mäta sig med de avbräck som Blåränderna drabbats av inför säsongen, med namn som Priske, Tokmac, Kosugi, Schüller, Ekdal och Danielson – bokstavligen en halv startelva av potentiellt bärande spelare. Lägg därtill sortin för sportchefen Bosse Andersson, som under så lång tid symboliserat den röda tråden i föreningen. Att man fått behålla samma tränare borgar förstås för någon sorts kontinuitet, men det vore konstigt om det inte fanns en hel del att jobba på ute på Kaknäs.
Djurgården dras ovanpå detta med sina egna skadebekymmer. För bara några dagar sedan kom beskedet att frontfiguren Mikael Andersson skadat sig under landslagssamlingen med Island och nu ser ut att missa en stor del av vårsäsongen. Sällan har ett nyförvärv känt så gjutet som när Andersson anlände förra säsongen, så skadebeskedet var ett tungt slag för ett DIF i uppbyggnadsfas.
Kom in tvåa i tuff inledning
Ute på Gamla Ullevis gräs såg det också ut att vara klasskillnad mellan lagen. GAIS uppträdde påkopplat redan från början och stod för en snabb och direkt anfallsfotboll med ett energiskt återerövringsspel som fick gästerna att komma in tvåa gång på gång. Djurgården lyckades sticka upp då och då och komma till en handfull avslut, främst genom nye strikern Kristian Lien, men halvleken tillhörde helt klart hemmalaget. Det enda som gjorde att man kunde gå till en mållös halvtidsvila var storspelet från Jacob Rinne – som var precis så där bra som alla djurgårdare hoppades att han skulle vara när han anslöt till klubben 2024.
Vad ledarstaben förmedlade för direktiv i omklädningsrummet vet vi inte, men efter paus kom Djurgården ut som ett nytt lag. Man skruvade upp tempot, pressade högt och lyckades omgående få överhanden. De heta chanserna lät inte heller vänta på sig och GAIS fick snabbt stora problem att freda sig. I den 65:e minuten kom också utdelningen när Oskar Fallenius direkt på bollvinst måttade en precis djupledsboll in i boxen så att Patric Åslund behärskat kunde rulla in 0–1 i bortre gaveln. Djurgården hade hängt på repen, men rest sig och vänt!
Men vad hände sedan? En klassisk dödssynd inom fotbollen är att i ledning falla alltför lågt alltför tidigt. Och nog kändes det som att DIF gick i fällan där. Men fotboll är som sagt inte alltid logisk. I ärlighetens namn skulle kanske GAIS inte ha fått en kvitteringsboll bortdömd för offside, men med en liten gnutta hjälp från de gulklädda lyckades DIF freda sitt mål till full tid.
Ett resultat att bygga på
Speglade resultatet matchen fullt ut? Kanske inte. Var resultatet oförtjänt? Nej. För även om man stundtals hade det tufft i första halvlek lyckades Honkavaaras manskap ställa om och göra vad som krävdes för att säkra tre poäng. Även med kronjuvelen Lundgren borta från spel kommer det vara få lag som åker till Gamla Ullevi och tar med sig en trea hem utan problem. Djurgården kanske inte fick allt att stämma med sin matchplan, men kan ändå fira ett utmärkt resultat i en knivig premiär som få av de tillresta bortasupportrarna lär ångra att de upplevde på plats.
Nästa söndag väntar hemmapremiären på 3Arena mot ett Kalmar som i sin premiär förlorade mot Västerås efter ett självmål. Alla uppgifter ska tas på allvar, men förhoppningsvis kan Blåränderna fortsätta på den inslagna vägen då – även om det finns lite att jobba på…
