Förväntningarna på nästa år är nog höga och låga på samma gång. Höga eftersom vi kanske har hyfsade muskler jämfört med tidigare år i Superettan (om jag inte är helt förd bakom ljuset) och trots allt kommer tillbaks ner efter tre år som allsvensk klubb (även om vi allt mindre har uppträtt som det...).
Vi har lite erfarenhet i bagaget om vad som krävs och how to do it.
Låga förväntningar - eftersom det med handen på hjärtat är svårt att se att ett starkt, harmoniskt, vinnande lag helt plötsligt skulle uppstå ur askorna av ett ryggradslöst FFF anno 2016 och kunna vara bland de tre bästa superettanlagen 2017.
Den krassa realisten i mig säger: Ett troligt scenario är att man har råd att satsa rätt stort med FFF-mått mätt 2017 med en tydlig målsättning om att gå upp igen och med lite nytt "go" och schvung när Falkvallen invigs men om/när sedan framgångarna på plan mer eller mindre uteblir så kanske får man gå tillbaka till att bli en av klubbarna med minst omsättning i superettan igen (om man åtminstone hänger kvar dvs).
Den förhoppningsfulle drömmaren i mig säger, typ: FFF i allsvenskan 2018 efter att ha dragit längsta strået i den andra kvalmatchen på Örjans vall i november nästa år...
Men mycket som helt plötsligt skulle gå rätt då som i år gått fel, att vända skutan så heltom från ett år till ett annat... med samma tränare. Större under har skett i och för sig, drömma skall vi fortsätta med vid sidan av planen. För många av oss överträffade denna allsvenska sejour våra vildaste drömmar, och med FFF vet man aldrig vad som väntar runt nästa hörn.
Risken att vi är i div 1 södra 2018 är möjligen större än chanserna att vi är i allsvenskan, men det ska bli spännande att få se det gula laget göra upp om saken på nya arenan nästa år!
#Gåsensår
