Inför Italien-England: Kan vi få en till Girelli-show, tack!

Dags för semifinal och den största överraskningen så här långt är väl Italien. Visserligen hamnade laget på den "lättare" halvan men är väl också det lag som stått upp bäst mot Spanien så här långt. Visserligen var Spanien redan klara för Kvartsfinalen men laget stod upp bra i stort sett hela matchen och var det inte för lite målvaktsschabbel så hade kanske de plockat med en poäng.

Innan EM startade så hade jag en intervju med den svenska målvakten Stephanie Öhrström inför Italiens start mot Belgien.
Hon lade av förra säsongen som mästare med Roma efter att ha gått igenom klubbar som Bardolino/Verona, Fiorentina och Lazio där hon också har varit mästare i de två förstnämnda.
Hon gläds åt Italien och sina forna lagkamrater som hon fortfarande har kontakt med då hon är kvar i Roma, nu som tränare för U-17 tjejerna.
- Det är kul att det gått så långt. Det var så många år sedan de sist var i semifinal i ett stort mästerskap, säger från sin semestervistelse "hemma" i Trelleborg.

Ja, de sena målet mot Norge av Cristiana Girelli gjorde att laget för första gången på 28 år tog sig till semifinal. Då, 1997, tog laget sig även till final som de sen förlorade mot omöjliga Tyskland.
Inte många dagens spelare i Italien har något minne av den turneringen men ett av EM:ets utropstecken, just Cristiana Girelli, var en av dem som skulle kunna ha det. Sju år vid tillfället av turneringen kanske hon hade drömmen att själv vara där en dag.

- Jag spelade med henne 3-4 år i BardolinoVerona och Hon var en riktig entertainer - lagets clown. Hade alltid några spratt att sätta in för att höja stämningen i laget. Ibland kunde de t.o.m bli lite för mycket av det men oftast läste hon av när det passade. Samtidigt också otroligt effektiv framför mål. Hon vet precis var hon ska vara och hennes teknik gör att det inte bara är Gerd Müller-mål utan det är klass på dem, vilket vi har sett här i EM.

Under de tre åren så gjorde Girelli 60 mål på 66 matcher. Kvaliteten på Serie A då och nu är nästan som natt och dag.

- Ja, den har förändras oerhört sen jag kom ner 2010. Allt är så mycket mer professionellt nu. Serie A-klubbarna för herrarna har tagit det här seriöst med damfotbollen och det växer fortfarande. Det här är också en riktig boost att laget tar sig till semifinal i ett mästerskap.

Ja, boost får vi hoppas att det blir. Inte direkt så att tidningar skriver spaltmetrar om matchen mot England men för första gången är det i alla fall på förstasidan i La Gazzetta dello Sport, Corriere dello Sport och mittuppslaget i tidningarna i morse.

- Varför laget tagit sig så långt är främst deras taktik. Tränare Andrea Soncin är tydlig i sitt drillande med spelet. Du ser inte så mycket flärd som hos Frankrike, Spanien eller kanske England. Ingen spelare har utmärkt sig individuellt för att avgöra matcherna förutom att just Girelli har någon lidners knäpp just nu. Efter att varit lite off för några år sedan har hon gjort en strålande säsong i Juventus.

T.ex. Cantore på topp har verkligen inte fått det att lossna med målskyttet och Michela Cambiaghis vassa inhopp har ofta fått folk att undra varför inte hon får chansen från start.
När man sen ser Cantore gör så fina assist till Girelli mot Norge så räcker det inte bara med hur målformen är utan också hur sammspelet är mellan anfallarna. Cantore och Girelli känner varandra väl i Juventus. Det är väger tyngre än målformen här.

Mot England nu, vilka vill du lyfta fram?

- Alltså, nu är jag kanske lite hemmakär men Lucia Di Guglielmo kommer bli otroligt viktig. Det här är hennes match. Väldigt fysisk i spelet och det är viktigt att hon står upp mot de fysiskt starka engelskorna. Sen vet jag att Soncin kommer att köra på med Manuela Giugliano men hon har inte riktigt kommit till sin rätt. Bra passningsfot och positionsspel men hon känns lite långsam i det här sammanhanget. Här har Gaida Greggi lyst upp mer när hon kommit in.
Balansen här. Välja Giuglianos rutin mot Greggis frenesi och kanske mer riskfyllda spel?

Sist lagen möttes var i februari. Då var det spel mot ett mål. Italien var chanslösa i vänskapsmatch som spelades i Spanien. 5-1 blev det the Lionesses.
Träningsmatcher är träningsmatcher och egentligen är det väl bara ett plus om engelskorna har det i bakhuvudet.
Lägg där till att engelskorna har en dag mindre vila plus en 120+ match i benen jämfört med Italiens 90+ mot Norge.

- Italien kommer vara otroligt tajta och taktiska. Tränare Soncin har inte lämna något åt slumpen så här långt och kommer inte göra det mot England heller.
Jag lyfte fram några spelare som skulle kunna sticka ut i matchen men jag glömde en annan. I såna här matcher är alltid målvakterna viktiga. Laura Giuliani får inte svaja här. Hon kan inte släppa in enkla mål som mot Spanien. Hennes svaghet har alltid varit fötterna men hon har känts stabil i luftspelet, vilket kanske är viktigast här då det kommer bli väldigt många hörnor och inlägg från engelskorna.
Italien har inte råd med ett enda misstag i backlinjen och än så länge har den varit stabil i turneringen.

Vet att Per Malmqvist Stolt drog här på SvenskaFans fram en parallell med Spaniens damlag i år med Brasiliens herrlag i VM 1982. Vi som var gamla nog att minnas den turneringen hänfördes av dem, liksom många är av Spanien i år.

De vann inte. Italien vann. Jag får lite såna vibbar på dagens Italien. Inte självklara i sitt spel i gruppen med 1-0 mot Belgien, 1-1 mot Portugal och "fin" förlust mot Spanien, 1982 var det kryss hela vägen i gruppen och låångt ifrån något snack om titel.

Mot Norge såg det bättre ut. Många saker satt på sin plats, säkert bak, kontrolerat... och så har laget en Paolo Rossi...
Jag trodde vi skulle få en Schillaci i Cantore men vi kanske få det ännu bättre.
Kan Cristiana Girelli driva Englands backlinje till vansinne som hon gjorde med Stephanie och hennes lagkamrater så finns chansen. Repris och kanske revanch på finalförlusten för 28 år sedan mot Tyskland. Ja, för om Tyskland är Tyskland och Spanien är Brasilien så har vi en repris av både 1997 och 1982...