Jösses, jag vet inte i vilken värld jag befinner mig i. Men så vitt jag kan se vann vi matchen mot Helsingborg och vi kan säkra guldet på Örjan i sista matchen. Jag har svårt att minnas detaljer från matchen. Men det dyker säkert upp en och annan sekvens i hjärnan i natt. Inte mig emot.

Just därför är det svårt att skriva en initierad matchrapport. Ungefär som att man vore berusad. Jag ber om ursäkt.

Var ska vi börja? Markus Rosenberg? Markus Rosenberg! Det räcker. Ni kan kolla tv-bilderna istället. 2-0 till Klubben i paus.

Jag tror att HBK var det klart bättre laget i första halvlek. Härligt spel. Bra aggressivitet, bra passningsspel. Inte illa med tanke på att det var kraftig motvind och en höstpinad matta. I andra tryckte HIF på - HBK slog mest ifrån sig. Nervöst? Skojar du?

Janne "professorn" Andersson bör få nobelpriset om HBK vinner även nästa match. Tog in Magnus Andersson istället för Ante G. Gnutten gick in centralt och HBK tog åter grepp om de centrala ytorna. Tusentals tillresta kvastar kunde åter andas ut och införskaffa lite syre.

Min gud vad de rödblåa sprang på Joels kant! Andnöd igen. Det var förresten här HIF gjorde sin reducering till 1-2, men det var redan innan Gnutten kom in. Janne tog ut Joel som var småskadad. Turbo placeras som högerback och gör ett kanonjobb där.

Tre minuters tilläggstid... Det gick vägen, börja andas igen.

Det går inte att plocka ut några speciella spelare denna dag. HBK anno 2004 är helt enkelt ett praktexempel på vad bra lagarbete är.

Jag ber återigen om ursäkt för den knackiga matchrapporten. Visst är man van att ligga i toppen av Allsvenskan. Men nu är det ju bara en match kvar. En guldmatch mot Blåvitt på ett fullknökat Örjan.

Jag tar inte ut något i förskott. Jo, vissa saker kan vi redan nu fastslå. (För IFK vinner inte över HBK med 7-0.) Vi kommer minst att ta Stora Silvret! Vi ska spela Royal League i vinter och UEFA-cupen (minst) nästa år. Vi är dessutom garanterade en riktig fotbollsfest i sista omgången! Vi ses där.