Som jag skrev i går så är stämningarna inför derbyt aningen mildare än i vanliga fall. Dock slår pulsen i skrivandets stund runt 100 slag i minuten (känns det som) och min förmåga att utför mitt hotellreceptionistjobb är klart begränsad. "Hatet" inför matchen är förbytt till en oerhörd suktan att vinna matchen, att visa vilka som regerar i stan och att ta tre poäng i bottenstriden.

Backskador

Vi har väldigt många backar borta inför matchen. Största förlusterna är ytterbackarna Vega och Ilic och nu är också Babic, Nano och Lima är borta betyder det trubbel. Innerbackarna Juanito och Rivas är dock klockrena och kommer med 99,999% chans spela. På kanterna får vi förlita oss på Damiá, vilket är ett bra alternativ, och på andra kanten gäller antingen Melli eller Toni. Själv hoppas jag verkligen Melli spelar eftersom Toni stundtals var ett rundningsmärke mot mediokra Elche. Offensivt saknas endast Capi och som alltid Odonkor.

Motståndet

Motståndet är på pappret betydligt mycket bättre än oss och har i princip inga skador i truppen. Formen har varit si och så i år och man ser inte ut att nå en kvalplats till Champions League i år igen. Precis som för Betis så har CL-spel betytt betydligt mediokrare spel i ligan än tidigare år, men till skillnad från Betis har Sevilla betydligt fler stöttespelare än vad vi hade. Framtiden ser ju tyvärr ganska ljus ut för rödvitt.

Jag tror att Betis kommer bli tillbakapresset stora delar av matchen men bara försvaret håller ihop hyffsat så kommer matchen behålla sin nerv ända in på målsnöret. Vi har livsfarliga anfallsvapen i Sobis, Pavone, Edu och Xisco som alla kan hålla Betis kvar i matchen och på slutet kan precis vad som helst hända.

Jag tror på ett lika resultat, 2-2, efter mål av Juanito och Pavone.

MUSHO BETI!!!