Om man för en sekund bortser från AFCON, så är ett av de stora fokusområden i Marocko ett annat.
Madonna.
Jo, popstjärnan, som numera har passerat 65, har en stark kärlek för Marocko och är just nu tillsammans med sina fem barn på rundresa i Marocko. Hon har setts besöka marknaden i Fés, bott på hotell i Marrakech och njutit av livet i detta pulserande land. Ryktesvis har hon inte varit på någon match ännu, men kunde säkert inte undvika att höra vrålet i nationen när Brahim Diaz slog in segermålet mot Tanzania. Någon timme senare i samma stad, så blev Hugo Broos utbuad av arenan, för han hade haft mage att klaga på organisationen av turneringen. Han klagade på att Bafana Bafana var tvungen att sitta 45 minuter i buss till träningsanläggningen och det kändes definitivt inte top-notch. Han skulle ha behövt Madonna i den bussen sjungandes ”Holiday”.
Det var som alla har läst och förstått en stor händelse när Marocko och Kamerun gick vidare och man noterar kommentarer från sidan om orsak och verkan.
- Kritik kommer från Sydafrika att Hugo Broos ställt upp med ett alltför defensivt lag med 7-8 spelare som i grunden är försvarare. Sedan kommer åsikterna om laguttagningen och att han har varit påverkad politiskt av att plocka spelare från Orlando Pirates och Mamelodi Sundowns, snarare än titta bredare. Sydafrika måste också lösa problemet med att det inte finns en spelfördelare i laget. Rutinerade Themba Zwane som inte var med i truppen, saknades men samtidigt var han skadad större delen av hösten. En ytterligare punkt som nämns är att Hugo Broos faktiskt coachade Kamerun till seger i AFCON 2017 och fortfarande har sitt hjärta där. Naturligtvis en konstig kommentar.
- T anzanias press -exempelvis the Citizen-går hårt åt domare Boubou Traoré från Mali,som de menar har en stark känsla för Marocko. De går tillbaka historiskt och säger att han dömt dem sju gånger och aldrig blåst straff mot dem. Straffmöjligheten i slutet av matchen igår var en typisk sådan även fast jag kan tycka att det är tufft att döma straff för den knuffen.
- Efter matchen mot Sydafrika så pratade Kameruns tränare David Pagou om tre saker. Han nämnde ”la baraka”, vilket är franska för ”flax, tur, gudsgåva” ,,Carlos Baleba och Christian Kofane. De två sistnämnda ser han som motorn i laget och en X-factor. Kofane har knappt gjort landskamper före mästerskapen och nu gör han mål i två matcher. Media menar att Marocko kommer att ha svårt att lösa denne nye sprudlande talang.
- Brahim Diaz gjorde sitt fjärde mål och är därmed den marockanske spelare som gjort flest mål i en turnering. Men en del av de stora rubrikerna handlar om Ayoub el Kaabi och dennes resa i livet. Numera 32 och i grekiska ligan, så har denne ”journeyman” vandrat från Marocko, via Kina och Turkiet till Grekland. Ingen särskilt konstig resa egentligen, men killen blev proffs så sent som när han var 21 och har gått utanför alla akademier i Marocko. Han var snickare och spelade på fritiden när han upptäcktes. När Marocko undrar varför man inte vunnit AFCON på länge så menar man att man saknat ödmjukhet. Sedan säger man ”titta på el Kaabi. Där har vi ödmjukhet. Lite mer som honom och vi vinner”.
Det spelades åttondelar idag. Hur det gick ser vi nedan.
Egypten - Benín 3-1
Plats: Agadir i sydvästra Marocko på väg ned emot det området som också kallas Västsahara. Egyptens faraoner mot Beníns geparder. Tidigarevkallade de sig för ekorrar, men numera geparder. Geparder är snabba rackare. Jag såg dem live i en Cheetah Park utanför,Johannesburg en gång. En liten fågel hade irrat sig in i buren, jag tittade bort , hörde ett ljud och såg resten av några fjädrar. Riktigt så snabba var inte Benín, men de var taktiskt skickliga och stod väldigt balanserat och tätt i försvaret. Egypten dominerade bollinnehavet och tvingade Benins målvakt till ett par parader, men Egypten hade det svårt att ta sig fram. När det var en kvart kvar kom 1-0 då Attia fick träff i straffområdet och man trodde att Egypten skulle ta detta till nittio minuter. Men Benín fick ut bollen på högerkanten och via ett egyptiskt ben, ställdes el Shenawy och Dossou tryckte in bollen från en halvmeter. Det gick till förlängning och belägring från Egyptens sida. Det gav resultat. Nickmål av Ibrahim och i sista minuten kom Salah helt fri och lyfte in den över målvakten till 3-1. Välförtjänt och Egypten till kvarten.
Nigeria -Mozambique
Det hade kunnat varit en sång av Orup ”regn hos mig” , för det fullkomligt öste ned i Féz. Man försökte hålla TV-kamerorna undan regnet men när de zoomade in firande spelarna, så såg man hur fullkomligt omöjligt detta var. Å firade det gjordes det. Av Super Eagles i en fantastisk ”free-scoring” form. Det var inget snack. Redan från början drog de upp tempot. En kristallklar Alex Iwobi ägde mittfältet. innan matchen hade han visat Calvin Bassey hur Harrison Reed funkat in 2-2 mot Liverpool och de båda hade tittat mot himlen och ropat ”Reedy, my man”. Gripande.
Målen kom efter hand. En annan fantastisk spelare i Ademola Lookman gjorde 1-0 och låg sedan bakom Osimhens 2-0. Samme Osimhem gjorde sedan 3-0 och var på jakt efter ett hattrick när han inte fick bollen av Lookman i et5 läge och blev fullständigt galen och pekade finger, väsnades och våndades. Osimhen gick sedan ett mål-som vanligt- bortdömt för offside(hans femte i turneringen) , innan Lookman hittade inhoppande Adams i slutminuterna och han gjorde det fjärde. 4-0 på et5 chanslöst Mozambique. Mamborna får ändå nöja sig med furneringen och Nigeria noterade sin fjärde raka seger i turneringen, något som aldrig hänt förut Nigeria blir att räkna med.
Två åttondelar återstår. Vilka matcher det är. Finsmakardags om man gillar afrikansk fotboll.
Algeriet -DR Kongo i Rabat
Här borde Algeriet som trummat på bra i VM-kval och i AFCON vara favoriterna, men kongoleserna har kraftig medvind just nu. De gick till slutkval till VM, deras klubbfotboll är på frammarsch och diasporan i Europa börjar ge mer och mer resultat. Backlinjen med Masuaku-Tuanzebe-Mbemba och Wan-Bissaka är en av turneringens absolut bästa och svåra att ta sig förbi. Samtidigt är Algeriet ett av lagen som tog full pott i gruppspelet och tränaren Petkovic har ett lag som är väldigt sugna på att revansch för de senaste två turneringarnas tidiga utträde. Algeriet har gjort åtta mål i turneringen och har med Mahrez-Maza-Amoura en trio som gör mycket mål och skapar chanser. Men som ovan sagt, DR Kongo är svårslaget. Åtta raka utan förlust och få matcher slutar med mer än två mål. 3-0 mot Botswana i gruppspelet är ett starkt undantag. Det blir målsnålt, men jag undrar om inte Algeriets offensiva spets avgör.
Tips. 1-0
Elfenbenskusten-Burkina Faso i Marrakec h
Inför denna match har det varit mest skriverier om Wydads och Burkinabéen Stephane Aziz Ki, som tragiskt nog fick reda på att hans son hade avlidit och lämnade turneringen. Tragik på hög nivå och en jobspost sportsligt för Burkina Faso, då denne gosse var viktig på mittfältet. Annars är det hög fart i Marrakech, som är en klassisk turiststad och där elefanterna har sina fans. Kring torget i Marrakech samlas orangeklädda fans och sjunger, dansar och på alla sätt gör sig hörda för att heja fram titelförsvarande Cote D'Ivoire. Men med Burkina Faso, grannlandet i norr med vilket det varit en del trasiga relationer som dock stabiliserats, så kommer en motståndare som aldrig viker ned sig. De slog Elfenbenskusten i senaste mötet och har spelare som kan stå för det oväntade. Lassina Traoré gör mål, Bertrand Traoré och Dango Quattara har erfarenhet från Premier league, Tapsopa i försvaret är en av turneringens bästa mittbackar, så det finns bra motstånd. Överlag tror jag dock att Elfenbenskustens bredd och spets avgör. Yan Diomandé, Amad Diallo, Evan Guessand har alla kvaliteter som kan avgöra matchen och längst back står Koussonou och N'Dicka.
Detta blir en häftig match. En kraftfull match och en av de mest sevärda bland åttondelarna.
Mitt tips är dock att Elfenbenskusten segrar med uddamålet. 2-1?
