Allsvenska panelen summerar vårsäsongen #3 “ingen annan kommer i närheten”

Hur nöjd är du med ditt lags vårsäsong på det hela taget? 

Jakob Bergelv, AIK-redaktionen

– Sett till förväntningarna inför säsongen går det inte att vara annat än nöjd. AIK har varit väldigt svåra att bryta ner och har, bortsett från de två senaste matcherna, gett sitt yttersta varje gång de ställer upp på plan. Uppehållet kommer väldigt lägligt, för prestationerna har bara blivit sämre och sämre för varje match.  

Markus Turesson, Guldköping

– Många dalar har varvats med något färre toppar och med GAIS-smockan färsk i minnet är det svårt att vara alltför positiv. Den prekära ekonomiska sitsen spiller över på det sportsliga på så sätt att det ofta känns som att vi spelar för att sälja. I alla fall sett till laguttagningarna –  i spelet har upptaktens frejdighet och anfallslust kommit av sig med tiden. Eftersom målet är att fylla det gapande hålet i kassan och samtidigt krympa kostnadskostymen är det inte helt lätt att se långsiktigheten i det sportsliga, spelarna ska ju ändå säljas. Alltför ofta har vi behövt slå ifrån oss för att hålla i en poäng snarare än att bygga spelet som Martin Falk egentligen vill, vilket har fått den spelmässiga utvecklingen att gå i stå. Givet helheten med tränarbyte, riktningsbyte och stålbad är väl en tiondeplats att betrakta som godkänt. Om än med darr på ribban.

Vilken match sticker ut som vårens höjdpunkt? 

Jakob

–  För mig är IFK Norrköping hemma säsongens höjdpunkt så här långt. När Totte Nyman satte 3–1 i den 71:a minuten passerade hela säsongen revy, trots att den bara var två omgångar gammal. Den turliga segern mot GAIS i premiären kändes som en engångsföreteelse. Det här skulle bli ytterligare en prövande säsong för alla som bekänner sig till AIK… 

Men istället för att lägga sig ner och dö (vilket men sett många tidigare upplagor göra i liknande lägen) så ryckte man upp sig. 1–3 blev 2–3, som blev 3–3. Redan där var det en mäktig upphämtning. Men AIK skulle gå så långt som att trycka in 4–3 på stopptid. Där satte AIK tonen för resten av vårsäsongen, som kom att präglas av gnuggande och sena avgöranden. 

Markus

– Jag har svårt att peka ut en hel match där vi var riktigt bra, för sådant har aldrig varit fallet. Det har varit en klockren kvart här och en hejdundrande halvtimme där. Kanske är det guldfiskminnet som talar, men jag tar med mig forceringen sista 30 mot Mjällby som höjdpunkten så långt. Efter att ha varit utspelade i en timme vaknade vi från dvalan och skapade ett våldsamt tryck i mäktig symbios med Curva Nordahl. Falk lyckades med sina taktiska justeringar, spelarna fick varandra att växa och den kollektiva pressen var oerhört effektiv. Det räckte bara till 1-1, men blott vetskapen om att höjden finns gör det betydligt lättare att hålla hoppet uppe inför hösten.

Om du ska peka på en spelare, vem har varit viktigast för ditt lag? 

Jakob

– Jag trodde aldrig jag skulle yttra de här orden, men John Guidetti är verkligen AIK:s viktigaste spelare. Man är ett lag med och ett annat lag utan JG. Han har gått från att vara en inhoppare som sprider glädje och energi i omklädningsrummet till att bli en fundamental del av offensiven. Man glömmer lätt att han bara har gjort två mål så här långt, för det är inte därför han är Gnagets MVP. Få andra anfallare i Allsvenskan kan suga fast bollen och skapa utrymme för sina lagkamrater som JG kan. Han gör helt enkelt hela laget bättre och får ut de bästa egenskaperna från de runt honom.

Markus

– På ett individuellt plan har våren innehållit flera ljuspunkter. David Andersson har räddat poäng på egen hand, Ísak Andri Sigurgeirsson har tagit gigantiska kliv och drivit offensiven från sin vänsterkant. Kojo Oppong har scoutats av storklubbar av en anledning. Men det finns såklart bara ett giltigt svar på frågan. Totte Nyman är ovärderlig. Oavsett om han befinner sig i ett målstim eller ej finns det ingen annan som kommer i närheten, vilket inte minst har blivit tydligt i samband med hans skada. Nyman är omutlig i det felvända spelet, vilket gör att det långa alternativet ständigt finns där i uppspelsfasen. Nyman vinner dueller över hela planen och har många gånger varit den som klivit fram när alla andra stått som yra höns i samband med en defensiv hörna. Nyman är lagets bultande hjärta och en förebild i med- och motgång.

Hur ser du på framtiden för ditt lag, vad är en rimlig målsättning och förväntan att ställa på tabellplacering efter 30 omgångar? 

Jakob

–  Vi ska definitivt sikta på en topp 3-placering. SM-guld kommer däremot bli svårt att nå. För några omgångar sedan kändes, och var, AIK ostoppbara. Men med bottennappen mot BP och Sirius färskt i minnet ser framtidsutsikten betydligt sämre ut. Vi får inte heller glömma att AIK går in i Conference League-kval om drygt en och en halv månad. Om vi tar oss långt, vilket vi såklart hoppas på, kommer det med all säkerhet påverka formen i allsvenskan negativt. Bara i år har vi sett hur svårt det är att kombinera Europa med Allsvenskan. Lägg där till att AIK inte spelar i Europa på två år. Det kommer märkas. 

Markus

– Framtiden är oviss. Allt hänger på vilka spelare som säljs och hur stor andel av försäljningssummorna som kan återinvesteras i truppen. Ersättare till spelarna (Oppong, Sigurgeirsson, Neffati m.fl.) finns absolut inte i truppen, men jag befarar att det inte kommer att plockas in etablerade spelare som gör laget bättre här och nu. Det skulle i så fall vara någon hemvändare. Ett spelmässigt lyft med fler unga förmågor som får sina genombrott vore välkommet, men är givetvis mindre viktigt än att ro kontraktet i hamn. Den rimliga målsättningen känns som ett säkrat kontrakt med en handfull omgångar kvar att lira. Inte kul, men det är inte 2025 som IFK Norrköping ska vara bra.

Läs också: 

Allsvenska panelen summerar vårsäsongen #1 "fullkomligt tragiskt och uruselt"

Allsvenska panelen summerar vårsäsongen #2 "då döps Listerlandet om till Leicester-landet"