Det livliga mausoleet i München

”Ad phantasma credisne” hette ett gammalt häfte som vi fick på en lektion i latin i årskurs två på gymnasiet. Det var på latin och handlade om en gammal man i antikens Grekland som försökte få alla galningar att sluta tro på spöken. Greken studsade runt i Mycenae och försökte övertala människor att använda sig av sitt förnuft, för att försöka få dem att förstå att spöken finns väl inte. Spökhistorier spreds bland lekmännen i Mycenae och folket började bli mer och mer oroligt för vad som fanns i mörkret när de skulle gå och sussa i sin lilla demokratiska stadsstat. Deras godnattsaga? ”Totte testar toga”.

Ad phantasma credisne är ett kul sätt att på latin ifrågasätta allt, men ordagrant betyder det ”Ni tror väl inte på spöken?”, notera här att betoningen kan ha blivit fel i översättningen. Tror ni på spöken? Tänk efter. Personligen anser jag latin vara ett spöke, någonting som praktiskt taget är dött, men som lever kvar och påverkar världen runtom. Den tyska fotbollen hade nyss ett sådant dödsfall som kommer påverka den teutoniska fotbollen en lång tid framåt. Det handlar om 1860 München.

Man kan mer eller mindre kalla den en död klubb. Dess kalla händer och likmaskar lär inte få klubben att återhämta sig förrän vi är i en helt ny tid och vi kan sitta och titta tillbaka på klubben som en urtyp för en svunnen tid, då vi kan sitta och se tillbaka på det som ett monument för allt som var och just nu är fel med den tyska fotbollsvärlden.

1860 är i fortsatt kaos. Även om jag är sen på bollen måste jag medge att det inte är för inte som vi ser 1860 dyka ner i fotbollens Marianergrav. Det är en långtgående trend i Tyskland. Lag som inte lyckas möta de skyhöga kraven som satts av DFB, lag vars styrelse helt enkelt är i kaos och det lett till en kollaps av ofattbara mått. Det finns ett antal exempel som kan jämföras med 1860, bland annat Aalens poängtapp i våras vilket betydde att de inte gick upp till 2. Bundesliga, FSV Frankfurts tvångsnedflyttning och naturligtvis den kris som Darmstadt onödigt nog satts i på grund av de underliga kraven kring tak på arenan från DFB. Men inget av dessa har varit så omtalat och ryktesomsusat som 1869 Münchens fall där de gick ner två divisioner på grund av att deras ledning vägrat betala licensen för 3. Liga.

Vad kan detta betyda för den tyska fotbollen. Hur är denna kanske döda klubb ett spöke? Hur påverkar dess ektoplasma ännu det vi älskar? Jo, media har naturligtvis snappat upp allting som hänt kring 1860, och det är mycket, och har satt igång en ganska grov propagandaprocess som började redan i vintras när klubben stängde ute journalister från sina anläggningar och som nådde sin absoluta kulmen under Ismaiks kaotiska flykt. Mannen i fråga, Hasan Ismaik, är nog en ganska kul person att vara kring. Saker händer kring honom utan att han ens behöver lyfta ett finger. Han är som fotbollsvärldens Jar-Jar Binks. Ingen gillar honom, men han är alltid där ändå.

1860s situation och dess lösning har satt allt i gungning. Det har fått många journalister att ifrågasätta ligasystemet, kraven kring ligorna, mer ljus har återspeglats på FSV Frankfurts och VfR Aalens situationer och Darmstadts underliga krav på tak har även det blivit mycket mer uppmärksammat. 1860 Münchens fall har även medbringat en helt annan, mer negativ, syn på despotiska ledare i fotbollsklubbar. Nu när man märkt hur det kan gåt till lär man vara ännu mer försiktig med vem man ger makt och vilken makt denne får. Om inte annat kan situationen i die Löwen förändra grundvalarna i den tyska fotbollen, det kan göra om sättet klubbarna styrs på, kanske får fansen mer makt, kanske får de mindre makt. Vi har redan sett ett helt nytt fokus på 3. Liga och kraven på lagen i media. Vi har också redan sett en klubb förändra sitt styrelsesätt radikalt, här syftar jag naturligtvis på Hannovers kontroversiella omröstning. Vi märker redan nu hur saker kring oss förändras i och med 1860, i och med Hasan Ismaik.
 
Tvångsnedflyttning av klubbar, poängavdrag, absurda krav på lag som uppenbart inte klarar det och despoter vid makten. DFB styr de lägre ligorna med en järnhand, kanske är Hasan Ismaiks exempel något som kan förändra gräsrotsfotbollen och den semi-professionella fotbollen i Germania.

I München har vi just nu både den tyska fotbollens heliga helgedom och dess mausoleum. 1860 har satt spår i vår fotboll och är kanske allra mest ett av vår tids bästa lackmuspapper över hur det verkligen står till.