Vill du kort sammanfatta vad den främsta kritiken grundar sig i?
– Den mest övergripande kritiken som vi har handlar egentligen om själva ingången – istället för att utreda lösningar på läktarproblematiken har den här utredningen haft som uppdrag att utreda skärpningar, höjda straff och förflyttningar i ordningslagen. Det tycker vi är en ganska dålig ingång ifall man också vill skapa tryggare idrottsevenemang. Vi tror att det finns verktyg som är betydligt mer effektiva än att försöka gå in med skärpningar, säger Elsa Alm till SvenskaFans.
I remissvaret nämner ni legalisering av pyroteknik – är det en fråga ni driver eller som ni vill börja driva?
– Ja, det är en fråga som intresserat oss länge. Det som vi reagerar på är ju att det står i regeringens utredning att det saknas intresse (bland supportrar) för legalisering av pyroteknik. Då blir vi lite konfunderade för det saknas inte alls ett intresse bland supporterföreningarna. Precis som vi skriver i svaret har det flera gånger sökts tillstånd om att få till lagliga vägar men de har inte gått igenom. Vi tycker det är lite slappt att bara avfärda den frågan på det sättet – till och med direkt felaktigt eftersom vi vet att det finns ett intresse, menar Elsa.
SFSU öppnar för legalisering av pyroteknik. Jämför brott mot ordningslagen med sexuella övergrepp mot barn
En del i SFSU:s remissvar handlar om att påpeka en oproportionell straffskala och orättsäkerheten som det medföljer. Remissvaret pekar på en ”särlagstiftning gentemot supportrar”, där utredningen föreslår skärpta straff för brott mot ordningslagen. Till exempel ifrågasätter unionen om det verkligen är rimligt att brott mot ordningslagen ska inneha samma straffskala (mellan 6-24 månaders fängelse) som exempelvis sexuella övergrepp mot barn. Elsa Alm förklarar relevansen i att jämföra utredningens förslag med andra brott.– Det kan finnas en poäng med att visualisera vad det faktiskt innebär ifall man ändrar den här lagstiftningen, och skapar en särlagstiftning för supportrar. Att förflytta den skalan och göra så att vissa överträdelser på läktaren blir lika allvarliga som ett sexuellt övergrepp mot barn, då tycker jag att det finns en poäng i att visualisera – utifrån att en lagstiftning och en straffskala ska värdera hur allvarligt ett brott är. Vi tycker inte att det är motsvarande lika allvarligt.
Hur mycket har utredarna varit i kontakt med er under själva utredningen?
– Vi har ingått i Referensgruppen, där vi haft två möten. Det har också funnits en expertgrupp, men den har vi inte varit med i. De har träffat Anders och Anders (de två utredarna) åtta gånger, som även har varit i kontakt med lokala supporterföreningar och besökt olika matcher. Vår dialog med utredarna har fungerat bra, men vi önskar så klart att vi hade fått vara en större del av utredningen än att bara tillhöra referensgruppen, säger Elsa.
Jakob Forssmed hamnade i blåsväder tidigare i sommar. SFSU – en tung röst i samhällsdebatten
Något annat som uppmärksammades var när den svenska idrottsministern Jakob Forssmed uttalade sig angående matchfixning som en möjlig del av en osund supporterkultur. SFSU gick tidigt ut och kritiserade uttalandet – och efterlyste ett möte med ministern. Redan dagen efter fick unionen till ett möte med Forssmed, där han förklarade sitt uttalande.– Jag tycker det har visat sig över tid att SFSU har ett inflytande. Tidigare var det svårt att få möte och gehör, men direkt när vi efterfrågade ett möte blev det högsta prioritet på idrottsministerns bord. Men vi får se – nu gäller det att påverka lagstiftarna som eventuellt ska tillämpa utredningens förslag. Där försöker vi påverka på många sätt, både i direkta möten med politiker, samtal och opinionsbildningar. Det görs både nationellt och från våra medlemsföreningar som tar ett stort ansvar i den här frågan, berättar Elsa.
Vad hoppas ni att ert remissvar ska bidra till?
– Vi hoppas att politikerna kan se lite mer nyktert på situationen. Och också förstå att straffskärpningar och mer repression inte är lösningen, framför allt inte när vi redan idag ser ett mer positivt ordningsläge. Vi behöver arbeta evidensbaserat, vi behöver arbeta med de metoder som vi vet fungerar och vi behöver arbeta förebyggande. Vi hoppas att politikerna kan lyssna och se på saker som faktiskt fungerar, istället för att bara titta på utredningen.
Hur kommer ni arbeta framåt nu när remissvaret är inne?
– Nu blir nästa steg att fortsätta träffa politiker så att de känner till det vi skriver i remissförslaget när de lagstiftar. Så att vi kan få andra, eller färre förslag på bordet när det väl är dags. En konkret sak är att vi gärna vill få till ett möte med justitieminister Gunnar Strömmer för att påtala det vi skrev i remissen – och att påtala de riskerna som finns om man skulle gå framåt med den här lagstiftningen, avslutar Elsa.
Remissvaret i sin helhet finns att ta del av här.
