Halmstad har i många år varit en toppklubb och varit med och fightats om medaljerna men 2009 vände allt positivt till negativ och HBK fick kämpa för sitt kontrakt. Även 2010 var ett jobbigt år men de klarade sig med nöd och näppe ovanför kvalstrecket det året också. Efter dessa tråkiga bottenår fick klubben en nytändning när fem spanska spelare och ett nytt spelsätt presenterades i början på året. Spelare, ledare och styrelse strålade av självförtroende och det svarta bortastället ersattes av orangea kläder. 2011 skulle bli ett spanskt år, men vi vet ju alla hur det gick och de spanska drömmarna gick i kras.
Istället kom Jens Gustafsson från ingenstans och tog över ansvaret efter ”Pep”. Eftersom ingen trodde att HBK skulle klara att ta sig upp från botten så hade de heller ingenting att förlora, det var bara att köra. Trots ny tränare och ny energi från spelarna så gick det inte att komma loss från nedflyttningsplatsen. Ska man ha en plats i Allsvenskan så måste hela laget kämpa för den och då även supportrarna, styrelsen och ledarna.
Även om årets förluster har varit dubbelt så många som antalet spelare i startelvan så har det funnits tillfällen då jag skrattat, firat och varit glad. För när de väl gjorde mål eller fick poäng med sig så var det ögonblicket så ensamt och unikt och man fick ta tillvara på den stunden att titta tillbaka på.
2011 års säsong har inte varit lätt men jag vet att nästa år kommer HBK tillbaka med nytt självförtroende och taggade spelare som alltid kommer ge etthundra procent i varje match. Om vi snart ska vara tillbaka i Allsvenskan så räcker det inte med tre vinster och fem oavgjorda, då blir det bortamatcher åt helt andra håll, nämligen Lunds BK och Qviding FIF som spelar i – Division 1.
Istället kom Jens Gustafsson från ingenstans och tog över ansvaret efter ”Pep”. Eftersom ingen trodde att HBK skulle klara att ta sig upp från botten så hade de heller ingenting att förlora, det var bara att köra. Trots ny tränare och ny energi från spelarna så gick det inte att komma loss från nedflyttningsplatsen. Ska man ha en plats i Allsvenskan så måste hela laget kämpa för den och då även supportrarna, styrelsen och ledarna.
Även om årets förluster har varit dubbelt så många som antalet spelare i startelvan så har det funnits tillfällen då jag skrattat, firat och varit glad. För när de väl gjorde mål eller fick poäng med sig så var det ögonblicket så ensamt och unikt och man fick ta tillvara på den stunden att titta tillbaka på.
2011 års säsong har inte varit lätt men jag vet att nästa år kommer HBK tillbaka med nytt självförtroende och taggade spelare som alltid kommer ge etthundra procent i varje match. Om vi snart ska vara tillbaka i Allsvenskan så räcker det inte med tre vinster och fem oavgjorda, då blir det bortamatcher åt helt andra håll, nämligen Lunds BK och Qviding FIF som spelar i – Division 1.
