En uppvisning i otillräcklighet
Den oförliknelige Magnus Uggla släppte en gång i tiden en LP (musikalbum för en yngre generation, CD för de ännu yngre) med titeln ”Varför ska man ta livet av sig när man ändå inte får höra snacket efteråt”. I dag tog jag i skuggan bakom Källbrinks huvudläktare del av snacket efteråt. Det handlade till viss del om lagets spelmässiga självmord men ännu mer om dess otillräcklighet när vi förlorar med 2-0 mot Nacka.
Jag anländer till Källbrink i god tid före matchstart, vill njuta av att vi får återvända till gräsplanen i det underbara solskenet. Dessutom premiär för årets uppsättning tröjor vilket innebär att flera spelare får annat nummer jämfört med under de inledande månaderna.
Kick-off försenas till 13.05 när domartrion upptäcker att de godkänt röd dress för Huddinges målvakt när Nacka också spelar i mestadels röd dräkt. Pap Samba Diouf möts av spridda applåder när han hastar in i vackert ljusblått.
Den fina stämningen försvinner efter en minut och 48 sekunder.
Så lång tid tar det för Nacka att göra 1-0.
Ysupha Yammeh tar sig enkelt fram på högersidan, lyfter in bollen mot bortre. Där nickar Nacka-kaptenen Youssri Ouni kraftfullt och i det närmaste oattackerad bollen förbi Papis.
Var i helsike befann sig Noah Strand!?
Javisst ja! På bänken.
I 4e får vi en frispark rakt framför Nackas mål, omkring 25 meter ut. Elias Ländin drar den hårt och lågt. Rakt in i muren. Han får ny chans på returen. Samma resultat. Nacka ställer om och innan vi vet ordet av hör vi klangen från en klockren stolpträff. Puh!
Viktor Widerberg föredras i startuppställningen i stället för Tobias Corneliusson som var förra veckans positiva glimt i offensiv riktning. Men vem ska slå bollarna när ordinarie lagkaptenen Joacim Corneliusson står över på grund av en känning i baksida?
I 18e dräller Aden Kasa vid straffområdeslinjen, Nacka-spelare stjäl bollen, spelar fram till lagkamrat som rundar Papis och nätar. Offside. Puh igen!
Nacka pressar och stressar högt. Hårt arbete och snabbfotade anfallare lönar sig. Huddinge hinner inte med att skapa något påminner om eget spel.
Nacka visar hur det ska gå till (tyvärr, tunna svarta siffror mot mörkröd bakgrund gör det omöjligt att se numren på Nackaspelarna). I 33e, en diagonallöpning från vänstersidan, en passning snett in från högersidan – jag tror jag såg ett halvdussin lyckosamma sådana från Syrianska förra helgen – den här gången hänger markerande Huddingespelare tätt i hälarna och i samarbete med utrusande Papis blir resultatet positivt. Inget baklängesmål.
I 43e, ny frispark för Elias, någon meter närmare Nackas mål. Målvakten ställer upp muren, ställer sig själv nära ena stolpen. Han ser att Huddinge endast har ett alternativ vid bollen och han är nog rätt säker på vart bollen ska komma. Så rätt, så rätt. Hårt avslut upp mot krysset tvingar honom ändå att stöta ut till hörna. Med en högerfot och en vänsterfot bakom bollen skulle Huddinge skapat större osäkerhet och därmed ökat chanserna för ett lyckosamt avslut. Men jag kan ju ha fel.
I och med att det blivit en del spelavbrott, Nackaspelare som legat ner och fått omvårdnad, blir det några tilläggsminuter. Nacka skapar oreda i Huddinges försvar, jag hör rop efter straff men uppfattar inte situationen (dessa pelare på Källbrink!) så jag kan inte uttala mig om saken. Domaren brydde sig inte ens om att vinka ”spela vidare” så det var falsklarm.
Nacka inleder andra halvleken med att lekande lätt ta sig fram längs sin högersida, Elias lyckas få undan det giftiga, korta inspelet till priset av en hörna som inte bekymrar oss nämnvärt.
Samuel Edgren har ett par, tre rusher med boll långt in på fiendeterritorium men lyckas aldrig skaka av sig kardborren i rödrandig tröja men det ser lovande ut. I 58e skaffar Samme sig utrymme för lågt inspel från vänstersidan. Alexander Jacob, utrustad med rödvitrandig ryggsäck mest hela tiden, lyckas skaffa sig några decimeters lucka mitt framför mål, men missar bollen!
I 63e genomför vi ett trippelbyte och Nacka byter två spelare. Vi skapar nästan direkt ett ”nästanläge” nära Nackas målområde men sista bollstudsen hamnar aningen fel och Nacka kan rensa.
Sedan får Philippe Jeanty gult kort efter en situation som jag missar och i 67e skänker vi Nacka ett öppet mål, som inte kunde missas. Lyftning över Michel Melkemichel på vår högersida ger gott om utrymme för ett lågt inlägg förbi Papis, mot bortre stolpen. Där misslyckas Elias med bollkontrollen, tappar bollen till motståndare som bara har att trycka in den över linjen från nära håll.
I 73e får Herman Johansson bra skottläge, en halvvolley från drygt 20 meter efter ett försök till nickrensning. Bilel Ben Salah i Nacka-målet slänger sig och lyckas peta bollen utanför stolpen. Vi prövar ständigt dessa höjdbollar som nickas bort av försvarare om inte målvakten lägger beslag på bollen. Fantasilöst. Utsiktslöst.
I 75e dubbelbyte och Elias lösgörs för mer offensiva uppgifter medan höjdduellernas okrönte konung Noah Strand sätts att bevaka vår tomma planhalva. I mitt huvud surrar frågetecknen runt, runt.
Michel besvarar min tidiga fråga när han i 80e blir förste hemmaspelare att pröva ett långt och tämligen exakt uppspel till anfallare. Milo Norrby lyckas ta ner bollen som går vidare till Ousman Touray som inte får ordning på fötterna. Så rinner den möjligheten ut i sanden.
Ousman försöker revanschera sig i 83e, ett tungt och välplacerat avslut utifrån. Målvakten får anstränga sig rejält för att styra kulan utanför.
Jag skulle så gärna vilja skriva ett matchreferat utan att behöva nämna något hårresande domslut. Den här gången höll det till 85e. Huddinge-frispark ett par meter in på egen planhalva, domaren säger åt Nacka-spelare att backa. Han gör inte det, står kvar när frisparken slås hårt, träffar honom och han faller omkull, ligger kvar och får omvårdnad, får däremot inte gult kort. Några få minuter senare är han återigen framme och hindrar oss från att slå en frispark snabbt. Inte kort då heller.
I 88e kolliderar Ousman med Nackas målvakt i kampen om en höjdboll i straffområdet. Typ så’n där situation som brukar betyda straff för våra motståndare och kort för vår målvakt. Här blir det speluppehåll på grund av skada, omvårdnad för målvakten i två minuter. Under tiden står hängiga (uppgivna?) Huddingespelare spridda över spelytan. Inga försök till kommunikation eller kraftsamling inför den förväntat långa tilläggstiden.
Det blir 8 minuter som bringar ett gult kort till vår målvaktstränare samt ett jätteläge för Philippe i slutsekunderna. Briljant förarbete från Michel som spelar snett inåt bakåt, på foten bara tre meter från mål. Nackaspelare hinner sticka fram en doja och hejda skottet.
Det var en sådan dag.
Spelare som Herman, Michel och Samuel krigar berömvärt, likaså Alexander medan Elias har träben vid Nackas andra mål, i övrigt en positiv insats.
I läktarens skugga efter slutsignalen var rätt många överens om att ”Nacka är inte bättre, ändå vinner dom!”
Dags för tränarstaben och spelarna att prestera spelsystem och matchprestationer som gör att vi börjar vinna matcher, även om vi inte är bättre än motståndarlaget. Nacka visade att det går, hårt jobb och tajt försvarsspel fungerar på den här nivån.
Matchfakta
18/5 Huddinge IF – Nacka FC 0-2 (0-1)
0-1 Youssri Ouni (2), 0-2 Soheib Amin Mohamed Badome (67).
HIF: Pap Samba Diouf – Michel Melkemichel, Aden Kasa, Elias Ländin, Görgis Alan (75 Måns Klint) – Herman Johansson, Philippe Jeanty, Samuel Edgren (63 Tobias Corneliusson) – Baboucarr Manga (73 Ousman Touray), Alexander Jacob (73 Milo Norrby), Viktor Widerberg (75 Noah Strand).
Varningar: Philippe Jeanty (65, okänd anledning), Herman Johansson (79, fasthållning), målvaktstränare Daniel Jadama (90+4 för något han sagt).
