Klockan var slagen. De två fallna jättarna var redo. Kanonerna var laddade och besättningen ombord – slaget om Veltins var på väg att bryta ut.

Nykomponerade Schalke startade aktivt, pressen var hög och löpviljan total. Simon Terodde behövde bara sju minuter innan han sa tack för senast och skickade in 1–0 till hemmalaget. Det hann alltså inte gå tio minuter innan Hamburg började ropa efter livbojar. Och livboj skulle man få. Kinsombi revs ner i offensivt straffområde, Robert Glatzel stegade upp från elva meter och skickade iväg både självförtroende och kvitteringsmöjligheten. Hamburg må ha haft mer boll i den första halvleken men båten läckte och slaget om Veltins såg ut att vara förlorat.

Men det skulle blåsa upp till storm. När matchuret stod på 53 så jobbade Glatzel fram en frispark bara någon meter utanför Schalkes straffområde. Leibolds frispark räddades, på returen dök samme Glatzel upp och verkligen krigade in 1–1. Straffmissen var ett minne blott och självförtroendet hittade tillbaka in hos den gänglige spjutspetsen, slutet gott allting gott. Tio minuter efter kvitteringen valde Tim Walter att röra runt i grytan ordentlig. Reis ut, Heyer in, ett byte som inte kändes helt logiskt. Någon minut senare, Kinsombi ut, Rohr in(?) och till sist Wintzheimer ut, Kittel in. Och kanske är Walter ett geni. I den 86:e minuten smög kittel in bollen till Rohr, Rohr i sin tur hittade Heyer och helt plötsligt så var HSV i förarsätet. Det skulle dock komma en sista anstormning från hemmalaget och det var dags för Daniel Heuer Fernandes (DHF) att briljera. Och som målvakten levererade. DHF stod för hundra helt otroliga räddningar på mindre än en minut, det var i alla fall känslan. När sedan Kittel slog en macka – med både räkor och rom på – till Jatta som dundrade in 1–3 så var matchen avgjord. Slaget på Veltins var vunnet och styrman Tim Walter kunde sakta styra båten tillbaka mot land.

För undertecknad kom det här som en jätteöverraskning. Inte bara det faktum att HSV vänder hem med tre poäng, utan sättet man gör det på. HSV vänder underläge borta mot Schalke och hinner dessutom med att bränna en straff. Säga vad man vill men det tyder på att det finns en kraft och vilja i truppen. Personligen kändes det nästan som att HSV vann ligan igår, lyckan var total. Insatsen i sin helhet var kanske inte felfri och förhoppningsvis finns det spelare som kan höja sig ytterligare ett par nivåer. Huruvida Tim Walter är ett geni eller inte återstår också att se. 

En nyhet för mig var att DHF läser på Svenska Fans. För jäklar vad målvakten var sugen på att täppa igen truten på undertecknad. Heuer Fernandes stod för sin i särklass bästa insats i Hamburgtröjan och blev belönad med man of the match.

Vi måste också ta en minut och presentera Maximilian Rohr. Tysken anslöt till Hamburg redan förra säsongen från Carl Zeiss Jena, då som en tänkt förstärkning till HSV II. Att kliva in och prestera i sin Bundesligadebut borta mot Schalke är otroligt imponerade. Hatten av för Maximilian, den såg jag inte komma.

Med allt det sagt: Borra nu ner fötterna i marken, hämta kedjorna och se till att fotsulorna inte går att rubba. Detta gäller spelare, ledare, fans och allt annat levande som har en anknytning till klubben. Givetvis ska vi fira segern mot en rival, men alla med ett Hamburghjärta vet hur snabbt vinden kan vända. Det ska bli väldigt spännande att se hur laget agerar i nästa match hemma mot Dynamo Dresden, en match där Hamburg trots allt är stora favoriter.
Matchfakta:

Hamburger SV:  Heuer-Fernandes – Gyamerah, Schonlau, David, Leibold – Meffert, Kinsombi (71. Rohr) - Reis (67. Heyer) – Wintzheimer (78. Kittel) – Jatta, Glatzel (78. Kaufmann)

Schalke 04: Langer – Thiaw, Flick (56. Becker) Kaminski – Ranftl, Palsson, Ouwejan – Latza (32. Idrizi) Drexler (73. Krasniqi) – Terodde, Bülter

Mål:  1–0 Simon Terodde (7.) 1–1 Robert Glatzel (53.) 1–2 Moritz Heyer (86.) 1–3 Bakery Jatta (90.)

Publik: 19 770