Hur börjar man ens en sådan här artikel? En artikel som är tänkt att blicka mot kommande match i Allsvenskan. Efter torsdagen lever fortfarande Djurgårdens supportrar på ett lyckorus. För den som inte var i Wien är det svårt att fånga känslan – det var något som måste upplevas på plats. Därför ägnas de första raderna i denna text åt de 2 500 blårandiga supportrar som befann sig i Wien. De flesta har nog tagit sig hem till Sverige, men någon njuter säkert av den sista schnitzeln. En del kanske fortfarande vankar fram på Linzerstraße. Jag har fortfarande värk i fötterna efter timslånga promenader i dåliga skor – ända in på småtimmarna natten till fredag.

Läktarinsatsen från tårtbiten i det vänstra hörnet av Allianz Stadion kommer för alltid vara inristad i minnet – och jag talar för alla när jag skriver att det är en av de mäktigaste DIF-upplevelserna någonsin. SM-guld rankas högre, men en semifinal i en europeisk turnering är inte illa pinkat av en förening från Sverige. Medlemsägda Djurgårdens IF. Föreningen med en gammal lärare på bänken och super-scouten Pelle Olsson som tycks kunna få varje motståndare att darra när Djurgården är på turné. Nu ska supportrarnas sång eka över Londons gator och torg när Chelsea står på andra sidan. De blåa från London är DIF:s motpol. Klubben säljer det egna damlaget till sig själva, eller rättare sagt Chelseas moderbolag, ja ni hör hur det låter, för att kringgå ekonomiska regelverk. Men mer om detta om ett par veckor. Först ska Blåränderna spela allsvensk fotboll och det med start redan på måndag.

Stommen intakt – och bredden ett vapen
Vi återgår till artikelns början. Hur går ett lag vidare från en bragd, glädjescener och ett historiskt avancemang till match hemma i Allsvenskan? Går det? Risken finns att en baksmälla lurar runt hörnet. I fjol hade DIF stora problem med den då färska nykomlingen. Hemma fick laget slita rejält för alla tre poängen, medan GAIS demolerade Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöfs Djurgården nere i Göteborg. Fjolårssuccén har vuxit in i den allsvenska kostymen, och något svårt andraårssyndrom har hittills inte märkts av. 

– GAIS är ett väldigt fysiskt lag, vilket vi kommer behöva vara förberedda för. De spelar tufft och ett lag som kom så nära att slå Mjällby borta kommer alltid vara svårt att möta. Deras högersida är väldigt farlig. Sedan är det ett väl fungerande lag som har ett bra taktiskt upplägg som sällan ändras på. De är väldigt duktiga på vad de gör, och det funkar även om motståndarlag vet hur de kommer spela. Överlag är det ett väl balanserat lag som vi behöver utmanövrera, säger Jani Honkavaara till Blårändernas hemsida. 

Till i år fick GAIS behålla de två viktigaste personerna från förra säsongen, nämligen fixstjärnan Gustav Lundgren och tränaren Fredrik ”Fidde” Holmberg. Överlag är det få spelare som har lämnat trots framgångarna. Med undantag för Alexander Ahl Holmström, som stod för tio mål, och Axel Norén är det en grönsvart stomme med välbekanta ansikten. Tidigare nämnda Lundgren briljerar fortsatt ute till höger samtidigt som mittfältsmotorn Axel Henriksson går från klarhet till klarhet. Holmberg har gjort sig känd för att friskt ändra om i startelvan. Bortsett från Mergim Krasniqi, August Wängberg, Axel Henriksson och Gustav Lundgren är det få som har en säker plats i tränarens laguppställning. I stället jobbar han med en jämn trupp där det finns gott om möjlighet att anpassa spelarmaterialet efter motstånd. Det är med andra ord en pigg och utvilad trupp att vänta i Stockholm – vilket inte går att säga om Djurgården. 

Skadelistan växer – fler i behov av vila
För även om allsvenskt spel innebär fler tillgängliga spelare har skadelistan blivit längre. Nino Zugelj och Oskar Fallenius adderas till listan som redan innehåller Piotr Johansson, Mikael Marqués, Patric Åslund och Rasmus Schüller och Malkolm Nilsson Säfqvist. Efter matchen mot Rapid Wien antydde Honkavaara att rotation väntar mot GAIS – men frågan är hur mycket han kan rotera, med tanke på skadeläget.

Jacob Rinne var tillsammans med Tobias Gulliksen och Keita Kosugi en av planens stora giganter i Österrike. Med det sagt har ”Honsu” redan flaggat för att Filip Manojlovic är tänkt mellan stolparna i Allsvenskan. Det är hårt att bänka Rinne nu när han på allvar börjar komma igång. Men med tanke på tajt matchande och hans betydelse i semifinalen lär det inte bli någon speltid mot GAIS. Samma resonemang gäller i stort sett hela backlinjen. Adam Ståhl och Keita Kosugi har inte fått vila och nu finns chansen. Frågan är dock om tränarteamet gör det nu när ett tufft motstånd väntar eller om man väntar till matchen mot Öster på torsdag. Centralt i backlinjen talar mycket för att Miro Tenho går in från start på Marcus Danielsons bekostnad. 

När det kommer till skölden framför försvarslinjen är det för en gångs skull inget snack om vilka platserna ska tillfalla. Daniel Stensson och Hampus Finndell gjorde ett gediget jobb i Wien, samtidigt som Rasmus Schüller och Patric Åslund inte är tillgängliga. Kvar finns därför Albin Ekdal och Matias Siltanen – två spelare som spelat ihop med blandat resultat. I offensiv riktning återfinns en blandning av relativt pigga ben och spelare i behov av vila. En spelare som känns självskriven är Zakaria Sawo, men därefter blir det knepigare. De tre sista platserna står mellan Tobias Gulliksen, Santeri Haarala, Tokmac Nguen, Isak Alemayehu och August Priske. Här behöver det medicinska teamet och tränarna slå sina kloka huvuden ihop för att komma fram till bästa lösning. DIFpodden rapporterade att Gulliksen kräktes efter matchen, vilket talar för att han inleder på bänken. 

Oavsett hur elvan formeras kliver Djurgården ut på 3Arena med både euforin från Wien och tyngden av ett slitet manskap i bagaget. Kan Honkavaara trolla med knäna och hitta en elva som både orkar hålla tempot och stå upp mot GAIS fysiska spel? Lyckas Djurgården undvika den klassiska Europabaksmällan – eller är det här matchen där verkligheten kommer ikapp? GAIS lär inte bjuda på mycket ytor, och frågan är om de blårandiga benen är tillräckligt pigga för att stå emot ett intensivt spel från de grönsvarta. Men när domaren blåser igång matchen finns det inget mer att gömma sig bakom. Då handlar det bara om att leverera – och kampen om topplaceringarna går vidare.

Tid: 14.00
Plats: 3Arena
Sänds på: TV4 Play, Max
Domare: Adam Ladebäck

* * * 

Vill du skriva av dig efter bragden i Österrike? Eller lyfta något intressant inför måndagens match? Kommentera gärna, men tänk på att hålla god ton!