När matchen blåste igång var det inte någon sikt att tala om under 3Arenas stängda tak. Båda kortsidorna bjöd föga förvånande på tifon innehållande pyroteknik. Bengalerna fortsatte sedan att brinna matchen igenom.
Positiv första halvlek
Djurgården hade på förhand inte mycket att förlora, Hammarby var stora favoriter. Trots detta gick Djurgården ut i den första halvleken och var det bättre laget. Blåränderna var något övertända och Max Larsson tog ett tidigt gult kort. Men rent generellt hade man kontroll på Bajens offensiv och Hampus Finndell höll ett tryggt och stadigt öga på hemmalagets Nahir Besara, något som tydligt gjorde hemmalaget svagare. Djurgården gjorde även en del bra med boll, Piotr Johansson och Mikael Andersson skapade litegrann på sin högerkant och Bo Hegland fortsatte visa att han verkligen har en plats i det här laget. Det var i den sista tredjedelen som Blåränderna hade svårt att sätta spelet och trots att man i många fall var numret större än motståndarna saknades tydliga målchanser. Den tydligaste målchansen i den första halvleken tillskrivs istället Hammarby och Paulos Abraham, men en otroligt vältajmad utrusning från Jacob Rinne bröt det läget. Just Rinne var kanske startelvans enda chock, men den tidigare bänkade målvakten kliver in och är en av Järnkaminernas bästa spelare, trots att han inte lyckas hålla tätt matchen ut.
En tunn trupp fällde avgörandet
Den andra halvleken fortsätter på liknande sätt som den första. En något mer böljande tillställning än före paus, men det var fortfarande ett Djurgården med kontroll under halvlekens första femton minuter. Det är bytena under halvleken som ger Bajen en biljett in i matchen. I minut 70 byts den evigt löpande Oskar Fallenius ut. Fem minuter senare fick mannen som vaktat Besara hela eftermiddagen, Finndell, kliva av även han. Både Finndell och Fallenius hade synligt kramp, eller åtminstone något som såg så ut. När Miro Tenho i minut 76 som tredje gubbe fick lämna plan av till synes samma anledning blev det uppenbart att bänken idag inte var bra eller bred nog. Patric Åslund som byttes in för Fallenius är mer eller mindre osynlig och Peter Langhoff som ersatte Finndell kommer inte riktigt in i spelet under sina dryga 20 minuter på planen.
När Hammarby istället bytte in rekordvärvningen Victor Lind med runt tio minuter kvar att spela blev skillnaden för stor. Det var fortsatt jämnt matchen ut men det syntes nu för tydligt att kvalitén på lagens respektive bänkar var det som skulle fälla avgörandet. Under en kontring på stopptid får Paulos Abraham bollen perfekt till sig och kan smeka in den precis bredvid Rinne i Djurgårdsmålet och resultatet var ett faktum. De blåklädda spelarna var dessutom synligt tröttare än de grönvita, och tyvärr kändes det bara som en tidsfråga när Hammarby skulle avgöra. Den högst subjektiva känslan är att tröttheten hos Djurgården bara hade blivit mer synlig i en eventuell förlängning.
Djurgården är utslaget ur Svenska Cupen efter eftermiddagens derbyförlust och det blir inga fler tävlingsmatcher innan den Allsvenska premiären mot GAIS i Göteborg om tre veckor.
Vad tycker du om matchen? Kommentera gärna, men tänk på att hålla en god ton.
