Salen i riksdagen var välfylld under onsdagsskvällen när Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU), tillsammans med riksdagsledamöterna Ulrika Liljeberg (C) och Lars Isacsson (S) anordnade seminariet “Tryggare läktararrangemang och supporterkultur i världsklass – så går vi framåt”.
I panelen ingick representanter från olika aktörer: Mats Jonsson (säkerhetsansvarig Djurgården), Anders Almgren (Enable), Niclas Hugosson (Supporterpolis) och Ralf Järtelius (Hovrättsassessor vid Svea Hovrätt).
Den samlade kritiken mot den så kallade Hübinette-utredningen var tydlig. Den gemensamma nämnaren var att utredningens förslag riskerar att förstöra de positiva trender som svensk fotboll har sett under de senaste åren med halverade ordningsstörningar och ökad publik.
Betänkandet, formellt benämnd “SOU 2025:46 – Tryggare idrottsarrangemang”, tillsattes av regeringen för att föreslå åtgärder mot ordningsstörningar och utredningen presenterades i slutet av april .
För att komma tillrätta med ordningsstörningar föreslås bland annat skärpta straff för grövre pyroteknikbrott med fängelse lägst sex månader och högst två år. Dessutom föreslås det skärpta tillträdesförbud.
Bild från onsdagens seminarium i riksdagen.
Svea hovrätt efterlyser bevis: ”Vilka skador ger pyroteknik?”
Ralf Järtelius, som är en av fyra från Svea Hovrätt som lämnat remissvar på utredningen, var först ut av paneldeltagarna. Han menar att det finns allvarliga brister i utredningen och nämner att det presenteras uppgifter om att det är tiotusentals pyrotekniska pjäser som används under en säsong. Ralf Järtelius saknar dock konkret information och underlag om vad den omfattande pyro-användningen leder till.
– Vilka skador ger pyroteknikanvändning, om alls några? Det hade varit intressant att ta in sådana här uppgifter. Vilken typ av skador leder det till, allvarliga skador?
Järtelius menar vidare att de allvarliga ordningsstörningar som betänkandet tar sikte på redan är kriminaliserade.
– De allvarliga ordningsstörningar som det här betänkandet tar sikte på, de är redan kriminaliserade. Betänkandet nämner att det finns straffrättslig lagstiftning i brottsbalken. Misshandel, försök till misshandel, upplopp, framkallande av fara för annan. Där har vi straffrättslig lagstiftning med straffskalor som är betydligt strängare än vad som gäller idag enligt ordningslagen, säger Ralf Järtelius.
Vidare lyfter Järtelius fram principen om att lika allvarliga brott ska ge ungefär samma straff. Han ger som exempel att ett av utredningens förslag kan leda till att en person som avfyrar en pyroteknisk pjäs på en arena kan dömas till sex månaders fängelse, medan en annan person som gör exakt samma sak på en annan plats endast döms till dagsböter. Enligt Järtelius är det en skillnad som kräver “mycket goda skäl”, vilka utredningen inte har redovisat. 
Svea hovrätt.
Enable varnar: ”Går mot repressiv slagsida”
Anders Almgren är verksamhetsansvarig på Enable, en organisation som jobbar tillsammans med fotbollen, polisen och supportermiljön för en stämningsfull och trygg fotbollsupplevelse. Anders Almgren välkomnar förslagen som rör maskering i Hübinetteutredningen. Annars var Almgren mycket kritisk till förslagen som rör ordningslagen och tillträdesförbudslagen. Han konstaterar att många förslag är nästan uteslutande repressiva och varnar för att de kommer att innebära ett "paradigmskifte".
– Vi kommer att gå mer mot ett arbete med repressiv slagsida som påminner om vissa delar av Europa. Då kan vi förvänta oss ett resultat som påminner om de här delarna av Europa, och det kommer inte att gynna ett svenskt ordningsläge.
Anders Almgren betonar att forskning tydligt visar att man måste arbeta med ansvarstagande kollektiv och positiva delar snarare än att bygga system som enbart är repressiva. Han lyfter att utredningen saknar en tydlig koppling mellan det redovisade underlaget och de föreslagna åtgärderna.
Klubbhåll: Risk för ökat myndighetsförakt
DIF:s säkerhetsansvarige Mats Jonsson bekräftade oron från klubbhåll. Han menar att utredningens tonfall och de föreslagna straffsatserna i överkant riskerar att skapa "ett ökat utanförskap" och få supportrar att se sig som ett "jagat villebråd från myndigheterna".
– Det i sig kommer att skapa situationer där vi spär på ett ökat myndighetsförakt som jag inte tror är bra.
Jonsson menar att “ökad repression och straffsatser i överkant” inte kommer att skapa en bra arbetsmiljö för vare sig polis, ordningsvakter eller arrangör. Han konstaterade att man under de senaste åren har gjort ett "otroligt bra arbete" där problematiken generellt sett halverats. Siffrorna 2025 ser “otroligt bra ut, och han ser inget som tyder på att vi kommer att se en förvärring under Allsvenskans avslutning.
Mats Jonsson lyfte även fram att de sju största klubbarna (AIK, Djurgården, Hammarby, Malmö FF, IFK Göteborg, IF Elfsborg och IFK Norrköping) står för 75-80 procent av alla ordningsstörningar i Allsvenskan.
– Kan man halvera problematiken även här, då har man kommit fantastiskt långt på vägen för att få mycket lugnare, tryggare och säkrare arrangemang.
Supporterpolisen: “Ganska rätt i det vi gör”
Supporterpolisen Niclas Hugosson pekade på vikten av balans mellan att vara repressiv och dialog i sin roll och menar att mycket fungerar bra i dagsläget.
– Försök inte att laga någonting som redan funkar vi ligger ganska rätt i det vi gör nu, säger Niclas Hugosson och nämner exempelvis att polisen redan jobbar mer med kameraövervakning och exkludering.
