Krönika: Hellre cyniker än förlorare

Igår hamnade jag i en situation där matchen fick prioriteras bort. Åtminstone till den grad att jag inte kunde sitta ner och se den. Detta ledde oundvikligen till att jag fick snegla ner på telefonen i korta stunder för att se hur det såg ut.

AIK har ju gått ut hårt i år och jag visste att det inte skulle bli en lätt match. Samtidigt kom vi från en omgång där vi inte bara vunnit utan också tagit tillbaka kommandot när det verkat som om gästerna skulle ta över.

Två mål i baken inom dom första tjugo minuterna är dock en bitter medicin att tvingas svälja och när det dessutom kommer sig av rent slarv då är det bara än bittrare ändå.

Jag diskuterade med far i halvlek och fick rapporter av honom under matchen och det vi båda var överens om var att Elfsborg trots detta underläge lyckades ta över matchen helt och hållet i andra halvlek. Med ett stort aber i att vår dominans inte resulterade i några mål.

Vi är obalanserade och bitvis ofokuserade än så länge den här säsongen. Som påpekades av Martin Andersson i BT finns det ett defensivt hål bakom den offensiva kraft som Besfort Zeneli och Simon Olsson bidrar med. Alla skall naturligtvis kunna försvara och i viss mån gör dom ju det men det är inte där deras expertis ligger och dubbelarbete gör att balansen på mittfältet försvinner.

Ofokuserade för att lite för ofta gör vi rena slarvfel. Inte alltid med samma dramatiska konsekvenser som igår men tillräckligt för att skapa obehag och onödig stress.

Hiljemark behöver hitta en tydligare defensiv mittfältare eller två. Spelare som kan låta Olsson och Zeneli fokusera mer på offensiven och vara behjälpliga i vår målskörd. Problemet här är ju att vi har spelare som är skickliga på det men dom är skadade.

Alternativet är då möjligen att utgå från en fembackslinje mot lag som försvarar sig så väl som AIK och motsvarande. Lag som ger oerhört få möjligheter framåt när dom väl tagit ledningen, Kalla det cyniskt men jag spelar hellre en cynisk match än förlorar den. Och kanske skulle den defensiva tryggheten kunna ge självförtroende framåt.

Vi kan bevisligen spela väldigt framgångsrikt med en trebackslinje men vi har inte kvar alla dom spelarna som prenumererade på startplatserna då. Alltså får vi anpassa oss och tänka om och jobba oss fram till en liknande uppställning om det nu är planen som Hiljemark vill arbeta efter. Allt jag menar är att vägen kanske inte är spikrak utan kan kräva några rejäla svängar. Lite pragmatism tror jag ingen tar någon skada av.