Krönika: Två derbyn, två misslyckanden
"Vi vill undvika att förlora guldet innan vi ens hunnit spela om det"
1987.
Trettiosex år sedan. Ronald Reagan var president i USA, kalla kriget pågick för fullt även om slutet började nalkas. Internet var inget som gemene man överhuvudtaget hade hört talas om och mobiltelefonen som vi känner till den idag var science fiction.
Det är den tiden vi får flytta oss tillbaka till för att hitta senaste gången som Elfsborg spelade dom två inledande omgångarna utan att göra några mål. Och det är också året då vår brist på framgångar landade oss på jumboplatsen och skickade ner oss i seriesystemet för det följande decenniet.
Det är egentligen helt galet att säga. Två hela matcher, etthundraåttio minuter plus tillägg och vi har inte sträckt kassen en enda gång, inte ens med ett bortdömt mål.
Det har ju inte direkt saknats chanser. Igår inledde vi i total dominans och Varberg fick knappt tag i bollen dom första trettio minuterna. Jag kommenterade till far att det kändes mer som Elfsborg igen. Inte det tafatta lag som körts över av Häcken utan ett som tog kommando och som visste hur dom skulle spela. Snabbheten var tillbaka och viljan att anfalla.
Avslutsfasen var dock allt annat än imponerade och precisionen är fortfarande helt uppåt väggarna. Några få avslut var riktigt giftiga (samtliga föll inom inledande trettio minuter) men resten var alldeles för veka för att vara några som helst problem för David Olsson. Denne före detta Elfsborgare stod faktiskt för den starkaste insatsen av samtliga spelare på planen och var faktiskt ensamt ansvarig för att vi inte fick någon utdelning under vår starka period. Resten av matchen får vi själva ta ansvar för.
Och där finns det en hel del att ta ansvar för. Det evinnerliga slarvet med passningarna till exempel. Och kom inte och skyll på att det var gräs eller att det blåste, vi hade samma problem i både med som motvind och det var länge sedan som äkta gräs ställde till med några verkliga svårigheter. Ändå var det felpassning på felpassning och om vi undvek det så höll vi istället i bollen för länge och medspelare placerade sig där dom ville vara istället för där dom behövdes. Det duger inte och det måste åtgärdas.
Nu.
Vi är än så länge långt från någon kris men faktum är att vi inte får fastna i någon svacka om vi skall vara med och tampas uppe i toppen. Minns att vi hamnade i en lång sådan en bit in i förra årets säsong och vi kunde inte rädda situationen trots att vi var det starkaste laget av alla när vi väl fick det att fungera igen.
Vi vill undvika att förlora guldet innan vi ens hunnit spela om det och sålunda har hela Elfsborg saker att jobba med och det är redan bråttom. Det räcker med misslyckanden nu. Ingen vill veta hur längre sedan det är sedan vi spelade tre omgångar utan att göra mål, om det nu ens har hänt.
