Det känns ju nästan som att styrelsen bara går och väntar på att herrlaget ska trilla ner i division 1. Det är kanske målsättningen med herrlaget? Mittenlag i division 1? Och ja kanske lika bra just nu. Så den efterlängtade storstädnigen kan påbörjas. Uppeifrån och ner.
Älskar spelaren och profilen Salif Camara Jönsson och allt som han gjort för vår förening - men med handen på hjärtat och klubbemblemet i halsgropen - heeeelt VANSINNIGT att han sitter kvar som sportchef efter dessa år.
I första fasen sitter han med Superettans fetaste plånbok, "vi ska upp i allsvenskan" uttrycktes ganska frekvent. Vi värvar in dyra, äldre, etablerade, halvskadade Superettan-profiler. Gick åt helvete.
I andra fasen går vi på det danska divison 1-spåret, dyra danska äldre spelare värvas in för att komplettera den redan gamla, dyra och skadade truppen. Gick åt helvete. Danskarna verkar vantrivas och vänder hem en efter en annan utan att föreningen drar in en spänn.
Tredje fasen, Mellby Gård säger tack och adjö efter smått horribla värvningsbeslut och den berömda livremmen dras åt. Klubben plockar in division 1-spelare och ytterligare en drös karaktärslösa utländska spelare från sämre ligor än Superettan. Fyller upp truppen med egna U19-spelare, mer eller mindre helt utan erfarenhet från elitfotboll. Går åt helvete det med. "Vi spelar ju bra men får inte med oss några resultat" - vilket resulterar i att tränaren får sparken... Jo tjena!
Och nu sitter vi här idag efter den sämsta fotbollsmatchen jag någonsin sett på Vångavallen (Umeå hemma) och med ett det färska Oddevold-tappet som en liten krydda på den bajsmackan. Nock e nock!
Det här är inget annat än ett praktfiasko från den sportsliga ledningen, från styrelserummet ner till Kronvall och Salle. Så tack för allt - men det är dags att lämna över! Gärna igår.