Historien upprepade sig. Förra året spelade HSV en otroligt viktig match Voith-Arena i Heidenheim, matchen slutade 2-1 till hemmalaget efter att Hamburg släppt in två sena mål. Idag var det annorlunda men ändå inte. 

Första halvlek var verkligen inte välspelad och bägge lagen hade stora problem att få till ett ordnat passningsspel. Trots den bristande kvalitén i passningsspelet så kom målen som på löpande band. Det var Hamburg som öppnande målskyttet efter drygt en kvart, Manuel Wintzheimer spelade fram Sonny Kittel som distinkt satte 1–0 bakom en chanslös Kevin Muller. Bara åtta minuter senare var det dags igen. Efter en tilltrasslad situation i Heidenheims straffområde lyckades Wintzheimer få fram bollen till Toni Leistner som dunkade in en volley i nättaket. 0–2 och drömstarten var ett faktum, men oj så fort vinden skulle vända. Blott fyra minuter efter 0–2-målet reducerade hemmalaget genom Christian Kühlwetter. I den 44 minuten glömde Jan Gyamerah helt bort att han deltog i en fotbollsmatch, två Heidenheim spelare kom ensamma med Sven Ulreich och helt plötsligt var det 2–2 på resultattavlan.

I andra halvlek var Heidenheim det klart bättre laget. Hamburg slarvade otroligt mycket på båda planhalvor och skapade egentligen ingenting. Hemmalaget å andra sidan hade flera vassa chanser under halvlekens gång och HSV kunde skatta sig lyckliga över att matchen inte var avgjord efter 70 minuter. För även om det låg ett mål i luften så stod sig resultatet 2–2 ända in i den 90 matchminuten, men ni kan säkert gissa vad som hände då. Jag ska förklara vad som hände, i realtid: Sven Ulreich ställer upp för att slå en inspark. Han slår en 5-meterspassning till Toni Leistner, Lesitner rullar i sin tur tillbaka bollen till Ulreich, när Ulreich ska ta emot bollen får han en alldeles för lång touch, framstormande kommer Christian Kühlwetter och dunkar in bollen. 3–2, game over.

Jag vet med mig att jag många gånger är alltför pessimistisk när jag skriver och pratar om HSV. Men tyvärr är det vad den här klubben gör med en. Hamburg har nu tre matcher utan seger och vi alla vet hur förödande en negativ dipp i säsongen kan visa sig vara. Det som slår mig mest är på sättet Hamburg släpper in sina mål, inte bara idag utan överlag. Laget ger bort mål efter mål, motståndarlagen behöver egentligen inte anstränga sig. Hamburg har gjort det till en konst att släppa in konstiga mål och gärna så sent som möjligt också. I lagets 16 senaste matcher i 2.Bundesliga har man släppt in 8 mål under matchen sista tio minuter. Om detta mönster fortsätter är jag rädd för att HSV spelar 2.liga-fotboll även nästa år.

Nu har Daniel Thioune en hel del att fundera över innan det är dags för derby mot Hannover nästa lördag. Försvarsspelet måste bli bättre, passningsspelet måste bli bättre och de individuella misstagen (både offensivt och defensivt) måste minimeras. Ser vi bara till poäng är säsongsinledningen inte usel, långt ifrån. Hamburg har dock inte råd att hamna i en lång formsvacka som laget gjort tidigare säsonger, det är dags att börja vinna igen, det är dags att visa lite pannben.