Öster
2025-03-29 10:50
HELA Österberättelsen från början till slut
Del 1 och del 2 av supporterberättelsen: "Enade för varandra - enade för vårt lag".
Stefan Pavlovic Susa
stefan99.susa@gmail.com
(Vissa citat är ändrade för att vara grammatiskt korrekta. En supporter har inte velat gå under sitt riktiga namn och valt att kalla sig "Ingemar Teever".)
DEL 1:
Öster är inte bara ett fotbollslag. Det är en förening som är en del av ens identitet. Du kan känna hjärta för klubben från tidig ålder eller senare i livet. Men oavsett när du börjar känna sympati för Öster så kan du känna en trygghet. Kompisar kommer och går men en förening består. Du vet att Öster kommer finnas där när du vill komma bort från vardagen och bara fokusera på det du älskar. Föreningen finns där för mig, dig och alla.
Vi alla började heja på Öster för olika anledningar. Det kan vara att föräldrarna började heja på laget som gjorde att man såg sin första match, genom ett fotbollsintresse eller för att man ville ha lite glass.
– 1983 eller 1984 följde jag med min far (inflyttad från Blekinge) till Värendsvallen. Jag var inte intresserad av fotboll men lovades GB:s hallonglass ”Pekfinger”. Jag vet med säkerhet att det var 1983 eller 1984 eftersom glASSEn enbart fanns på dessa två årgångar av glasskartor från GB. Under en del år var jag med på betongarenan utan eget intresse. Detta tills 1990 då Öster efter ett års sejour i Söderettan var åter i Allsvenskan. Då Öster slog Blåvitt på våren satt jag och njöt på huvudläktaren. Som elvaåring var det spännande med den kollektiva glädjen vid mål då alla ställde sig upp, berättar Peter Hansen.
Vi får väl se om den glassen kommer tillbaka. Vi ska återkomma till Hansen lite senare. Först ska vi höra hur några andra började heja på Öster. Och vi börjar med Johan Sigvardsson:
“Jag följde med min pappa till Värendsvallen i slutet på 80-talet när jag var 8-9 år.”
Miguel Ohlsson: “Uppvuxen i Växjö och började spela fotboll när jag var 4 år. När jag var 12-13 år så växte intresset ännu mer och man började gå på matcher på Värendsvallen!”
Håkan Samuelsson: “Följde med pappa till Örjans Vall och såg HBK mot många lag och Öster var det laget som spelade bäst (70-tal).”
Kurre Samuelsson: “Jag bodde på Östra Ringvägen fram till 1957, då flyttade vi upp till Huddinge. Min pappa höll på Öster och grannen på Växjö BK. Vi cyklade upp till Värendsvallen.”
Alla började hitta sin väg till supporterskapet och det är det som är det fina. I sitt supporterliv skaffar man ett band till klubben som man binder sig för och inte kan släppa. Så är det för Johan Carlsson som började följa Öster 1975.
– Intresset har inte minskat trots 15 års vistelse i Skåne. Att titta på när Östers IF spelar fotboll är helt enkelt det roligaste jag vet, oavsett division, berättar Johan Carlsson.
Det finns inget som kan ta ifrån den energin man får på morgonen av att veta: idag spelar Öster. Längtan till matchstart är som ett barn som väntar på att få sitt lördagsgodis. Det är en jobbig väntan men när man väl får godiset blir man överlycklig.
Vi ska gå vidare med en annan supporter som började följa Öster under 90-talet och som förklarar sin relation till Öster så här:
– Jag är i första hand man, i andra hand Öster-supporter och tredje hand svensk, beskriver Peter Krook.
Nu ska vi komma tillbaka till Peter Hansen. Han växte upp där Öster bildades och ger sin syn på vad klubben betyder för honom.
– Öster är min följeslagare i livet och min koppling till hembygden, även då mina föräldrar inte längre kommer att finnas med mig. Jag är uppvuxen på Öster och åkte runt i en barnvagn utanför Stig Svenssons hus alla de tre senaste guldåren. Förhoppningsvis rullar jag förbi med rullator där på Parkvägen någon gång när vi vinner guld igen, berättar Peter Hansen.
Tack för det Hansen!
*****
DEL 2:
Mitt bästa Österminne var matchen mot Degerfors i november. Den dagen när vi säkrade uppflyttning. Den lyckan och euforin inom mig var obeskrivlig. Vi hade efter elva års väntan äntligen tagit steget upp till Allsvenskan! Det kommer att vara en dag att minnas resten av livet.
Det kommer bli första gången jag ser Öster i högsta serien. Men för de som följt Öster betydligt längre har de varit med om år i Division 1, Superettan och Allsvenskan. Det är därför Öster också ibland kallas jojolag.
En som följt laget sedan 1960 är Kurre Samuelsson och hans bästa Österminne börjar i vattnet.
– Jag gjorde lumpen i flottan. Vi låg i Kalmar 1968 med jagaren Småland. När sista matchen på hösten skulle spelas så fixade befälen en hyrd buss för det var många befäl som höll på Öster. Det var det första guldet, berättar Samuelsson.
Kan tänka mig att det var en häftig upplevelse att få se Öster vinna guld. Och att senare få spela Europamatch mot Nottingham 1979 som var Lennart Pamps bästa Österminne. Det finns en längtan av att se rödblått i Europa och även om det inte lär ske i närmsta tiden så kommer det kunna ske någon gång i framtiden.
Vi ska gå framåt i tiden och stanna i 1980. Då fick Johan Carlsson som elvaåring se Öster vinna på Malmö stadion med 3-0 där Östersupportrana sjöng “Segern är vår” efter matchen. Det var Östers tredje guldår i vad som skulle bli totalt fyra stycken år 1981. Även om det var längesen Öster vann guld så är man själva i Sverige om att vinna guld som debutanter i Allsvenskan, år 1968.
Nu ska vi in på tidigt 2000 tal och närmare bestämt 2003. Det var en match på Värendsvallen mellan Öster och Hammarby. Det skulle börja bra med att Öster tog ledningen med 1-0 på nickmål av Andreas Ottosson. Men övertaget varade inte så länge när Kennedy Bakircioglü kvitterade med stolpe in. Öster skulle dock återta ledningen på en kylig straff genom Markus Jonsson och det blev 2-1 i paus.
Trygg ledning? Knappast. I den andra halvleken skulle Mikael Andersson både kvittera och ge Hammarby ledning med 3-2. Matchen hade vänt men Öster skulle inte ge sig. På en elegant frispark av Daniel Petersson gjorde Öster 3-3 och jublet var högt på Värendsvallen.
För de som trodde att det var slutresultatet hade de fel. Mikael Andersson skulle ännu en gång vara skarp på huvudet när han nickade in 3-4. Hammarby kunde förlängt ledningen med 3-5 men istället skulle Öster sätta sluresultatet med en nick av första målskytten, Andreas Ottosson.
Det slutade alltså 4-4 och till Expressen 2003 sade Ottosson: “Det gällde att vinna den duellen i luften, då jag såg att Hammarbys målvakt var felplacerad, och jag hann sikta på mål med min nick”.
En som var på plats på den matchen var "Ingemar Teever" och han beskriver så här om hur det var att följa den målrika tillställningen:
– Helt galen match och sjuk stämning på Värendsvallen, berättar "Teever".
Nu ska vi lämna historien och gå in på nutid. Snart är den efterlängtade Allsvenskan igång. Om bara två dagar så ska Öster göra sin första allsvenska premiär på tolv år. Många är nervösa och hoppfulla inför vad som komma skall. Det finns en tro i supporterled om att stanna kvar i Allsvenskan.
Peter Hansen är förväntansfull för vad Öster kan åstadkomma som nykomlingar.
– Det är en härlig känsla där vi ska få vara de jobbiga som ställer till det efter alla år av att ha mött jobbiga lag som Skövde, Tvååker, Trollhättan och Gefle. Vi har allt att vinna och det ska bli fint att bara åka med på den resan, berättar Hansen.
En annan som ser fram emot att följa Öster i Allsvenskan är Johan Carlsson som har intalat sig själv om att vara optimist.
– Jag har lovat mig själv att bara ha kul i år och njuta av säsongen i Allsvenskan, även om det skulle gå mindre bra, berättar Carlsson.
Man vill verkligen njuta i år. Vi ska höra hur några andra känner kring att serien snart är igång.
Ola Karlsson: “Härligt och konstigt på samma gång. Ser fram emot bortamatcher på nya och större arenor.
Johan Sigvardsson: “Som alltid när säsongen närmar sig, det största vårtecknet. Underbart att det är i den högsta serien i år.”
Kurre Samuelsson: “Ser fram emot att se Stockholmslagen torska mot Öster.”
"Ingemar Teever": “Otroligt roligt. Fantastiskt att följa Öster i fotbollens finrum. Bor i Stockholm så en hel del bortamatcher blir det. Underbart!
Lars Jönsson: “Väldigt spännande, hoppfull att vi klarar oss kvar”
Och med Jönssons ord stänger vi berättelsen för den här gången och lämnar tillbaka boken i bokhyllan.
I texten har det refererats till följande artikel av Expressen 2003: https://www.expressen.se/sport/fotboll/superettan/oster-over-strecket-efter-poang-mot-hammarby/
*****
DEL 1:
Öster är inte bara ett fotbollslag. Det är en förening som är en del av ens identitet. Du kan känna hjärta för klubben från tidig ålder eller senare i livet. Men oavsett när du börjar känna sympati för Öster så kan du känna en trygghet. Kompisar kommer och går men en förening består. Du vet att Öster kommer finnas där när du vill komma bort från vardagen och bara fokusera på det du älskar. Föreningen finns där för mig, dig och alla.
Vi alla började heja på Öster för olika anledningar. Det kan vara att föräldrarna började heja på laget som gjorde att man såg sin första match, genom ett fotbollsintresse eller för att man ville ha lite glass.
– 1983 eller 1984 följde jag med min far (inflyttad från Blekinge) till Värendsvallen. Jag var inte intresserad av fotboll men lovades GB:s hallonglass ”Pekfinger”. Jag vet med säkerhet att det var 1983 eller 1984 eftersom glASSEn enbart fanns på dessa två årgångar av glasskartor från GB. Under en del år var jag med på betongarenan utan eget intresse. Detta tills 1990 då Öster efter ett års sejour i Söderettan var åter i Allsvenskan. Då Öster slog Blåvitt på våren satt jag och njöt på huvudläktaren. Som elvaåring var det spännande med den kollektiva glädjen vid mål då alla ställde sig upp, berättar Peter Hansen.
Vi får väl se om den glassen kommer tillbaka. Vi ska återkomma till Hansen lite senare. Först ska vi höra hur några andra började heja på Öster. Och vi börjar med Johan Sigvardsson:
“Jag följde med min pappa till Värendsvallen i slutet på 80-talet när jag var 8-9 år.”
Miguel Ohlsson: “Uppvuxen i Växjö och började spela fotboll när jag var 4 år. När jag var 12-13 år så växte intresset ännu mer och man började gå på matcher på Värendsvallen!”
Håkan Samuelsson: “Följde med pappa till Örjans Vall och såg HBK mot många lag och Öster var det laget som spelade bäst (70-tal).”
Kurre Samuelsson: “Jag bodde på Östra Ringvägen fram till 1957, då flyttade vi upp till Huddinge. Min pappa höll på Öster och grannen på Växjö BK. Vi cyklade upp till Värendsvallen.”
Alla började hitta sin väg till supporterskapet och det är det som är det fina. I sitt supporterliv skaffar man ett band till klubben som man binder sig för och inte kan släppa. Så är det för Johan Carlsson som började följa Öster 1975.
– Intresset har inte minskat trots 15 års vistelse i Skåne. Att titta på när Östers IF spelar fotboll är helt enkelt det roligaste jag vet, oavsett division, berättar Johan Carlsson.
Det finns inget som kan ta ifrån den energin man får på morgonen av att veta: idag spelar Öster. Längtan till matchstart är som ett barn som väntar på att få sitt lördagsgodis. Det är en jobbig väntan men när man väl får godiset blir man överlycklig.
Vi ska gå vidare med en annan supporter som började följa Öster under 90-talet och som förklarar sin relation till Öster så här:
– Jag är i första hand man, i andra hand Öster-supporter och tredje hand svensk, beskriver Peter Krook.
Nu ska vi komma tillbaka till Peter Hansen. Han växte upp där Öster bildades och ger sin syn på vad klubben betyder för honom.
– Öster är min följeslagare i livet och min koppling till hembygden, även då mina föräldrar inte längre kommer att finnas med mig. Jag är uppvuxen på Öster och åkte runt i en barnvagn utanför Stig Svenssons hus alla de tre senaste guldåren. Förhoppningsvis rullar jag förbi med rullator där på Parkvägen någon gång när vi vinner guld igen, berättar Peter Hansen.
Tack för det Hansen!
*****
DEL 2:
Mitt bästa Österminne var matchen mot Degerfors i november. Den dagen när vi säkrade uppflyttning. Den lyckan och euforin inom mig var obeskrivlig. Vi hade efter elva års väntan äntligen tagit steget upp till Allsvenskan! Det kommer att vara en dag att minnas resten av livet.
Det kommer bli första gången jag ser Öster i högsta serien. Men för de som följt Öster betydligt längre har de varit med om år i Division 1, Superettan och Allsvenskan. Det är därför Öster också ibland kallas jojolag.
En som följt laget sedan 1960 är Kurre Samuelsson och hans bästa Österminne börjar i vattnet.
– Jag gjorde lumpen i flottan. Vi låg i Kalmar 1968 med jagaren Småland. När sista matchen på hösten skulle spelas så fixade befälen en hyrd buss för det var många befäl som höll på Öster. Det var det första guldet, berättar Samuelsson.
Kan tänka mig att det var en häftig upplevelse att få se Öster vinna guld. Och att senare få spela Europamatch mot Nottingham 1979 som var Lennart Pamps bästa Österminne. Det finns en längtan av att se rödblått i Europa och även om det inte lär ske i närmsta tiden så kommer det kunna ske någon gång i framtiden.
Vi ska gå framåt i tiden och stanna i 1980. Då fick Johan Carlsson som elvaåring se Öster vinna på Malmö stadion med 3-0 där Östersupportrana sjöng “Segern är vår” efter matchen. Det var Östers tredje guldår i vad som skulle bli totalt fyra stycken år 1981. Även om det var längesen Öster vann guld så är man själva i Sverige om att vinna guld som debutanter i Allsvenskan, år 1968.
Nu ska vi in på tidigt 2000 tal och närmare bestämt 2003. Det var en match på Värendsvallen mellan Öster och Hammarby. Det skulle börja bra med att Öster tog ledningen med 1-0 på nickmål av Andreas Ottosson. Men övertaget varade inte så länge när Kennedy Bakircioglü kvitterade med stolpe in. Öster skulle dock återta ledningen på en kylig straff genom Markus Jonsson och det blev 2-1 i paus.
Trygg ledning? Knappast. I den andra halvleken skulle Mikael Andersson både kvittera och ge Hammarby ledning med 3-2. Matchen hade vänt men Öster skulle inte ge sig. På en elegant frispark av Daniel Petersson gjorde Öster 3-3 och jublet var högt på Värendsvallen.
För de som trodde att det var slutresultatet hade de fel. Mikael Andersson skulle ännu en gång vara skarp på huvudet när han nickade in 3-4. Hammarby kunde förlängt ledningen med 3-5 men istället skulle Öster sätta sluresultatet med en nick av första målskytten, Andreas Ottosson.
Det slutade alltså 4-4 och till Expressen 2003 sade Ottosson: “Det gällde att vinna den duellen i luften, då jag såg att Hammarbys målvakt var felplacerad, och jag hann sikta på mål med min nick”.
En som var på plats på den matchen var "Ingemar Teever" och han beskriver så här om hur det var att följa den målrika tillställningen:
– Helt galen match och sjuk stämning på Värendsvallen, berättar "Teever".
Nu ska vi lämna historien och gå in på nutid. Snart är den efterlängtade Allsvenskan igång. Om bara två dagar så ska Öster göra sin första allsvenska premiär på tolv år. Många är nervösa och hoppfulla inför vad som komma skall. Det finns en tro i supporterled om att stanna kvar i Allsvenskan.
Peter Hansen är förväntansfull för vad Öster kan åstadkomma som nykomlingar.
– Det är en härlig känsla där vi ska få vara de jobbiga som ställer till det efter alla år av att ha mött jobbiga lag som Skövde, Tvååker, Trollhättan och Gefle. Vi har allt att vinna och det ska bli fint att bara åka med på den resan, berättar Hansen.
En annan som ser fram emot att följa Öster i Allsvenskan är Johan Carlsson som har intalat sig själv om att vara optimist.
– Jag har lovat mig själv att bara ha kul i år och njuta av säsongen i Allsvenskan, även om det skulle gå mindre bra, berättar Carlsson.
Man vill verkligen njuta i år. Vi ska höra hur några andra känner kring att serien snart är igång.
Ola Karlsson: “Härligt och konstigt på samma gång. Ser fram emot bortamatcher på nya och större arenor.
Johan Sigvardsson: “Som alltid när säsongen närmar sig, det största vårtecknet. Underbart att det är i den högsta serien i år.”
Kurre Samuelsson: “Ser fram emot att se Stockholmslagen torska mot Öster.”
"Ingemar Teever": “Otroligt roligt. Fantastiskt att följa Öster i fotbollens finrum. Bor i Stockholm så en hel del bortamatcher blir det. Underbart!
Lars Jönsson: “Väldigt spännande, hoppfull att vi klarar oss kvar”
Och med Jönssons ord stänger vi berättelsen för den här gången och lämnar tillbaka boken i bokhyllan.
I texten har det refererats till följande artikel av Expressen 2003: https://www.expressen.se/sport/fotboll/superettan/oster-over-strecket-efter-poang-mot-hammarby/
*****
