Maximilian Damm, Ålgårdsläktaren
– Det har inte hänt så mycket. Frederik Ihler har värvats in permanent på ett kontrakt från Molde FK. Wenderson kom ifrån IFK Värnamo. Stortalangen Jonathan Edenvik kom från Norrby IF. Rami Kaib lånades ut till Halmstads BK. Ludvig Richnér gick på utlån till Örebro SK. Rufai Mohammeds lån med IFK Värnamo förlängdes. Dion Krasniqi bytte KuPS på utlån till Sandvikens IF.
Elias Mörk, Forum 1891
– Ska man summera det med ett ord är det ”hektiskt”. Kanske ska man till och med använda superlativ och benämna det som ”superhektiskt”. Framför allt avslutningen på fönstret har varit något utöver det vanliga och Bosse har själv benämnt det som ett av de mest händelserika fönster han varit med om. Den sista veckan säljer vi (med all sannolikhet) Tobias Gulliksen och Tokmac Nguen samt släpper Isak Alemayehu till QPR. Lägg därtill karusellen kring August Priskes vara eller icke vara samt debatterna kring Jacob Rinne. Då har jag inte ens nämnt de rykten som florerat kring Keita Kosugi, Matias Siltanen och Theo Bergvall. ”Phu!”
– Tidigare under fönstret har vi presenterat Mikael Anderson och Bo Hegland och nyligen plockade vi in Jeppe Okkels som redan visat färg i matchen mot Peking! Sammantaget får jag ändå summera det blårandiga fönstret som klart godkänt. Även om vissa tapp är oerhört tunga sett till vad de presterat i Djurgården. Men för truppens skull tror jag det är bra att vi avlöser nämnda spelare. De hade inte för avsikt att vara i blårandigt kommande år och hade gjort sig förtjänta av flyttar där pengapåsen är större. Dessutom har vi ersatt de med spännande spelare som kommer kunna vara en del av en stomme under flera år framöver!
Linus Härenstam, Degerfors-redaktionen
– Inledningsvis såg det ganska lugnt ut men när resultaten inte gick vår väg under sommaren så blev behovet av förändring större och större. Till slut avslutades silly med en låneorkan där spelare for ut och in utan att det riktigt gick att hänga med. Frågan som kvarstår, hur ska Goitom få ihop det här?
Arvid Larsson, Alltid Blåvitt
– Passivt. Det räcker nästan så, för det har inte hänt alls mycket varken in eller ut från IFK Göteborg i sommar. Och det är kanske med all rätt, för det är ingen som kan förvänta sig eller kräva av Blåvitt att satsa alla pengar på att nå en Europaplats 2025. Det enda som grämer mig lite är att truppen börjar bli tunn, framförallt i och med att Jonas Bager är skadad säsongen ut. Men eftersom en ny mittback inte varit med i planerna i början av fönstret kan det på ett sätt göra mig glad att klubben inte lånar in en halvskadad 33-åring i panik. Då ser jag hellre att Rockson Yeboah får chansen, för det är inte så att Blåvitt slåss för sitt eget liv i botten av tabellen.
Per Planhammar, Söderst@adion
– Det finns bland supportrar alltid ett suktande efter att tongivande spelare skall värvas och omedelbart leverera, och inte minst är det direkt poängproducerande strikers som efterlyses. Jag tycker att man i mångt och mycket tappar dimensioner med ett sådant resonemang. Fotboll är en kollektiv verksamhet där samtliga beståndsdelar måste sitta, och det tar förvisso oftast tid för nykomlingar att anpassa sig till strategier och samarbetet med övriga enskilda individer. Det är på papperet små men i praktiken stora parametrar.
– Sett ur det perspektivet tycker jag att Mikael Hjelmberg med stab gjort ett riktigt starkt transferarbete; kanske inte klockrent men väl godkänt. Efter en tid med mindre lyckade sportsliga prestationer är kampen om det efterlängtade guldet med allra största sannolikhet körd och det handlar nu om att leverera på en nivå som innebär topp-3 och Europaspel även nästa säsong, vilket blir väl så svårt. Att i det läget tokvärva trots en väldigt stabil ekonomi vore riskabelt – marknaden är trots allt begränsad – så nytillskotten i form av Frank Junior Adjei (från Värnamo), Obilor Okeke (från norska KFUM Oslo), Nikola Vasic (från BP) och i sista minuten Noah Persson (från schweiziska Young Boys) lovar gott.
– Till en redan kompetent A-trupp får vi här fyra spelare som just kommer att leverera, vilket är precis vad vi behöver. Adjei och Okeke har redan fått speltid och visat uppenbara kvaliteter, Noah tror jag kommer att kunna ersätta Shaquille Pinas som vänsterback rakt av och utan några längre etableringsfaser. Vasic är, givet hans långa skadefrånvaro, givetvis en chansning och hans potential lär vi nog få vänta på till nästa år, men kommer han efter försäsong och matchande upp i den nivå vi vet att han besitter kan vi börja snacka drömvärvning. Vi skall inte heller glömma att ett flertal yngre afrikanska extremtalanger har värvats, vilka samtliga går direkt till HTFF, vilket borgar för framtidstänk. Det lär behövas på både kort och lång sikt.
Är Nikola Vasic Bajens stjärnvärvning? Vilken är ditt lags bästa värvning?
Maximilian
– Wenderson bör och ska vara en dominant spelare i Allsvenskan, han kostade runt tio miljoner kronor, men har hittills inte levererat som han ska göra. Vi hoppas att han kommer igång snart.
Elias
– Mikael Anderson, utan tvekan! En helt otrolig fotbollsspelare som har typ allt Djurgården behöver? Han är en klasspelare som även har egenskaper som driver på gruppen framåt. På kort tid har han visat att han har kapaciteten att bli lagkapten på sikt. Det är imponerande i sig med tanke på att han anslöt för någon månad sedan.
Linus
– Tveklöst Daniel Sundgren. Ledare med karaktär och en förebild för de yngre spelarna i klubben.
Arvid
– Det går bara att svara Saidou Alioum här eftersom han är den enda värvningen som Blåvitt gjort. Det var en spelare jag var en aning skeptisk till, just eftersom han inte fått chansen i Hammarby. Men han har motbevisat mig, och det är tydligt – trots några svagare insatser här på slutet – att han absolut är en spelare som ska konkurrera om en startplats i Allsvenskan. Jag tror att han kan växa på sikt.
Per
– Jag vill nog jämställa de fyra ovan nämnda. De kommer in för att leverera på skilda positioner och jag vill tro att de gör det i en redan tuff konkurrens. Just den här bredden är något vi hammarbyare börjar bli vana vid efter över ett sekel av det motsatta, och min övertygelse är att den kommer att stärkas ytterligare till nästa säsong. Vad som gäller i dagsläget är balansen i samtliga lagdelar och med de här tillskotten står vi starka. Vi bygger för framtiden.
Har ditt lag tappat någon viktig spelare och hur påverkar det truppen?
Maximilian
– Nja, vi tappade Rami Kaib, och han har inte fått spela särskilt mycket, men är en bra backupspelare, i övrigt finns det inte så mycket att säga.
Elias
– Som tidigare nämnt lämnar med allra största sannolikhet våra norrbaggar truppen. Tråkigt på kort sikt men bra då vi får tid att bygga en ny stomme.
Linus
– Varken Faraj, Pihlström eller Kassi gjorde några större intryck under våren. Det är egentligen de enda spelarna som lämnat på riktigt. Sen har klubben lånat ut några och hämtat in fler. Känslan just nu är att vi sitter på för många spelare för att alla ska vara nöjda i truppen. Så det blir som sagt en utmaning för Henok att få ihop laget och få alla att kämpa för ett nytt kontrakt.
Arvid
– Nej, inte riktigt. Adam Carlén var älskvärd på många sätt och en grymt bra truppspelare att kunna slänga in i tuffa matcher, men han var långt ifrån en tillräckligt bra spelare för att starta i IFK Göteborg. Annars har Eman Markovic försvunnit, Hussein Carneil dumpats och även Anders Trondsen. Det tycker jag är bra, för det är tre spelare som aldrig riktigt lyckades i IFK Göteborg och som inte var menade för klubben. Hur Eman Markovic behandlades är en annan sak – så det var skönt även av den anledningen att båda parter hittade en lösning.
Efter hattricket mot Hammarby i Svenska Cupen blev det inga fler mål för Eman Markovic i Blåvitt. Per
– Ingenting har meddelats officiellt ännu, men av allt att döma är Shaquille Pinas och Jusef Erabi förlorade. Båda två har var och en på sitt sätt bidragit till de framgångar som Hammarby har nått under de senaste åren. Framför allt Shaq har med sitt vänsterkantsdriv skapat ytterligare dimensioner i Kim Hellbergs så kallade spelmodell, såväl defensivt som offensivt, men vi skall också komma ihåg att han just denna säsong har varit minst sagt ojämn, humöret svängigt och koncentrationen riktad åt andra håll. En spelare som tidigt går ut offentligt med att han vill flytta skall göra det. Får vi dessutom en rejäl summa vid försäljning är det inget snack, även om jag djupt beklagar valet att gå till Al-Kholood i Saudiarabien; det hedrar Malmö FF:s Hugo Larsson att han bestämt avböjt ett erbjudande från den vedervärdiga diktaturen. I detta fall är jag övertygad om att Noah Persson kommer att ersätta Shaq på ett klockrent sätt, och dessutom med ett kontrakt signat över hela 4 ½ år.
– Gällande Jusef är känslorna mer blandade. Vi vet alla om hans potential, hans Bajen-hjärta och egenskaper, men faktum är samtidigt att han inte har fått ut speciellt mycket av allt detta mer än några få avgöranden och ett supportereldande. Inte heller har han varit någonsin ordinarie i Kim Hellbergs startelva. Att med detta på CV:t kunna säljas till, som det verkar, antingen belgiska Genk eller klassiska huliganklubben i Championship Millwall för 50-60 miljoner är bara att klubba. Trots sina kvaliteter har vi trots allt gott om alternativ på hans position. Vi önskar all Jusef varmt lycka till på resan, och hoppas att han och hans agenter vet vart den skall bära.
– Vi har en rad mindre försäljningar som knappast kommer som överraskningar eftersom de helt enkelt inte har fått plats i vår breda truppen – Jardell Kanga (till finska Ilves), Mamane Sabo (till serbiska Javor Matis), Said Alioum (till IFK Göteborg),(Kingsley Gyamfi (till Öster) och Gent Elezay (till Sveriges svar på Uruguay, Landskrona BOIS) – men jag landar i att det mest kännbara tappet i mina ögon är det av vår supersub Abdelrahman Boudah som valde ett lukrativt kontrakt med Albirex Niigata i Japan, och att jag hoppas att Jonathan Karlsson kommer tillbaka från den nödvändiga utlåningen till Västerås.
Vilken tycker du är sommarens allra bästa övergång, in eller ut, i Allsvenskan?
Maximilian
– Filip Helander till BK Häcken på lån. Han är inte den som syns och hörs mest, men är en mittback som kan leverera på hög nivå, och kan nog vara med i landslaget när han har sina högsta dagar.
Elias
– Noah Persson är en smart värvning av Hammarby, Ludvig Svanberg stärker upp Mjällbys backlinje i guldracet och Mikael Anderson har jag redan hyllat. Men jag väljer nog att lyfta fram både Daniel Sundgren och Mikael Antonsson som de viktigaste värvningarna. Värnamo och Degerfors var (och ännu är) två lag i smärre kris. Att lösa varsin så etablerad spelare är imponerande och bägge har gjort det möjligt för klubbarna att stanna kvar i Allsvenskan. Säga vad man vill om Sundgrens utspel i media. Fel har han inte i det han säger och med tanke på allt som cirkulerat kring ”Bruket” i sommar är det nog bra att någon berättar sanningen!
Linus
– Jag måste säga Robin Olsen. I ett MFF som ser lite halvskakigt ut kommer hans rutin och kunskap spela roll för laget att på nytt slåss om Europaplatserna. Om inte annat för att han blev tungan på vågen mot oss och därmed snuvade oss på tre poäng.
Arvid
– Med facit i hand är Mjällbys försäljning av Niclas Röjkjear otroligt väl genomförd. Det var många som tyckte och trodde att Mjällby sålde guldet men istället lade listerlänningarna i en växel till. Hasse Larsson hade koll på läget och visste att det fanns andra bra ersättare till dansken. Då är det inte så tokigt att i samma veva passa på att slå sitt egna transferrekord för dyraste försäljningar genom tiderna.
Per
– Det låter förmodligen ranelidskt, men varje spelare är en ö i ett arkipelag som tillsammans skapar den verkliga skönheten. Jag konstaterar att Degerfors verkar vara det lag som värvat med kvantitet medan Malmös fönster enbart kryddas av Andrej Djuric, att BK Häcken tagit Filip Helander och våra hyresgäster i Djurgården Jeppe Okkels, Elfsborg Wanderson och GAIS spännande Shalom Ekong. Men, alltså, namn betyder i sammanhanget inte speciellt mycket, mängd är av föga betydelse och så kan nyförvärv både floppa och flippa. Exempel på det senare är väl Mjällbys lyckträff med samtliga värvningar inför årets säsong; få av oss anade nog att spelare från danska andradivisionen skulle dominera i Allsvenskan. Den som enligt mig är den bästa övergången är Marcus Antonsson, sett till vilken enorm potential han har och vilken betydelse han har för sitt eget lag. Det kommer nog inte hjälpa Värnamo i den sits de befinner sig i, men vilken spelare.
– Å andra sidan säger jag som vår älskade Björn Runström. ”Jag skiter väl i vad de andra gör, har ingen aning om hur de tänker.”
