Profilernas flykt från Bundesliga – bra eller dåligt?

Under varje sommar de senaste åren har samma samtalsämne kommit upp till diskussion – profilernas flykt från Bundesliga. Den här sommaren är sannerligen inget undantag efter att några av ligans större namn redan valt att lämna Tyskland för att fortsätta karriärerna i ett annat land.
 
Utvecklingen är i mångas ögon skrämmande eftersom det allmänna intresset för ligan riskerar att minska drastiskt. Bundesliga har på senare tid fått ett allt större fäste runt om i världen och växer sig starkare för varje dag som går – vilket tydligt märkts av. Allt fler människor bosatta utanför de tyska gränserna har börjat snegla mot landet och ligan som producerar supertalanger på löpande band, och på arenornas läktare pratas det inte längre bara tyska när det vankas match.
 
Ändå finns det en ständig oro där ute för att ligan ska tappa sitt rykte och att skenet från rampljuset sakta men säkert ska fejdas ut. Men hur pass legitima är farhågorna egentligen?

En växande trend i fotbollsvärlden
Det är svårt att peka ut en exakt startpunkt för när de utländska klubbarna började öppna sina plånböcker för att köpa tongivande Bundesliga-spelare. Men någon gång under tidigt 2010-tal kunde man se en tydlig ökning då bland annat Arturo Vidal, Nuri Sahin och Per Mertesacker lämnade ligan för skyhöga belopp. Därefter har det blivit något av en trend som växt sig allt större för varje år som passerat.

Spelaromsättningen sedan dess har varit omfattande och för bara ett år sedan försvann till exempel Henrikh Mkhitaryan, Ilkay Gündogan, Granit Xhaka och Leroy Sané då samtliga begav sig till de brittiska öarna för spel i Premier League. Den här sommaren har vi redan fått se Hakan Calhanoglu, Ricardo Rodriguez, Luiz Gustavo och Sead Kolasinac tacka för sig i Tyskland och fler lär följa deras exempel innan övergångsfönstret bommar igen sina portar den sista augusti. Pierre-Emerick Aubameyang, Anthony Modeste och Emil Forsberg är bara några av de namn som omgärdas av flyttrykten utomlands, och givetvis vore det tunga tapp för Bundesliga rent profilmässigt om även de försvinner i sommar.
 
Samtidigt går det inte att stirra sig blind på det tomrum som spelarna lämnar efter sig. För om det är något de tyska klubbarna överlag har fallenhet för så är det att förhandla. Det är sällan man ser en affär där den tyska föreningen får undermåligt betalt, utan allt som oftast brukar det röra sig om rejäla belopp man får för sina spelare. Och är det något annat tyska klubbar är skickliga på så är det att få valuta för pengarna. När man själva handlar gör man det i allmänhet till rimliga priser, och dessutom är det inte alltid pengarna kommer till användning i syfte att införskaffa en ersättare då man gärna ger en spelare som redan finns i laget chansen att axla den fallna manteln. Det innebär att försäljningssumman i stället kan användas till att utveckla akademierna och det redan befintliga talangprogrammet – som tyskarna gjort sig kända för.
 
Talangfabriken Tyskland
Ett tydligt bevis för hur välfungerande talangutvecklingen är – och har varit de senaste åren – fick vi se nu i somras med guld i såväl Confederations Cup som i U21-EM. Majoriteten av spelarna i de båda trupperna representerar till vardags en klubb i Bundesliga och har fått sin fotbollsuppfostran i Tyskland. Så trots att det varje år försvinner spelare vars namn sticker ut från mängden finns det fortfarande spelare kvar som kommer agera fanbärare åt Bundesliga.
 
Varje säsong ser vi flertalet talanger som får chansen och i många fall tar de vara på den och gör sig ett namn i fotbollsvärlden. Under den gångna säsongen slog bland annat Kai Havertz, Benjamin Heinrichs och Thilo Kehrer igenom med dunder och brak, och om ett år kan vi troligtvis nämna minst tre nya namn som gått från att vara anonyma till att bli etablerade stjärnor inom loppet av mindre än tolv månaders tid – och det utan att ha kostat klubbarna några större summor.
 
Positivt i längden
För att summera upp det hela är det naturligtvis tråkigt att år efter år se profilerna lämna Bundesliga i jakt på tjockare lönekuvert. Samtidigt är det sällan deras frånvaro märks av då det ständigt dyker upp nya namn som med bravur tar deras plats. För i ärlighetens namn, hur många BVB-anhängare saknar egentligen Mkhitaryan? Och är det egentligen någon i Schalke som det senaste året skänkt Leroy Sané några större tankar trots att klubben gått knackigt? Troligtvis inte.
 
Spelare kommer och spelare går. Det är en del av livet och så länge britterna har sina astronomiska tv-avtal och italienarna sina kinesiska investerare lär vi fortsätta tvingas acceptera att profilerna försvinner från Bundesliga. Men i längden kommer summorna som de betalar att främja den tyska fotbollens utveckling och redan nu har vi börjat se resultat. Med tiden kommer det inte bara vara i landslagssammanhang som vi får se tysk dominans, utan även på klubblagsnivå i Champions League och Europa League.
 
Förhoppningsvis kommer det också göra Bundesliga till en jämnare liga där Bayern Münchens övertag kommer minska i takt med att de andra klubbarnas intäkter ökar. För om det är något som i dagsläget förstör för den tyska fotbollen så är det just Bayern Münchens maktposition.