Örgryte
2010-12-21 19:42
Sällskapspanelen vecka 51: Valhalla eller Gamla Ullevi?
På grund av diverse julbestyr och allmänt tjocka scheman presenterar vi den här gången en något haltande panel. Förutom att ge sin syn på tränar- och arenafrågan skickar vi iväg en passning till tomten.
Örgryte SvenskaFans
Det är nu 21 december och än står vi utan tränare. Vilken typ av tränare vill du se leda ÖIS in i framtiden? Har du något namn?
Andreas: Många väljer att se hela den här soppan som ett tillfälle att börja om på nytt och återgå till de fotbollsmässiga principer som är förknippade med ÖIS. Fart, flärd, teknik. Offensiv fotboll helt enkelt. Något som vi till stor del glidit ifrån de senaste åren. Och det är klart att det kittlat att ta in en tränare som förespråkar offensiv fotboll och inte tar på sig hängslen, livrem och flytväst. Att återigen känna sig värdig epitetet Lirarnas lag vore fantastiskt kul, och jag tror även att vi skulle tjäna på det publikmässigt. Conny Winge är en sådan som jag tror skulle kunna ta sig an ett ungdomligt ÖIS och leda dem in i framtiden. Vilken tränartyp han är vet vi redan efter hans år uppe på ÖIS-gården, och Conny lär dessutom vara ett ekonomiskt gångbart alternativ. Att ge honom huvudansvaret för A-laget och framtagandet av en spelmodell som genomsyrar hela föreningen, från A-lag till knattar, känns enligt mig som det bästa realistiska alternativ som finns.
Nu tror jag emellertid inte att det blir så. Janne Carlsson lär stå högst på listan. Dels på grund av att det är det enklaste alternativet. Dels på grund av att man faktiskt verkar värdesätta Janne som tränare. Det övergår mitt förstånd varför, men det är vad jag tror.
Salcini: Jag vill se en tränare med hjärta och vilja. Inte ytterligare en legoknekt som kommer till oss i hopp om att göra ett bra jobb och sen ta sig vidare i karriären. Jag vill ha en tränare som bryr sig om föreningen och har som främsta mål att klubben ska gå bra. Dessutom skall det vara en positiv tränare som tror att det går att uträtta saker och ting genom lite offensiv glädje, inte bara destruktivt tjonga långt och sen hoppas på att någon tung brasse uppe på topp tar emot den.
Det namnet jag helst vill se är Sören Börjesson då jag tycker att han inte fick en riktig ärlig chans förra gången. Han fick ett lag som hade ett självförtroende slaget i spillror och en Ailton som redan hade tankarna i Köpenhamn. Jag tror han lämpar sig bra för uppdraget att bygga upp klubben med unga spelare, då han jobbat med ungdomar i flera år och flera av de spelare som finns kvar i a-truppen har redan haft honom.
Ett annat alternativ vore väl Conny Winge som också han höll på med ungdomsutvecklingen i många år, dessutom gjorde han det väldigt framgångsrikt där flera spelare som Angelo Vega, Mentor Zhubi, Robin Ganemyr med flera hade kunnat bli riktigt bra om man bara hade fortsatt med idén som Hamrén satte i a-laget även när han försvann.
Först Gamla Ullevi, sedan Valhalla och nu Gamla Ullevi igen. Sista ordet är säkerligen inte sagt i arenafrågan. Vad föredrar du och varför?
Andreas: Valhalla, naturligtvis. Av flera anledningar. För det första så är vi för få för att Gamla Ullevi ska funka som fotbollsarena. En uppsjö av tomma stolar skapar ingen bra reklam och får dessutom oss på plats att tappa gemenskapen oss emellan. I det avseendet är Valhalla överlägset och passar våra behov betydligt bättre. Inte bara får vi en arena som vi faktiskt har en chans att fylla, vi får en chans att skapa betydligt bättre stämning, främst ståplats som slipper hägnas in likt boskapsdjur av en massa räcken.
Vidare så slipper vi den pinsamma ursäkten till gräsmatta som finns på GU. Jag är förvisso anti-konstgräs, men i det här fallet är jag beredd att släppa min övertygelse. Situationen har gått så långt och missgynnar oss så pass mycket att konstgräs är det enda vettiga alternativet för tillfället. Tyvärr så finns det ju en punkt som förhindrar, eller i varje fall försvårar, valet av Vippen. Sponsormässigt ligger skrytbygget GU klart före naturligtvis, och i den situation som råder lär supporteraspekten inte väga speciellt tungt, tyvärr. Jag hoppas innerligt att ledningen tänker om och inser värdet och möjligheterna med att återigen spela på klassisk mark.
Salcini: Valhalla helt klart. Den roligaste matchen jag var på under föregående säsong var i Svenska Cupen mot Gefle just på grund av arenans närhet till planen och att alla blev så inblandade. Det var en härlig stämning och jag tror att det vore det bästa för både supportrar och spelare. Dock så var det ju det här med sponsorer. Ständigt dessa supportrar som skall tillfredställas hela tiden. De sviker när många supportrar är kvar, sätt de rätta prioriteringarna och ge oss Valhalla!
Dessutom om vi har Valhalla som hemmaarena så blir det mer eget. Visserligen så tränar nästan varenda ungdomslag där redan men det blir i alla fall mer intimt och kan locka mer folk just på grund av att den är mindre och kompakt. Enligt idrottspsykologiska undersökningarna så är det inte mängden som räknas, utan hur kompakt den är. Kompakt blir det på Valhalla.
Till sist. Julen är blott några dagar ifrån oss. Vilken julklapp önskar du dig ligga under granen uppe på ÖIS-gården?
Andreas: Jag knyter an till fråga nummer två och svarar ett upprustat Valhalla – avsändare Stena. Tak över ståplats, utbyggt tak över sittplats, något förhöjd publikkapacitet så att arenan funkar även i framtiden när vi återigen spelar i allsvenskan. Det vore den ultimata julklappen. Orelistiskt, utan tvekan, men julen är ju en högtid fylld av mirakel sägs det.
Salcini: Ett klart och tydligt ”ÖIS har säkrat upp framtiden.” Det får vara nog med konstgjord andning nu. Man får anpassa sig efter situationen som den är och försöka bygga upp någonting efter det, för att på så sätt skaffa sig en bättre situation.
Andreas: Många väljer att se hela den här soppan som ett tillfälle att börja om på nytt och återgå till de fotbollsmässiga principer som är förknippade med ÖIS. Fart, flärd, teknik. Offensiv fotboll helt enkelt. Något som vi till stor del glidit ifrån de senaste åren. Och det är klart att det kittlat att ta in en tränare som förespråkar offensiv fotboll och inte tar på sig hängslen, livrem och flytväst. Att återigen känna sig värdig epitetet Lirarnas lag vore fantastiskt kul, och jag tror även att vi skulle tjäna på det publikmässigt. Conny Winge är en sådan som jag tror skulle kunna ta sig an ett ungdomligt ÖIS och leda dem in i framtiden. Vilken tränartyp han är vet vi redan efter hans år uppe på ÖIS-gården, och Conny lär dessutom vara ett ekonomiskt gångbart alternativ. Att ge honom huvudansvaret för A-laget och framtagandet av en spelmodell som genomsyrar hela föreningen, från A-lag till knattar, känns enligt mig som det bästa realistiska alternativ som finns.
Nu tror jag emellertid inte att det blir så. Janne Carlsson lär stå högst på listan. Dels på grund av att det är det enklaste alternativet. Dels på grund av att man faktiskt verkar värdesätta Janne som tränare. Det övergår mitt förstånd varför, men det är vad jag tror.
Salcini: Jag vill se en tränare med hjärta och vilja. Inte ytterligare en legoknekt som kommer till oss i hopp om att göra ett bra jobb och sen ta sig vidare i karriären. Jag vill ha en tränare som bryr sig om föreningen och har som främsta mål att klubben ska gå bra. Dessutom skall det vara en positiv tränare som tror att det går att uträtta saker och ting genom lite offensiv glädje, inte bara destruktivt tjonga långt och sen hoppas på att någon tung brasse uppe på topp tar emot den.
Det namnet jag helst vill se är Sören Börjesson då jag tycker att han inte fick en riktig ärlig chans förra gången. Han fick ett lag som hade ett självförtroende slaget i spillror och en Ailton som redan hade tankarna i Köpenhamn. Jag tror han lämpar sig bra för uppdraget att bygga upp klubben med unga spelare, då han jobbat med ungdomar i flera år och flera av de spelare som finns kvar i a-truppen har redan haft honom.
Ett annat alternativ vore väl Conny Winge som också han höll på med ungdomsutvecklingen i många år, dessutom gjorde han det väldigt framgångsrikt där flera spelare som Angelo Vega, Mentor Zhubi, Robin Ganemyr med flera hade kunnat bli riktigt bra om man bara hade fortsatt med idén som Hamrén satte i a-laget även när han försvann.
Först Gamla Ullevi, sedan Valhalla och nu Gamla Ullevi igen. Sista ordet är säkerligen inte sagt i arenafrågan. Vad föredrar du och varför?
Andreas: Valhalla, naturligtvis. Av flera anledningar. För det första så är vi för få för att Gamla Ullevi ska funka som fotbollsarena. En uppsjö av tomma stolar skapar ingen bra reklam och får dessutom oss på plats att tappa gemenskapen oss emellan. I det avseendet är Valhalla överlägset och passar våra behov betydligt bättre. Inte bara får vi en arena som vi faktiskt har en chans att fylla, vi får en chans att skapa betydligt bättre stämning, främst ståplats som slipper hägnas in likt boskapsdjur av en massa räcken.
Vidare så slipper vi den pinsamma ursäkten till gräsmatta som finns på GU. Jag är förvisso anti-konstgräs, men i det här fallet är jag beredd att släppa min övertygelse. Situationen har gått så långt och missgynnar oss så pass mycket att konstgräs är det enda vettiga alternativet för tillfället. Tyvärr så finns det ju en punkt som förhindrar, eller i varje fall försvårar, valet av Vippen. Sponsormässigt ligger skrytbygget GU klart före naturligtvis, och i den situation som råder lär supporteraspekten inte väga speciellt tungt, tyvärr. Jag hoppas innerligt att ledningen tänker om och inser värdet och möjligheterna med att återigen spela på klassisk mark.
Salcini: Valhalla helt klart. Den roligaste matchen jag var på under föregående säsong var i Svenska Cupen mot Gefle just på grund av arenans närhet till planen och att alla blev så inblandade. Det var en härlig stämning och jag tror att det vore det bästa för både supportrar och spelare. Dock så var det ju det här med sponsorer. Ständigt dessa supportrar som skall tillfredställas hela tiden. De sviker när många supportrar är kvar, sätt de rätta prioriteringarna och ge oss Valhalla!
Dessutom om vi har Valhalla som hemmaarena så blir det mer eget. Visserligen så tränar nästan varenda ungdomslag där redan men det blir i alla fall mer intimt och kan locka mer folk just på grund av att den är mindre och kompakt. Enligt idrottspsykologiska undersökningarna så är det inte mängden som räknas, utan hur kompakt den är. Kompakt blir det på Valhalla.
Till sist. Julen är blott några dagar ifrån oss. Vilken julklapp önskar du dig ligga under granen uppe på ÖIS-gården?
Andreas: Jag knyter an till fråga nummer två och svarar ett upprustat Valhalla – avsändare Stena. Tak över ståplats, utbyggt tak över sittplats, något förhöjd publikkapacitet så att arenan funkar även i framtiden när vi återigen spelar i allsvenskan. Det vore den ultimata julklappen. Orelistiskt, utan tvekan, men julen är ju en högtid fylld av mirakel sägs det.
Salcini: Ett klart och tydligt ”ÖIS har säkrat upp framtiden.” Det får vara nog med konstgjord andning nu. Man får anpassa sig efter situationen som den är och försöka bygga upp någonting efter det, för att på så sätt skaffa sig en bättre situation.
