Tre punkter Norge - Finland: Norge räddas av tur – Finland spelar bäst

I den tidiga matchen väntade ett nordiskt derby mellan Norge och Finland, där första halvlek bjöd på riktigt hög underhållning. Andra halvlek tappade lite i intensitet, men var fortfarande delvis sevärd.

Här är tre punkter från matchen:

Finland imponerar – trots oflyt
Finland har gjort ett starkt mästerskap hittills, och dagens match var inget undantag. Först ett självmål, sedan ett sent baklängesmål på ett misslyckat inlägg – trots det stod de för en imponerande insats.

Inför mästerskapet surrade jag med finska journalister som trodde det skulle bli tufft för Finland i mästerskapet. Faktum är att Finland dominerade matchen och det var ord jag inte trodde jag skulle skriva. De finska journalisterna har fått se ett Finland höja sig rejält i två matcher.

Det här laget har överbevisat alla. Passningsspelet – framför allt i första halvlek – var riktigt fint.
Kvartsfinaldrömmen lever, och det är något få hade räknat med. All heder till Finland, som nu har allt i egna händer.

Oona Sevenius visar klass
Efter en svag vår i FC Rosengård visade Oona Sevenius att hon kan göra mål – och det på ett riktigt snyggt sätt. Hon var nära fler och visade att hon är en smart spelare: snabbt rättvänd, snabba avslut. En klart positiv insats.


Norge – vad händer egentligen?

Norge, Norge, Norge. Det finns så mycket att säga att orden knappt räcker till. Hanna Marklund sammanfattade det träffsäkert i sändningen:
”Hur dåliga kan de vara och ändå vinna?!”

Jag ifrågasätter verkligen coachen Gemma Grainger. I premiären placerade hon stjärnorna i ovana positioner – vi minns hur uddlöst det såg ut. Idag rättade hon till det: Reiten till vänster, Manuum centralt, Hegerberg på topp och Graham Hansen till höger. Redan efter tre minuter hade Graham Hansen kommit runt på sin kant.

Men det var också ungefär tio minuter som Norge spelade bra. Sedan tog Finland över.
Varför får inte Gemma ut mer av det här stjärnfyllda laget? Varför visas så lite vilja? Det ser ut som att flera spelare bara lunkar runt. Reitens namn nämndes knappt under hela matchen.

Norge har individuell kvalitet – åtminstone offensivt. Defensivt är det betydligt tunnare. Men visst ansvar måste ändå ligga på ledarskapet.

Idag hade de flyt: ett självmål, och ett misslyckat inlägg som råkade bli mål.

Det osar inte harmoni i det norska laget. De andas ut – men var är glädjen?