Hockeymarkerna vid Nobelhallen är klassiska; och det är klart att det ska spelas hockey här även den tiden på året då blommorna börjat blomma, grillen plockats fram och ljuset går att skönja efter en lång vinter. I Karlskoga spelar man hockey, i Karlskoga tar man semester sent.
På många sätt är kvällens match mot Modo som en i mängden. Som så många gånger förut ligger inte pressen på hemmalaget - trots bättre grundserieplacering, trots bättre spel - utan på motståndaren. Den här serien skulle ju ha stängts i förra matchen av ångermanlänningarna, därmed skulle även säsongen varit räddad till viss del för klubben - men BIK tog sig tillbaka. På något sätt gör de ju alltid det.
Årets BIK Karlskoga kan bära långt
Det pratas för lite om Karlskoga, så varför inte ta och ändra på det nu. Föreningen som är något av Hockeyallsvenskan egna basist; ett lag som alltid funnits i serien, alltid gjort bra ifrån sig – men sällan fått varken rubrikerna eller experternas tilltro.
Det är märkligt att inte fler fått upp ögonen för BIK, att inte fler har börjat tro på klubben. Huvudtränaren Dennis Hall inledde sin sejour på bänken med sex raka förluster - han har därefter lett laget till tre raka semifinaler, årets säsong inräknad. Idag är han hockeyallsvenskans kanske mest underskattade tränare (nästa år kan han vara SHL:s dito). Hall lämnar Karlskoga efter säsongen sägs det, han vill nog inte att resan ska ta slut redan ikväll.
På isen leder Henrik Björklund slutspelets skytteliga, Åke Stakkestad assistligan och om man inte bara ska titta på siffror så kan man istället titta på Kalle Jellvert och fråga sig om han inte varit hela slutspelets viktigaste spelare för sitt lag. Det är klart att det kan bli något av "pöjkarna"; det är klart att årets Karlskoga kan bära långt.
Nytt publikrekord?
Det vore dock fel att endast stirra ner på isen för att analysera BIK. Minst lika viktigt kan det vara att blicka uppåt - mot läktaren. Inför kvällens match har föreningen meddelat att maxtaket för publik i Nobelhallen höjts från 4 000 till 4 800 åskådare. Nobelhallen är svårspelad som den är, om möjligt ännu svårare att gästa för bortalaget ikväll.
Vi minns Bofors och lokatterna, de mest inbitna blåvita supportrarna minns för sin del säkert direktkvalet mot Rögle 2017. Men frågan är om Karlskoga någonsin varit närmare SHL än vad klubben är idag; just idag med en avgörande match sju på hemmaplan i semifinalen mot Modo. I en ev. finalserie mot Björklöven skulle pressen på Värmlandsklubben vara i stort sett obefintlig, men det har nog ingen i Karlskoga någonting emot.
Så vart tar vi vägen nu? Kanske kommer inte BIK längre än så här - till drömmarna om en final. Skulle det stanna där kan vi räkna in ännu en väl godkänd säsong av seriens kanske mest pålitliga lag. Men om taket i Nobelhallen lyfter mot en final så vore det en historisk bedrift - men också en fullt rättvis sådan för en förening som aldrig går att räkna bort.
